Christian Engström's Blog, page 58

Wikiblogg om basinkomst — Statens och kommunernas budget

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag.

Statens budget finns på regeringens hemsida. Några relevanta siffror (i miljarder kronor) ur 2013 års budget:

Totala utgifter 831,5 miljarder

varav

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 94,4
Arbetsmarknad och arbetsliv 67,2
Studiestöd 22,0

Summa 184 miljarder på de posterna, som då innefattar både utbetalningarna från systemen och kostnaden för att administrera dem.

Lilleman Mikael Göransson tipsar på Facebook om en mer detaljerad genomgång av statens budget. Det är ”Utfallet för statens budget” från Ekonomistyrningsverket. I den finns det nog mycket intressant att gräva fram.

Socialbidragen (försörjningsstödet) betalas av kommunerna, så det syns inte i statens budget.

Enligt socialstyrelsen var kostnaden för försörjningsstödet 7,9 miljarder för de tre första kvartalen (2011 och 2012) vilket ger 10,5 miljarder per helår.

Johan Tjäder skriver i kommentarerna att kostnaden för försörjningsstödet skulle vara 11,4 miljarder istället. Jag vet inte vad källan är för det och jag vet inte vilken siffra som är mest rätt, men de ligger ju nära varandra så vi kan avrunda till 11 miljarder för socialbidragen.

Då ingår inte kostnaden för att administrera och betala ut socialbidragen, och vi har (ännu) inte någon uppskattning av vad socialtjänsten kostar totalt i landets alla kommuner.

Totalt ca 200 miljarder summerar sig de här systemen sig till. Nu är det inte sagt att basinkomsten ska ersätta alla de nuvarande systemen rakt av, så det betyder inte att alla de här 200 miljarderna automatiskt är tillgängliga för att bekosta basinkomsten.

Men det ger en storleksordning att jämföra med när man tittar på kostnaden för olika varianter av system för basinkomst.

Wikiblogg om basinkomst — Introduktion

Förslag 1.0 om basinkomst har lett till en mycket konstruktiv diskussion i kommentarsfältet, med ett försök att få fram åtminstone en grov överslagsberäkning av vad ett system för basinkomst skulle kunna kosta. Det var precis det jag hoppades på, så jag tycker det är jätteroligt.

Som väntat är det komplicerat att räkna på en så omfattande reform, och det är massor av siffror som flyger i luften, och många olika aspekter som var och en är ett stort ämne i sig.

För att inte diskussionen ska bli helt oöverskådlig tänker jag publicera ett anta ”wikiblogg”-inlägg där jag sorterar tankar och information som kommit fram i kommentarerna i separata bloggposter efter delområde. Om jag hade varit bra på att sätta upp wikisar hade jag antagligen gjort det, men eftersom jag inte är det använder jag bloggen istället. Därav namnet wikiblogg.

Alla är väldigt välkomna att fortsätta fylla på med information i respektive kommentarsfält. Då finns informationen om varje delämne samlad för den händelse att någon någon gång skulle sätta upp en diskussionswiki om basinkomst.

Rättelser, referenser och reflektioner är vad som behövs för att föra svärmanalysen ytterligare framåt. Precis som på en wikipedia-sida under framväxt är det inte säkert att alla siffror och fakta som står i respektive bloggpost är korrekta. Referenser som visar att en siffra ska ändras är lika välkomna som referenser som styrker det som påstås.

Det är också välkommet med reflektioner om vad siffrorna egentligen betyder, hur pålitliga de är, vilka fördelningseffekter olika förslag kan få och vad den totala kostnaden i statsbudgeten kan tänkas bli. Det är som sagt komplicerat att diskutera så här stora förändringar, och var och en av de här frågorna behöver diskuteras för varje delområde.

Jag inleder med ett inlägg om statens och kommunernas budget vad gäller dagens trygghetssystem.

Kopimismen ökar enligt Språkrådet

Copy and Share

Aftonbladet uppmärksammar Språkrådets lista med nya ord som dykt upp 2012. Jag lägger speciellt märke till

kopimism – ökad användning: politisk och religiös ideologi med informationsfrihet i centrum

Jag får erkänna att jag inte hade en aning om att användningen av ordet hade ökat, men det är förstås mycket glädjande. Mätt i antal troende har vi ju fortfarande en bit kvar tills vi kan mäta oss med de stora världsreligionerna, så det är bra om det finns tecken på att vi ökar.

