Christian Engström's Blog, page 57

Centerns nya kläder

Centerpartiet har tagit fram ett förslag till nytt idéprogram. Precis som idéprogram brukar, innehåller det förstås en massa formuleringar som låter trevliga när man läser dem första gången.

Men intressantare än vad som står i programmet är vad som inte står. Och ännu intressantare är förstås att jämföra idéprogrammet med hur C har agerat i riksdagen under den tid de har suttit med i regeringen.

Här är några kommentarer till enskilda punkter i idéprogrammet:

- Rättigheter (sid 6)

Programmet nämner demokrati, yttrandefrihet, tryckfrihet och rätten att organisera sig som exempel på grundläggande rättigheter som Centerpartiet stödjer. Det är ju i och för sig bra, men mig veterligt finns det ingen i svensk politik som är av motsatt uppfattning, i vart fall inte i den officiella retoriken.

Det som är värt att notera i det här avsnittet är att Centerpartiet inte nämner rätten till privat korrespondens (art 8 i Euroakonventionen om mänskliga rättigheter) och informationsfrihet (art 10). Det är i och för sig hederligt av dem att inte nämna artikel 8, med tanke på att Centern röstade ja till både FRA-lagen och Datalagringen (som ju innebär att vår privata kommunikation övervakas och registreras).

Att de även utelämnar artikel 10 får tolkas som att Centern vill hålla dörren öppen för att stödja olika förslag om ”filtrering” och ”blockering” på internet (vilket ju innebär inskränkningar i rätten att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblanding och oberoende av landsgränser).

- Ett digitalt civilsamhälle (sid 11)

Rörande upphovsrätten skriver de att ”Centerpartiet anser att upphovsrätten måste utvecklas så den kan försvaras i ett samhälle med helt andra mönster för kreativitet och en allt snabbare utveckling”. Den meningen är väl tänkt att låta lite modern och trevlig, men tyvärr säger den ingenting om  hur de anser att upphovsrätten bör utvecklas. Innan C är berett att fylla den med lite innehåll är jag tyvärr inte så imponerad.

Det Centern senaste faktiskt gjorde i riksdagen rörande upphovsrätten var att rösta ja till Ipred.

Meningen innan i idéprogrammet, där det hävdas att ”utvecklingen utmanar vår traditionella syn på äganderätt” tyder på att C inte har förstått att upphovsrätt står i motsats till äganderätt. Så länge de inte gjort det kommer de nästan säkert fortsätta ligga på fel spår när det gäller reform av upphovsrätten.

Själva påståendet ”utvecklingen utmanar vår traditionella syn på äganderätt” är i grunden fel. Äganderätten till saker som man faktiskt kan äga (fast och lös egendom) har mig veterligt inte utmanats ett dugg av vare sig internet eller utvecklingen i allmänhet.

- Staten och det offentliga samhället (sid 11)

Det skulle vara välkommet med en mening som säger att privata företag inte ska få ta över uppgiften att döma och straffa folk, till exempel genom att stänga av dem från internet. Och ännu mer välkommet om C agerade i riksdagen för att riva upp Ipred. Men eftersom de röstade för Ipred när den infördes har de naturligtvis inget intresse av att göra det.

Integritet (sid 12)

Vackra ord, men så länge C står kvar vid besluten om FRA och datalagringsdirektivet är de fullständigt tomma.

Rent allmänt innehåller Centerns nya idéprogram i och för sig utmärkta formuleringar på många punkter, men det som sticker i ögonen är att det som saknas är just de områden där friheten på nätet faktiskt är hotad. Det har jag svårt att tro är en slump.

Och naturligtvis hjälper inte alla vackra ord i världen så länge C i riksdagen röstar tvärt om. Det är där förändringen måste ske om C ska ha någon trovärdighet. Men jag tänker inte hålla andan medan jag väntar på att det ska ske.