Jag hoppas att vi med tiden kommer få se ett livskraftigt Missionerande Kopimistsamfund med både vigselrätt och ett erkännande av LCHF-kost som religiös specialmat på flyget. Att de målen kanske känns avlägsna idag gör inte så mycket. Både Paulus och Muhammed kan intyga att även den längsta resa består av ett steg i taget.

Jag önskar alla Kopimister ett

Gott Nytt Missionsår 2013!

Basinkomst, förslag 1.0

Med hjälp av resonemangen om basinkomst och marginaleffekter jämfört med den inkomstskatt vi betalar idag (del 1, 2) kan vi nu sätta ihop ett första förslag till ett generellt trygghetssystem i form av garanterad basinkomst.

Det är inte säkert att förslaget kommer visa sig gå att räkna hem i just den här formen, och det finns många detaljer i utformningen som vi kan komma att vilja justera. Men man måste börja någonstans, och det här är ett första förslag som i vart fall kan tjäna till att konkretisera vad vi menar med basinkomst, så att vi vet att vi pratar om ungefär samma sak.

Förslag 1.0 för basinkomst tänker vi oss således så här:

Systemet omfattar alla mellan 18 och 64 som bor i landet (pensionärer och barn lämnar vi utanför förslag 1.0)
Den som inte har några andra inkomster får 8.000 kronor i månaden i bidrag av staten. Det ska täcka hyra, mat och allt annat.
Den som tjänar mellan 1 och 12.000 kronor betalar ingen skatt och får basinkomstbidrag av staten, men bidraget trappas ner med två tredjedelar (67%) av vad hen tjänade.
Den som tjänar exempelvis 3.000 kronor får alltså behålla de 3.000 hen fick i lön, och får basinkomstbidraget sänkt med 2.000 (två tredjedelar av 3.000). Det ger totalt 3.000 i lön + 6.000 i bidrag = 9.000 kronor i plånboken.
Den som tjänar precis 12.000 kronor betalar ingen skatt och får inget basinkomstbidrag av staten, och får alltså 12.000 i plånboken.
Den som tjänar mellan 12.000 och 17.500 får inget bidrag och betalar 67% marginalskatt på de sist intjänade hundralapparna, men betalar ändå mindre i inkomstskatt än enligt dagens skattetabell, och får alltså mer i plånboken än idag.
Alla som tjänar 17.500 kronor i månaden eller mer fortsätter betala inkomstskatt enligt precis samma regler som gäller idag.

Vi kan rita rent diagrammet över den nya skattetabellen (med negativ inkomstskatt) för Basinkomst 1.0 så här:

Den tunna streckade linjen är bruttolönen, som är inritad för att ha något att jämföra med. Om bruttot är högre än nettot betalar personen skatt, om bruttot är lägre än nettot får hen bidrag.
Den mörkblå kurvan visar nettot enligt dagens skattetabell för inkomster över 17.500. Den här delen av skattetabellen ska vara oförändrad enligt förslaget om basinkomst, så den kommer gälla även i fortsättningen.
Den ljusblå streckade kurvan visar nettot enligt dagens skattetabell för inkomster under 17.500. För de här inkomsterna är det tänkt att systemet med basinkomst ska ersätta dagens skattetabell, så den här delen av kurvan finns bara med som jämförelse.
Det lila strecket mellan 0 och 17.500 kronor i bruttolön visar hur mycket det är tänkt att en person i det inkomstläget ska få kvar i plånboken efter bidrag och/eller skatt.
Det röda strecket längst ner i diagrammet visar hur mycket bidrag som staten måste betala ut till en person med den bruttoinkomsten. Det här bidraget är inräknat i den lila linjen för nettot i plånboken. Ingen som tjänar över 12.000 får något bidrag.

Nästa fråga är förstås vad ett sådant här system skulle kosta i den offentliga budgeten. Det har jag inte börjat undersöka ännu. För att kunna besvara den frågan behöver man veta hur många människor det finns i vart och ett av inkomstlägena under 17.500 (som ju är de enda som berörs direkt).

Men innan vi går vidare till den frågan kan vi diskutera förslaget som sådant.

För det första: är förslaget begripligt? Och i så fall: känns det någorlunda vettigt i princip, så att det skulle vara värt att börja räkna på?

Basinkomst och marginaleffekter, del 2

I förra inlägget om basinkomst och marginaleffekter presenterade jag ett diagram över inkomstskatten som vi betalar idag. Det diagrammet är intressant när vi diskuterar hur man kan utforma ett system för basinkomst. För att kunna bedöma olika förslag måste vi först veta hur det ser ut idag.

Tanken med basinkomst är att den som inte tjänar några pengar alls ska få ett bidrag kallat basinkomst av staten på (typ) 8.000 kronor i månaden. Det här bidraget ska trappas ner för personer som har inkomster, så att det bara är de som faktiskt behöver få bidrag som får det. Medel- och höginkomsttagare ska fortsätta betala skatt enligt samma skatteskala som idag, så för dem ska systemet inte innebära några förändringar (under förutsättning att vi kan räkna hem reformen så att den blir budgetneutral).

Startpunkten i diagrammet är alltså att den som har noll i inkomst ska få 8000 i bidrag. För personer med inkomster ska bidraget trappas ner. Frågan är med hur mycket.

Beroende på hur hög marginaleffekt på nedtrappningen av basinkomsten man är beredd att acceptera, kommer linjen för basinkomst korsa linjen i den nuvarande skattetabellen på olika punkter. Vi kan undersöka olika alternativ med hjälp av diagrammet över dagens inkomstskatter, och några varianter på basinkomst-system med olika marginaleffekt inritade:

Olika förslag till basinkomst för låginkomsttagare inritade i diagrammet med dagens skattetabell

Med 100% marginaleffekt (alltså att varje intjänad krona dras av från basinkomsten) skär de två kurvorna varandra vid en bruttoinkomst på 9.500 kronor. Det är den tjocka svarta streckade linjen i diagrammet.

Allt man tjänar mellan 0 och 8.000 dras av från bidraget, allt man tjänar mellan 8.000 och 9.500 går i skatt för att man ska ”komma ikapp” den nuvarande skattetabellen. Vid inkomster över 9.500 betalar man skatt enligt dagens regler, och får inget basinkomstbidrag av staten.

Med 100% marginaleffekt skulle de som tjänar under 9.500 få det bättre än idag, och de som tjänar över 9.500 inte påverkas (under förutsättning att reformen finansieras så att den blir budgetneutral, som sagt). 100% marginaleffekt minimerar antalet människor som påverkas direkt (får det bättre) av reformen, eftersom den bara kommer att gälla dem som tjänar högst 9.500 i månaden.

Men nu är det inte särskilt lämpligt att sätta marginaleffekten så högt som 100%. Dagens regler för socialbidrag (och a-kassa och sjukkassa?) är visserligen utformade med 100% marginaleffekt, men det är en dålig egenskap hos dagens system, eftersom de låser fast människor i bidragsberoende genom att det inte finns några ekonomiska incitament att jobba lite grand för den som kan. Det är önskvärt att även den som lever helt på basinkomst har möjligheten att få lite extra i plånboken genom att jobba lite extra om en möjlighet yppar sig. Då ska inte marginaleffekten vara 100%

Å andra sidan går det inte att göra nedtrappningen av basinkomstbidraget alltför långsam om man inte vill ge medel- och höginkomsttagare en massa mer pengar i plånboken än idag. Det vore ju i och för sig trevligt att göra om det fanns oändligt med pengar, men det gör det ju inte. Syftet med reformen basinkomst är heller inte att ge mer pengar till medelinkomsttagare som har jobb, utan att bygga ett skyddsnät som täcker alla som står utanför arbetsmarknaden, eller har mycket låga inkomster.

Skulle man exempelvis sätta marginaleffekten för nedtrappning av basinkomstbidraget till 50% (vilket ju inte låter särskilt lågt som marginalskatt betraktat) möts kurvan för den nya basinkomsten och den nuvarande skattetabellen inte förrän vid en bruttoinkomst på ungefär 34.000 i månaden (utanför diagrammet). Det här är den rosalila streckade linjen i diagrammet.