…………

Andra om ämnet:

Piraten Anders: Centern siktar på en procent

SR: Motståndet inom C växer

Basinkomst — en första överslagsberäkning

Basinkomst förslag 1.0 (klicka för detaljer)

För att kunna avgöra om det är realistiskt att garanterad basinkomst som en vision måste man räkna på vad det skulle kosta skattebetalarna. Det är komplicerade beräkningar, och det finns en massa okända faktorer, men man måste börja nånstans.

Johan Tjäder, som är en regelbunden och uppskattad gäst i kommentarsfältet på den här bloggen, skrev en kommentar till Förslag 1.0 för basinkomst, som jag återger i dess helhet:

Det är väl värt att snabbräkna lite på i alla fall.

Med SCB:s inkomststatistik tar man sig en god bit på väg. Tyvärr stämmer inte riktigt kategorierna med förslaget som presenteras här ovan. Inkomststatistiken presenteras från 16 år och uppåt. Dvs, från det att man lämnar grundskolan förväntas man i princip försörja sig. Så vi får räkna alla från 16 år och uppåt. Sen är det årslöner som presenteras, så jag väljer 140.000 kronor/år som brytpunkt 1 och 220.000 kronor/år som brytpunkt 2. 2010 års statistik.

Då har vi följande:

A. 443.667 personer som har en deklarerad inkomst under 1.000 kr per år får hela bidraget på 96.000 kr.

B. 1.827.675 personer inkomst < 140.000 kr/år för negativ skatt. Fullt bidrag är 175,5 miljarder. Dessa personer tjänade 135,7 miljarder, således dras 90,5 miljarder av från bidraget.

Då får vi

A: 42,6 miljarder kr

B: 85,0 miljarder kr

Total kostnad basinkomst: 127,6 miljoner

Marginalskatt på 67% i området 140tkr – 220 tkr: 41,0 miljarder kr

Nettokostnad för basinkomstreform: 86,5 miljoner (avrundningseffekt)

I kategorin 16-19 år finns 178.217 personer som inte har deklarerad inkomst över 1.000 kronor. Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor. Tar man bort de som tjänar under 140 tkr så tjänar man ytterligare 25,1 miljarder, men då får man rimligen räkna bort marginalskatteeffekten också – fast det är bara 90 miljoner – en oväsentlighet i sammanhanget.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

Det är precis den här typen av uträkningar vi behöver för att kunna utvärdera och finslipa förslag om basinkomst. Här är ett par kommentarrer till den här första överslagsberäkningen:

Då återstår 44,4 miljarder att finansiera.

44 miljarder är mycket pengar, men vi är i alla fall på banan. I statsbudgeten för 2013 kostar sjukförsäkringen 94 miljarder, a-kassan och åtgärder för arbetslösa 67 miljarder, och studiestödet 22 miljarder. Kommunerna betalar dessutom ut 11 miljarder per år i socialbidrag (försörjningsstöd). Totalt blir det här ca 200 miljarder.

En kostnad på 44 miljarder är som sagt en ryslig massa pengar, men det är inte en helt uppenbart orimlig storleksordning. Den här allra första överslagsberäkningen tycker jag ger vid handen att det är värt att fortsätta räkna på förslaget.

[...] 178.217 personer [...] Väljer man att utesluta dem så sparar man 17,1 miljarder kronor.

Det här illustrerar hur känslig kostnadsberäkningen är för antalet människor som innefattas och får bidrag. 8.000 i månaden för 100.000 personer blir 10 miljarder om året, så det spelar stor roll hur stor gruppen är som ska omfattas.

Drar man gränsen vid 20 år, så sparar man alltså 42,2 miljarder – vilket är halva reformen.

Topp, då bestämmer vi att vi sätter gränsen vid 20 (snarare än 18 som sas i Förslag 1.0, eller 16 som förekom i överslagsberäkningen). Syftet med reformen är att erbjuda grundtrygghet för dem som är arbetslösa, inte att få världens rikaste gymnasister.