Alla som tjänar upp till 34.000 skulle alltså få mer pengar i handen än idag med ett sådant system. Det vore ju i och för sig trevligt om det gick, men det gör det ju uppenbarligen inte, eftersom vi skulle behöva finansiera skattesänkningar för stora grupper av normalinkomsttagare. Marginaleffekten för låginkomsttagare måste vara högre om det ska finnas en chans att räkna hem systemet.

Vid 67% marginaleffekt korsar kurvorna varandra vid 17.500 kronor i månaden. Det är den lila heldragna linjen i diagrammet.

Med en marginaleffekt på två tredjedelar får alla som tjänar under 12.000 kronor i månaden bidrag. Den som inte har några inkomster alls får som vanligt 8.000, medan den som exempelvis tjänar 6.000 kronor själv får bidraget sänkt med 4.000, och har 10.000 totalt (lön utan skatt plus bidrag) att leva på.

Den som tjänar exakt 12.000 i månaden betalar ingen skatt och får inget bidrag, och har alltså 12.000 att leva på. (Detta kan jämföras med de 9.800 kronor som en sådan person för kvar efter skatten idag enligt tabellen som vi använder.)

Den som tjänar mellan 12.000 och 17.500 får inget bidrag och betalar visserligen två tredjedelar av den sist intjänade hundralappen i marginalskatt, men den totala skatten blir mindre än skatten enligt dagens tabell, så alla i de här inkomstlägena tjänar på reformen.

Personer som tjänar mer än 17.500 fortsätter betala skatt enligt samma tabell som idag, och varken tjänar eller förlorar på reformen.

Jag vet inte ännu om det går att räkna hem det här systemet, eller om procentsatsen behöver justeras i någondera riktningen för att det ska fungera. Men i vart fall är det här en startpunkt att diskutera utifrån.

Alla kommentarer är välkomna.

Basinkomst och marginaleffekter

Så här mycket skatt betalar vi idag vid olika inkomstlägen (klicka för läsbar bild)

Tanken med basinkomst enligt modellen ”negativ inkomstskatt” är att alla som tjänar för lite för att kunna försörja sig själva en utbetalningsavi från staten, medan de som har jobb fortsätter betala skatt på sina inkomster precis som idag.

För alla som tjänar över ett visst (inte alltför högt) belopp i månaden innebär systemet ingen skillnad alls mot idag. De fortsätter betala in preliminärskatt enligt samma skattetabell som idag (under förutsättning att det går att hålla hela reformen med basinkomst budgetneutral för det offentliga).

Med ett full infört system för basinkomst skulle det bara bli skillnader för dem som tjänar lite eller ingenting alls. De skulle få en utbetalningsavi så att de klarade sig, på 8.000 för den som inte har några inkomster alls, eller på ett lägre belopp för den som har vissa inkomster men ändå behöver bidrag från samhället.

Frågan är hur mycket man ska reducera basinkomstbidraget med för personer som tjänar lite grand pengar själva, men fortfarande får bidrag.

Ett sätt är att reducera bidraget med lika mycket som personen tjänade, så att hen fortfarande har den garanterade minimiinkomsten att leva på. Då får man en marginaleffekt på 100%. Så fungerar exempelvis socialbidraget (försörjningsstödet) idag.

Går man på socialbidrag och lyckas tjäna ihop en tusing, då sänks bidraget den månaden med lika mycket. Det är väldigt olyckligt, eftersom det bidrar till att låsa fast den som går på socialbidrag i passivitet, i och med att det blir helt värdelöst att tjäna lite pengar även om man skulle kunna.

Andra system har andra marginaleffekter. Åtminstone på den tiden jag pluggade reducerades studiemedlen (efter ett visst fribelopp) med hälften av vad man lyckades tjäna ihop i lön. Med en kommunalskatt på 30% gav det 80% marginaleffekt i vissa (låga) inkomstlägen.

Jag vet inte hur det fungerar i våra andra sociala skyddssystem, men det vore intressant att veta. Hur reduceras sjukpenningen för personer som arbetar också?