Kostnaden är ju som sagt väldigt känslig för hur stor gruppen utan inkomster eller med låga inkomster är, och de flesta under 20 har ju inte börjat tjäna särskilt stora pengar ännu.

Men så var det frågorna om hur man ska tolka inkomststatistiken från SCB. Vad ingår i siffrorna, räknar vi på rätt grunddata, och vad kan vi göra åt det om inte?

Mycket återstår att utforska, men Johan Tjäders överslagsberäkning visar hur vi kan räkna för att skaffa oss en gradvis tydligare bild.

…………

Läs också Åsa Mobergs krönika i DN: Det behövs ett parti som kämpar för ”livslinjen”

Wikiblogg om basinkomst — Inkomststatistik

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion. Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

För att kunna räkna på vad det skulle kosta att införa en garanterad basinkomst måste man veta hur många människor det finns i olika inkomstkategorier i Sverige, inklusive hur många som inte har någon inkomst alls.

Statistiska Centralbyrån SCB har en websida med precis den här typen av statistik, där man själv kan göra olika urval och se hur många personer och hur mycket pengar det blir. Det är jättebra, och bör göra det möjligt att få fram tillräckligt med data för att åtminstone kunna göra överslagsberäkningar på förslaget om basinkomst.

Men det finns det finns en del knepigheter som man måste vara medveten om med SCB-sidan med statistik:

- Det går inte att länka till urval som man har gjort, eftersom länkarna bara fungerar en kort tid. Exempelvis var det här en länk till ett urval som jag gjorde, men klickar man på den nu säger den bara att sidan inte kan visas.

För att kunna diskutera ett visst urval (och för att andra ska kunna verifiera uträkningar och göra egna alternativa) måste man alltså beskriva noga i textform hur man har gjort urvalet och i vilken tabell det var. Ett alternativ är att spara urvalet som en Excel-fil och sedan publicera den Excel-filen på nätet, men det är ju också lite pyssel för att göra.

- Det är knepigt att veta exakt vad som är inräknat i de olika siffrorna, och vilka grupper av individer som är inkluderade i vilka begrepp.

Exempel: Om man klickar på ”Gör dina egna tabeller i Statistikdatabasen” -> ”Inkomst av tjänst (antal personer, medelvärden och totalsumma) efter region, kön, ålder och inkomstklass. År 2000 – 2010″ och väljer ut ”kontant bruttolön” och ”inkomst av tjänst” får man två olika tabeller med delvis olika siffor i.

Vad exakt är skillnaden mellan ”kontant bruttolön” och ”inkomst av tjänst” i det här sammanhanget?

Hur ska man tolka tabellerna som för varje inkomstskikt listar ”personer totalt” och ”personer med värde” — om det inte finns något värde för en viss person, hur gjorde de då för att placera in den personen i ett visst inkomstskikt?

Jag är säker på att det finns svar på de här frågorna, men de är ett exempel på hur man antagligen måste ta reda på en hel del bakgrundsinformation för att kunna vara säker på att man räknar på rätt siffror när man använder SCB-statistiken.

- Kanske finns inte de inkomstsiffror som vi behöver för att kunna räkna på basinkomst som alternativ till dagens system såsom a-kassa, studiemedel och sjukförsäkrning.

Om vi exempelvis ska göra en överslagsberäkning av vad det skulle kosta att byta ut a-kassan (enbart) mot basinkomst, då skulle vi behöva en inkomststatistik som inte inkluderar utbetalningar från a-kassa. Så som jag uppfattar statistiken är a-kassan medräknad som inkomst, i vart fall i de tabeller som jag har lyckats hitta. För att kunna använda siffrorna till att jämföra kostnaden för ett tänkt system för basinkomst med dagens kostnader för arbetsmarknad och arbetsliv (67 miljarder) behöver man kunna rensa bort alla utbetalningar från dagens a-kassa från statistiken.