Hur som helst är det en viktig fråga hur högt man vill lägga marginaleffekten för (netto-)bidragstagare i ett system med basinkomst. Med för hög marginaleffekt (tex 100%) låser man in folk i passivitet, men med för låg marginaleffekt blir systemet för stort och dyrt, om man börjar betala ut pengar till medel- och kanske höginkomsttagare också.

Hur dagens skattetabell ser ut är högintressant i sammanhanget. Därför har jag satt ihop det här diagrammet:

Exakt hur mycket man betalar beror på vilken kommun man bor i, eftersom skattesatsen varierar mellan olika kommuner och landsting, men enligt en artikel i DN i maj 2012 är den genomsnittliga kommunal- och landstingsskatten 33%.

Ska man göra överslagsberäkningar för hela landet kan man alltså använda Skattetabell 33 (från sajten Lönestatistik). Jag har förenklat tabellen genom att bara behålla värdena för jämna tusentals kronor och redigerat ner den till ett Excel-ark, som jag sedan använt för att skapa diagrammet.

Med hjälp av diagrammet över hur dagens system för inkomstskatt ser ut får vi en utgångspunkt för att kunna diskutera vad som är möjliga utformningar av ett system för basinkomst, speciellt vad gäller marginaleffekterna för dem som får bidrag.

Men just nu får det räcka för idag.

Why Conservatives and Libertarians Should Be Skeptical of Copyright

The book Copyright Unbalanced — From Incentive to Excess appears to be very interesting. From the ad for the book:

Conservatives and libertarians, who are naturally suspicious of big government, should be skeptical of an ever-expanding copyright system. They should also be skeptical of the recent trend toward criminal prosecution of even minor copyright infringements, of the growing use of civil asset forfeiture in copyright enforcement, and of attempts to regulate the Internet and electronics in the name of piracy eradication.

Copyright Unbalanced is not a moral case for or against copyright; it is a pragmatic look at the excesses of the present copyright regime and of proposals to expand it further. It is a call for reform—to roll back the expansions and reinstate the limits that the Constitution’s framers placed on copyright.

I have read the first chapter which is available freely, and that chapter made a lot of sense. It starts with a discussion of property rights:

Traditional property rights, often associated with John Locke’s theory of rights, include rights to real property, personal property, and property in one’s self. The legitimacy of these rights is not just uncontroversial among libertarians and conservatives, it is foundational to their respective political ideologies.

Traditional property rights predate the Constitution, and their contours were developed over centuries in customary law and the iterative and evolutionary process that is the common law. The main text of the Constitution doesn’t even mention a right to property, signaling that the Framers took it for granted.

So far, so good. Although the author Jerry Brito does not mention it, he could have added that property rights are pretty much uncontroversial not only among conservatives and libertarians, but in most other political camps as well.

He then continues (writing from a US perspective, where copyright is mentioned in the Constitution):

Copyright is a very different animal. In contrast to traditional property, copyright was created by the Constitution; it did not exist in the common law. Without the Constitution’s copyright clause, there would be no preexisting right in creative works. What’s more, the copyright clause does not recognize an inalienable right to copyright, but instead merely grants to Congress the power to establish copyrights. Copyright therefore stands in contrast to traditional property in that the legislature has complete discretion whether to grant the right or not.

The concept of property and basic property law developed spontaneously long before the US Constitution was drafted, whereas copyright is a system that was invented by legislators.

This does not in itself necessarily mean that copyright is wrong or evil, but it does mean that the legislators who built the system will had to base it on guesses rather than knowledge that had evolved over time. How can we be sure that the legislators (Congress, in the US case) guessed right?

Without copyright, there would still be songs written and movies made. Congress just thinks there wouldn’t be enough. So, it offers a subsidy in the form of copyright protection to incentivize more creative output. … How does Congress know we wouldn’t have “enough” creative works without copyright? And assuming it knows that, how does it know the right amount of incentive to offer?

The answer is of course that the legislators don’t know for sure what is the ”right” amount of copyright, and there are strong indications that the strengthening of copyright and copyright enforcement that has taken place for the last decade has gone much further than any reasonable arguments could support.

The author gives several examples of excesses in recent legislation, and notes that there is a mismatch between copyright legislation and the general public’s perception of what would be fair and reasonable. He makes an interesting comparison:

Donald Harris has compared the current state of affairs to the Prohibition era because law has outpaced societal norms. There might also be a comparison to the drug war.

He concludes:

Conservatives and libertarians, who are naturally suspicious of big government, should be skeptical of an ever-expanding copyright system. Congress today routinely shifts the copyright balance in only one direction: away from public access and freedom, and toward greater and deeper privileges for organized intellectual property interests. If we take economics and public choice seriously, then we should be concerned.

There is no incompatibility between respect for property and wariness of a radically unbalanced copyright system. Conservative politicians are beginning to understand this.

Speaking from a European perspective, I unfortunately can’t say that I have seen many signs in the European parliament that the conservative politicians there are beginning to understand the issue. But if it is indeed true that there is intellectual movement among conservative politicians in the US, maybe some of that will spill over to Europe in due course.

That would be very welcome.

Read the chapter Why Conservatives and Libertarians Should Be Skeptical of Congress’s Copyright Regime

Julpyssel för samhällsintresserade: Basinkomst

Hur många är det som lever på bidrag, och vad kostar byråkraterna som administrerar bidragen?

Jag tror det är en bra idé att ersätta alla våra nuvarande system som a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag med en garanterad basinkomst, med enkla regler som är lika för alla.

Då kan vi få ett system som är rättvist, där alla vet vad som gäller, och där ingen faller mellan stolarna. Samtidigt kan vi göra oss av med massor av byråkrater (hur många, 10.000-tals? 100.000-tals?) som idag sitter och handlägger ansökningar och administrerar. Det tar bort osäkerheten för individerna och spar pengar åt samhället.

Men det är en stor reform, och det är ett väldigt stort projekt att ens ta fram en skiss på hur ett system för basinkomst skulle kunna se ut. Att sedan räkna igenom konsekvenserna för statsbudgeten, för att se om det går att få det hela att gå ihop, är ett ännu större projekt.

Men internet är bra för stora projekt, och speciellt bra när det gäller att hitta och sammanställa information. Att samla ihop de bakgrundsdata vi behöver tror jag går väldigt bra att göra som svärmarbete.

Vi behöver till att börja med sätta ihop en sammanställning av vilka system som finns idag för att försörja människor mellan 18 och 64 som står utanför arbetsmarknaden.

A-kassa och arbetsmarknadsåtgärder
Sjukförsäkring
Studiestöd
Socialbidrag (försörjningsbidrag)
Vilka ytterligare system finns?

För vart och ett av de här systemen skulle vi behöva en översikt av dels hur systemet fungerar för den enskilda bidragstagaren, dels vad det innebär för kostnader för samhället:

Ur bidragstagarens perspektiv:

Hur mycket får man i månaden?
Vad är det för regler för att man ska vara bidragsberättigad?
Hur trappas bidraget ner om man börjar tjäna egna pengar?
Vad mer bör man veta?

Ur samhällets perspektiv:

Hur många miljarder betalas ut genom det systemet per år?
Hur många får bidrag?
Vilken myndighet administrerar systemet?
Vad kostar den myndigheten per år, och hur många jobbar där?
Gör myndigheten något annat förutom att administrera bidragssystemet?

Dessutom finns det annan bakgrundsinformation som vi säkert kommer behöva:

Hur ser hela den offentliga budgeten ut i stora drag (stat, kommuner, landsting)?
Vad är fördelningen av löneinkomster i Sverige, hur många kan försörja sig på sin lön och hur många står utanför arbetsmarknaden?
Den lägre momsen på mat är tänkt som ett bidrag till låginkomsttagare. Vad kostar den statsbudgeten?
Vad mer är relevant för att kunna bedöma ett system för basinkomst?

Alla som vill är välkomna att bidra med pusselbitar, stora eller små. I kommentarerna har det påpekats att det vore bra om någon satte upp en mötesplats med en wiki och lite annat för att diskutera basinkomst, och det är sant, men vi behöver inte vänta på att det.

Skriv i kommentarerna här på bloggen, eller var som helst annanstans på nätet och lägg en länk i kommentarerna.

Välkommen att delta i ett gemensamt julpyssel om basinkomst!

God Jul önskar Piratpartiet!

Se videon om vad Piratpartiet gjort 2012 (5 min)

Här är en liten video (5 min) där Anna Troberg, Rick Falkvinge och jag pratar om vad Piratpartiet har gjort 2012, och önskar God Jul.