Jag utgår från att de som jobbar på SCB och har tillgång till allt grunddata skulle kunna ta fram rätt siffror, men jag vet inte om det går att göra det med hjälp av bara den publika websidan.

Men med det här sagt är alltså SCB’s sida med statistik över inkomster och skatter väldigt intressant. Alla som lyckas luska ut ytterligare information om vad man kan hitta och hur man ska tolka olika begrepp är välkomna att fylla på i kommentarerna.

Undersök SCB’s sida med inkomststatistik

Creativity: The Zeroth Kopimist K

Click to read the earlier parts of Kopimism: The Creation

(This sermon is part 6 of Kopimism: The Creation. It has previously been published in Swedish.)

In the Kopimist creation myth so far, we have identified three Fundamental Principles that are part of the creation:

1. Copying

2. Cooperation

3. Quality

These are three Kopimist K’s.

But there is still something missing. The principles of Copying and Cooperation explain how life could develop, and the principle of Quality gives a direction and answers the question ”towards what?”. But we have no principle that explains why life emerged in the first place.

We have Copying as a principle, but we have nothing to copy. We have Cooperation, but we have no projects to cooperate over. We have Quality, but no myriad of projects to evaluate and choose between.

If Kopimism was a car, we would have steering and brakes in the form of Quality, and wheels and transmission in the form of Copying and Cooperation. But no engine to move it all forward.

We have omitted to include something that explains the most obvious observation you can make about life, the universe and everything: That it exists, even though it wouldn’t have to.

Earth itself (the rock) had no need for developing life on its surface. It would have kept spinning whether somebody lived on it or not.

And once there was life on Earth in the shape of lots of unicellular blue-green plankton in the oceans, it could have stopped there. No space traveler passing by would have said ”Oh, a primordial ocean with blue-grenn plankton, what an obviously unsustainable position for an ecosystem, they neither have peacocks nor parsley”.

But yet life did appear on Earth, and the pretty boring soup of plankton did transform itself into the infinitely rich diversity that we see around us in nature, including both peacocks and parsley. There must have been other, much simpler, sustainable positions than this, if sustainability was all nature was after.

So evidently nature isn’t looking for sustainability, at least not only. Nature wants to have some fun as well, that’s obvious. This explains all the strange creatures on Earth, including the very silliest that Douglas Adams wrote about and the BBC filmed.

We add one more Fundamental Principle, and put it before all the other:

0. Creativity

Why before the other?

Creativity must have come first, maybe even before the universe itself. If, despite everything, it was in fact a divine being that created the world, then he/she must first have come up with the idea of doing it. Definitely creative, and before it actually happened.

And if the universe emerged by itself when a point of nothing somewhere in the void got bored with being nothing, and became a Big Bang instead, then the impulse to do something wild and crazy, something creative, must have appeared at the very latest in the same instant the universe was created.

And when we look at the world around us, we see that Creativity did not just exist at the moment the universe, or life, was born. It’s everywhere all around us all the time, and it has been throughout history.

The peacock and the parsley were refined in their respective shapes by Quality, and live on through sexual reproduction, that is: a combination of Cooperation and Copying. But when a primordial ocean of plankton had the impulse to start developing in the direction of peacock and parsley, this was because our universe is brimming with Creativity as a fundamental principle.

Universes want to have fun.

This is the zeroth Kopimist K, and the most fundamental of them all.

Copy and Share!



…………

CC-BY-NC

Three Kopimist K’s: Copying, Cooperation, and Quality

Click to read the earlier parts of Kopimism: The Creation

(This sermon is part 5 of Kopimism: The Creation. It has previously been published in Swedish.)

The Kopimist creation myth so far identifies three Fundamental Principles: Copying, Cooperation, and Quality — Three Kopimist K’s.

This is a nice alliteration, and that’s a good sign. But apart from that, do these three Fundamental Principles fulfill reasonable criteria that you would place on this kind of religious or philosophical systems? Let’s examine this.