Se videon på YouTube.

Anna hälsar också och tipsar om fler videoklipp.

God Jul och Gott Nytt År!

Kristina Svartholm: Varför är man så tyst om Pirate Bays roll som kulturförmedlare?

The Pirate Bay är en viktig kulturförmedlare för många runt om i världen

Kristina Svartholm är mamma till Gottfrid Svartholm-Warg, som även är känd som Anakata och en av grundarna till The Pirate Bay. Här är ett gästblogginlägg av henne.

Kristina skriver:

Varför är man så tyst om Pirate Bays roll som kulturförmedlare?

Under de senaste tre månaderna har jag fått ta emot hundratals och åter hundratals mejl från människor runt om i världen som velat sända en hälsning till min son, Gottfrid Svartholm Warg, en av grundarna till Pirate Bay.

De här mejlen ger en annan bild än den gängse av vad Pirate Bays verksamhet innebär. De kommer från alla slags människor. Häromdagen fick jag t ex följande från en man i Kanada (min översättning):

”Jag är musiker. Jag arbetar hårt för att skapa min musik och fastän jag varken är rik eller berömd gör det mig väldigt lycklig att kunna dela med mig av min musik. Meningen med berättelser, sånger, böcker och filmer är att de ska delas med andra människor.”

Det finns många, inte minst äldre kvinnor, som berättar om hur Pirate Bay hjälpt dem ur deras ensamhet genom att erbjuda dem underhållning som de annars inte skulle ha råd med. Andra berättar om hur Pirate Bay hjälper dem att upptäcka nya artister, som den amerikan som lägger till:

”…jag letar sedan upp deras produktioner och köper dem så ofta jag kan.”

Många mejl handlar om tillgång till kultur i en vidare bemärkelse. Ungdomar i Saudiarabien skriver att de inte har tillgång till biografer, konserter eller teatrar i sitt land men att de har fått det tack vare Pirate Bay. Från andra länder skriver många om hur de kunnat ta del av sådant som de annars aldrig skulle kunna ha råd med. Någon skriver att Pirate Bay suddat ut klyftan mellan fattiga och rika när det gäller just möjligheten till kulturell delaktighet.

Från Rumänien, t ex, skriver en och tackar för den framtid som Pirate Bay har öppnat åt den yngre generationen. Man har kunnat ta del av den västerländska kultur och kunskap som landet stått utanför så länge:

”… om ni inte hade funnits skulle vi ha befunnit oss 20 år tillbaka i tiden jämfört med idag /…/ Tack vare er har vi idag stora musiker, berömda arkitekter, reklambyråer som vunnit priser över hela världen, välutbildade ingenjörer som arbetar över hela världen, filmskapare och, allra viktigast, normala unga människor med ett vidgat perspektiv på både historien och världen, vilket ger dem möjligheter till ett bättre och värdigare liv.”

Studenter i fattiga länder som Ghana och Colombia berättar om hur de fått tillgång till studiematerial som de aldrig annars skulle ha haft. En student i Argentina berättar om hur hon kunnat fortsätta sina studier tack vare Pirate Bay. En mamma i USA berättar om hur hon har kunnat ordna särskild undervisning åt sina barn i hemmet. En engelsklärare i Georgien berättar om hur han kunnat få fram undervisningsmaterial åt sina elever, något som annars hade varit omöjligt. En pappa i ett afrikanskt land tackar för de möjligheter som hans son fått att studera.

Listan kan göras mycket längre. Den fylls på hela tiden.

Sist men inte minst vill jag nämna de mejl som kommit från länder som Egypten, Iran och Irak. Man tackar för kampen för ett fritt Internet, den kamp som är så nära förbunden med The Pirate Bay och vad The Pirate Bay står för.

Jag tycker att det är hög tid att även det här perspektivet på Pirate Bay lyfts fram. Man måste hålla i minnet att det finns mycket att ladda ner även för den som inte vill bryta mot några upphovsregler. Om svenska kulturskapare vill strypa tillgången till kultur och kunskap och till det fria ordet utan att de beaktar detta perspektiv menar jag att vi är illa ute.

Kristina Svartholm