The rules for religions when it comes to choosing holy principles in practice boil down to ”anything goes”. There are no particular requirements that the description of the world should be logical or consistent in order for something to qualify as a religion. Kopimism of course fulfills these (non-)requirements, but so do all other religions as well, no matter how illogical they are.

Christianity, for example, teaches that God is some kind of extraordinary white elderly man with a beard, who is:

Infinitely powerful (omnipotent),
Infinitely good (omnibenevolent), and who
Follows the dealings of humans on in detail, often on an individual level (omniscient).

Considering the amount of pointless and terrible suffering in the world, it is obviously impossible that there should exist a being with all these three properties.

All Christian theologists know this, of course, because this problem is so well known that it has a name of its own: the theodicy problem. Most of Christianity’s best brains have spent a considerable amount of their time on it for almost 2000 years, but none of them have been able to solve it. This is not because they were lazy of stupid, but simply because these three principles are irreconcilable in a world where evil exists.

You can pick any two of these properties for your God and still be within the realms of logic (and you get three different and interesting visions of God depending on which property you decide to downgrade), but you cannot logically believe in all three at the same time.

But the rules for religions don’t prevent anybody from believing in all three at the same time anyway. Hundreds of millions of Christians do exactly this, and as long as they are happy with it I think they should continue. There is no rule that bans you from believing in illogical things when it comes to religious views.

The legal rules that we have, and that we should have in a decent society, say that people are free to believe in whatever they want. Nothing at all if they wish, a Spaghetti Monster if that feels better, or an elderly white gentleman with conflicting properties for those who prefer that. This is called Freedom of Religion, and is one of the cornerstones of a free and open society.

But just because a religion may be as illogical as it wants, doesn’t mean it  has to be.

The rules of philosophy for systems of fundamental principles are a little more strict. Philosophers are inspired by natural science and mathematics, and feel more comfortable if a philosophical system isn’t too obviously self-contradictory.

This poses no problem for the three Kopimist principles of Copying, Cooperation, and Quality. There is nothing impossible in the idea of a world where all three coexist. They obviously do in reality, so we can be quite certain that this is possible.

There also shouldn’t be too much overlap between the different principles, according to the rules of philosophy, and it is considered an embarrassment if one of the principles turns out to be unnecessary, because it is already covered by two or more of the other ones. But the Kopimist K’s of Copying, Cooperation, and Quality pass this test as well.

Quality was the Fundamental Principle that we added last, since we felt that the two other principles were not enough, not even in combination, to explain why things on the whole have been going as reasonably well as they have, even though nothing turns out the way you expected. The reason we added Quality as a Fundamental Principle was that we were unable to deduce it from the two principles of Copying and Cooperation.
Cooperation can hardly be described as an inevitable logical consequence of Copying and Quality. With only those two principles we would have lots of individual cells swimming around in the oceans, and the ones with the most Quality would do best. But without Cooperation as a further fundamental principle, it is hard to explain the development of multicellular organisms. From their own perspective all the tiny unicellular plankton in the primeval ocean were fine just as they were, and had no particular interest in the development of multicellular great whales that would eat them.
Copying cannot be described as a logical consequence of Cooperation and Quality either. But without Copying, all the beautiful things that might appear as a result of Cooperation and Quality would be of limited practical value. No matter how great they were, they would only exist in one copy, which is pretty insufficient to fill up a whole ecosystem. Unless plants and animals could reproduce, create new copies of the same species, life would not exist. In the same way, there is no particular point in a team of researchers having produced the world’s greatest scientific report through Cooperation and Quality, unless the report and its findings are copied and shared with other scientists, giving them the chance to stand on the shoulders of giants. Copying is needed as a fundamental principle in its own right.

The rules of science are similar to those of philosophy, but with even stricter demands on the pieces being compatible and without internal contradictions. Science also demands experimental data and observations of reality to support the model.

This look at the internal relationships between Copying, Cooperation, and Quality is of course not as thorough as when a mathematician checks her axioms (fundamental principles), or when a physicist checks which forces and formulas are really necessary in a particular model, so the Kopimist theology presented here does not fulfill the requirements of science. But I don’t think that it has to, at least not here and now. The requirements of philosophy feel like a more reasonable level for a new religion.

This first evaluation of the Kopimist principles shows that they are not contradictory, and at least don’t overlap in an obvious way. We are miles ahead of the Abrahamic religions when it comes to logical consistency, at least so far.

But within mathematics and natural science it is customary to ask one more question when evaluating proposals for sets of rules or principles.

Are the proposed principles sufficient?

My answer to that question is actually no. I think we need one more Kopimist K to explain how the world we see around us emerged.

But until the next sermon, we will introduce a temporary K to keep the model from collapsing overnight:

Cliff-hanger!

Copy and Share!

…………

CC-BY-NC

A Kopimist Creation Myth in Swedish and English

Copy and Share

I have put together a consolidated version of the posts that I have been writing on this blog about a Kopimist Creation Myth.

It is available in Swedish and English. At the moment, there are some Swedish articles that have not yet been translated into English.

This is a work in progress.

All comments are very welcome.

Read Kopimim Level 1: The Creation (so far) in Swedish or English.

Copy and Share!

Basinkomst och inkomstförsäkringen i sjukkassan

Och så ett lite mer allmänt filosofiskt inlägg om basinkomst, efter den här kaskaden av siffror och länkar.

Dagens system för sjukförsäkring innehåller en komponent av inkomstförsäkring, det vill säga att den som blir sjuk får olika mycket i ersättning beroende på vad hen tjänade innan. (Även a-kassan funkar så, men just nu pratar vi om sjukförsäkringen.)

Förslaget till basinkomst innehåller ingen sådan inkomstförsäkring, utan alla som inte lyckas få inkomst på annat sätt får samma belopp, oberoende av vad de tjänade tidigare.

Nu är det inte sagt att vi plötsligt över en natt ska ta bort dagens sjukförsäkringssystem för att kunna införa basinkomst. Det ska vi alldeles säkert inte. Men diskussionerna om basinkomst sätter strålkastarljuset på den principiella frågan om inkomstförsäkring i trygghetssystemen.

Är det rimligt att de offentliga systemen innefattar inkomstförsäkring?

Jag lyfter fram några olika kommentarer som representerar olika syn på inkomstförsäkringen i dagens system:

Johan Tjäder skrev:

Sjuk- och aktivitetsstödet är en delvis inkomstrelaterad ersättning. I dag får man alltså ersättning motsvarande 64 % av lönen, och det är vanligen mer än 8.000 kronor i månaden. De flesta har trots allt mer än 12.500 kr i månaden i lön. De som lever med endast inkomstrelaterad ersättning på heltid får ut i genomsnitt 146.350 kronor om året. I bland alltså mer än så och det ska då ner till 96.000 kronor om året. Dessa sjukpensionärer – som alltså saknar arbetsförmåga – ska förlora i genomsnitt 50.000 kronor om året för att finansiera den här reformen i så fall.

Om man ska använda pengarna i sjuk- och aktivitetsstödet för att finansiera basinkomstreformen, då får man nog vara beredd på att förklara varför sjukpensionärer ska avstå pengar för att det ska räcka till arbetsföra personer som borde kunna stå för sin egen försörjning.

Lars Hallberg presenterade motargumentet:

Visst är det en kortsiktig förlust för en del av de som idag har rätt till en inkomstrelaterad ersättning. Men det är tveksamt om det är en försämring…. Idag finns det dom som har sämre än 8 000 och vad finns rättvisan i att en del har det bättre för att de tidigare tjänade bra?

[...]

Samtidigt som den långsiktiga tryggheten blir bättre än idag. Och det med en bevarad frihet att försöka skaffa sig egen försörjning…. I stället för det i praktiken totala näringsförbud som gäller för sjuka, arbetslösa och socialbidragstagare idag.

Lillem4n fyllde på motargumentet i kommentarerna till ett annat inlägg:

Idag används skattepengar för att se till att den som blir av med jobbet eller blir sjuk från sitt arbete, skall få behålla sin levnadsstandard, på bekostnad av de som har det sämare.

T ex: Annika jobbar som CNC-operatör och får 22 000:- i månaden efter skatt. Hon har villa och volvo hon tagit lån på. Per är född kroniskt sjuk och har inte kunnat arbeta. Han får 9300 i månaden i olika bidrag. Han bor i en liten tvåa och har inte råd med någon bil.

Plötsligt drabbas Annika av samma kroniska sjukdom som Per. Men till skillnad från Per får hon ut 17 000 :- efter skatt (… detta är väldigt ungefärliga siffror, det är principen som är den viktiga här).

Varför ska en person ha mer betalat av skyddsnätet än en annan? Ska någon ha rätt att behålla sin höga levnadsstandard bara för att denne tidigare hade det? Hur solidariskt är det?

Rimligt vore så klart att Annika får teckna en inkomstförsäkring om hon vill behålla sin högre inkomst ifall något händer.

Vad tycker du är rimligt vad gäller inkomstförsäkring i de offentliga trygghetssystemen? Är det statens uppgift, eller borde man låta medel- och höginkomsttagare sköta den saken själva genom privata försäkringar? (Riktiga låginkomsttagare har ju ändå ingen glädje av dagens inkomstförsäkringar, eftersom de hamnar på minimibeloppen ändå.)

Det går alldeles säkert att ha offentliga system för inkomstförsäkring parallellt med ett system för basinkomst, så vilket svar vi än väljer om inkomstförsäkringen betyder det i sig varken ja eller nej till basinkomst. Men svaret påverkar förstås hur ett slutligt förslag om basinkomst ska se ut och vad det kommer kosta.

Wikiblogg om basinkomst — Studiemedel

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion . Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Studiemedlen kostar 22,0 miljarder enligt budgeten 2013. Publikationen budgetutfall 2011 har säkert mer detaljer.

Studiemedlen idag består per månad (4 veckrosperiod) av ett bidrag på 2.828 kronor och 6.196 som man får låna, totalt 9.024 kronor, enligt CSN’s hemsida.

Vad finns det för källor till ytterligare information om studiemedlen, som exempelvis hur många som får studiemedel och liknande?

Det finns en tidigare diskussion om hur man kan hålla reformen om basinkomst budgetneutral med avseende på studenter genom att införa terminsavgifter, om man kommer fram till att det blir för dyrt att bara ge alla studenter basinkomst rakt av.

Wikiblogg om basinkomst — Sjukförsäkring

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion . Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Sjukförsäkringen kostar 94,4 miljarder enligt budgeten 2013, eller 95,8 miljarder i budgetutfall 2011 (sid 65 i pdf:en). I publikationen med budgetutfallet ges mer information om de olika delarna i sjukförsäkringen och vad de kostar.

Lars Hallberg har hittat en källa som säger att sjuk- och aktivitetsstödet kostar 42 miljarder. Det är inte utrett om den siffran motsvarar någon delpost i rapporten om budgetutfallet, eller vilken relation den har till budgeten.

Observera att ingen har sagt att vi ska avskaffa sjukförsäkringen över en natt och ersätta med basinkomst. Det ska vi alldeles säkert inte. Det kanske blir så att vi väljer att låta dagens system för sjukförsäkring vara kvar i ett första förslag till basinkomst, och lämnar dem som har sjukpeng utanför basinkomstsystemet. Men det är ändå intressant att samla ihop bakgrundsfakta om hur dagens sjukförsäkringssystem fungerar i grova drag och vad det kostar.

Johan Tjäder skrev:

Sjuk- och aktivitetsstödet är en delvis inkomstrelaterad ersättning. I dag får man alltså ersättning motsvarande 64 % av lönen, och det är vanligen mer än 8.000 kronor i månaden. De flesta har trots allt mer än 12.500 kr i månaden i lön.

De som lever med endast inkomstrelaterad ersättning på heltid får ut i genomsnitt 146.350 kronor om året.

(källa?)

Wikiblogg om basinkomst — Försörjningsstöd (socialbidrag)

Se inlägget Wikiblogg om basinkomst för introduktion . Det här är ett diskussionsunderlag och ett ställe att samla fakta i kommentarerna, inte ett färdigt polerat inlägg som driver någon särskild linje.

Försörjningsstöd är det officiella namnet på det som de flesta kallar för socialbidrag i dagligt tal.

Försörjningsstödet betalas ut av kommunerna, så det syns inte i statens budget. Totalt betalas det ut ca 11 miljarder (källor) i försörjningsstöd i hela landet.

Vi har (ännu) ingen uppskattning av kostnaderna för socialtjänsten ute kommunerna, som är de som administrerar behovsprövningen och utbetalningen av försörjningsstödet.

För att man ska få försörjningsbidrag måste man uppfylla väldigt strikta krav, som prövas individuellt av kommunens handläggare på socialkontoret. Förutom att man inte får ha några inkomster får man inte ha några pengar på banken, och inga ägodelar som går att sälja. Har man en f-skattesedel eller en firma kan man inte få socialbidrag om man inte lägger ner firman först.

Socialkontorets utvärdering av om man verkligen är helt utblottad innefattar hela hushållet, så bor man ihop med någon så förväntas den personen försörja en i första hand. Bara om sambon också är inkomstlös och utblottad kan hushållet få försörjningsbidrag.

Det skulle vara intressant med en mer utförlig sammanfattning av vad reglerna som omgärdar försörjningsstöd är i praktiken.

Nivån på försörjningsbidraget varierar mellan kommunerna, men inklusive de bidrag till hyra som betalas ut idag ligger snittet inte alltför långt från 8.000 per månad.

jantegner skriver:

Riksnormen för försörjningsstöd är 3840 Kr i månaden sedan tillkommer bostadsbidrag, vilket i små städer och på landsbygd är max 3000 kr för ensamstående unga. I storstäder är beloppet högre. Har man barn utgår också ett högre bidrag.

Så i snitt ligger nog nivån i paritet med den föreslagna basinkomsten. Problemet som jag ser det är att basinkomstförslaget inte tar hänsyn till just skillnader som antal barn, region osv. För många fattiga med barn som bor i t ex Stockholm, så skulle det här förslaget troligen vara en stor försämring.

Invändningen att förslag 1.0 till basinkomst inte tar hänsyn till antal barn är korrekt, men det är en avsiktlig förenkling i förslaget. Ett färdigt system måste naturligtvis ta hänsyn till barn, men vi bortser från det till en början och undviker att blanda in systemen för stöd till barnfamiljer med låga inkomster.

Invändningen att förslaget inte tar hänsyn till regionala skillnader är också korrekt, men den aspekten är det inte lika självklart att vi skulle vilja ändra på i ett färdigt förslag. Det kan ju finnas fördelar med ett system som behandlar alla lika och premierar bidragstagare som hittar ett billigare boende, kanske genom att flytta till en kommun som har mindre bostadsbrist och därmed lägre hyror. Det här är en fråga som tål att diskutera.

Hur som helst så finns det mycket att ta reda på och diskutera när det gäller socialbidragen. Ska vi gå med banansteg mot basinkomst är det mycket troligt att just försörjningsstödet är ett av de första systemen som vi vill börja göra lagom stora förändringar i, för att se vad som händer.

Information från Socialstyrelsen:

Länkar om kostnaden för dagens system:

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/ekonomisktbistand

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/manadsstatistikomekonomisktbistand

Sida med publikationer om ekonomiskt bistånd som går att ladda ner:

http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand