Christian Engström's Blog, page 62

Open Letter to All Anti-Snus Lobbyists

Why is this lobby group opposed to the smoke free product snus, which has helped many Swedes to stop smoking?

Last week I and my colleagues in the European Parliament got an email from the lobbyist group Smoke Free Partnership. The lobbyists defended ex-commissioner Dalli who resigned over allegations of soliciting bribes for lifting the ban on snus in the EU, and urged us politicians to press ahead with the Tobacco Product Directive (including the ban on snus) regardless.

I sent them the following reply:

Dear Smoke Free Partnership,

Thank you for your letter defending ex-commissioner Dalli, and expressing your desire to have the Tobacco Products Directive adopted as soon as possible in its present form. Although I of course respect your loyalty to Mr. Dalli, I think it would be wise to await the further investigations by OLAF and other anti-corruption units before discussing that aspect further.

However, I would be very interested to learn why you are opposed to snus, especially considering the name of your lobby group, The Smoke Free Partnership.

As you are probably aware, snus is a smoke-free product that serves as a substitute for smoking. In Sweden, which is the only member state where snus can be sold, smoking prevalence is the lowest in the entire EU. Many Swedes (including myself) have found snus to be helpful to either stop smoking or to smoke significantly less. The health benefits of stopping smoking, or smoking less, are beyond question, and I am sure I don´t have to convince you of that. Considering this, I find it very hard to understand your opposition to snus.

I have today sent a written question to the Commission, asking them what scientific studies on snus they have based their opposition to this smoke-free product on (if any). If it will turn out that the Commission is unable to reply (we will know when the answer comes in six weeks), that would of course raise further questions about Mr. Dallis handling of this dossier, and add to the speculation as to his motives in recommending a ban on snus.

I would find it very interesting if you, as an active lobby group supporting the Commission, would be prepared to answer the same question. On what scientific studies, comparing the harm caused by snus to the harm caused by smoking, are you basing your opposition to snus?

/Christian Engström MEP

I have not received any reply from Smoke Free Partnership yet, but I assume one will come in due course. However, there are other lobby groups who also are pressing for a quick adoption of ex-commissioner Dalli’s Tobacco Product Directive, and I would be very interested in hearing their views as well.

I invite all lobbists opposed to snus to explain why, and what research they are basing their opposition on.

Please send me an email to christian.engstroem@europarl.europa.eu. If you want to, you are also very welcome to contact my office and book a meeting, and I shall be happy to receive you.

I hope I will get answers in due course from all lobbyists who have been pushing for a ban on snus, so that I can understand the reasons for their opposition, and thereby hopefully get to understand the position of Mr. Dalli and the Commission better.

Legislation in Europe should be based on facts and proper research, and this is particularly important when it comes to health issues.

Snus is a traditional Swedish product that has been manufactured and sold in Sweden for two hundred years, but it is not necessarily well known in the other member states. If there has been a misunderstanding about this product, I would like to help to clear it up.

Satsning behövs för vård av missbrukare av krim!

Maria Larsson (KD) tycker att sjukvården ska satsa resurser på vård av “dataspelsmissbrukare”

Jag såg just ett inslag på TV4 Nyheterna som innehöll det fånigaste jag nånsin har hört en politiker säga. Ja faktiskt, på riktigt.

Folkhälsominister Maria Larsson (KD, vad trodde ni?) vill göra en storsatsning på missbruksvård av “dataspelsmissbrukare” Hon upplever det som ett stort problem att många ungdomar uppvisar ett missbruksbeteende genom att sitta i timmar och spela spel som Skyrim, World of Warcraft eller Battlefield.



Men hallå, finns det ingen hejd på hur larviga saker vuxna politiker får säga? Maria Larsson är faktiskt gammal nog att veta att samhället överlevde både pigromanerna, jazzen, serietidningarna och videovåldet, för att ta bara några av de företeelser som skapade moralpanik under det förra seklet.

Tror inte statsrådet att vi kommer att klara av att samexistera med även den här kulturyttringen? Tycker verkligen statsrådet att det är en lämplig åtgärd att omedelbart, utan att ens ödsla tid på att undersöka om det verkligen är ett problem att ungdomar är intresserade av kultur, avleda resurser från sjukvården till att göra en satsning på just den här gruppen?

Om svaret är ja vill min hustru uppmärksamma statsrådet Larsson på ett annat minst lika angeläget problem, nämligen missbruket av deckare, eller “krim” som de allra tyngsta vanemissbrukarna kallar det.

Min hustru berättar hur hon kan ägna timmar varje dag åt att konsumera krim — endera i litterär eller audiovisuell form. Just den audiovisuella formen, de så kallade “tevedeckarna”, är speciellt beroendeframkallande, genom sin uppbyggnad som är avsiktligt gjord för att med starka bilder dra in tittaren i ett rus av spänning. Krim i form av böcker används av de ännu tyngre missbrukarna, de som inte kan få sitt lystmäte genom de tre fyra serier som går varje kväll på olika kanaler.

Den här formen av missbruk framstår som ännu allvarligare när man ser hur bärande våldsinslaget i krim är. Titlar som Dödens pendel, Änglamakerskan och Huvudjägarna talar för sig själva.

Hustrun låter hälsa att om samhället snabbt kan få igång en bra vård, kanske med vistelser på något trevligt spa för att lugna sinnet och komma bort från den våldsamma fantasivärld som krimmissbrukaren normalt lever i, så kan hon mycket väl tänka sig att frivilligt inleda en behandling på sjukvårdens bekostnad.

Jag överlämnar den här idén till Maria Larsson (KD), att ha i åtanke nästa gång hon vill göra ett sensationellt mediautspel för att profilera Kristdemokraterna inför nästa val.

Lägg ner EU-parlamentets flyttcirkus!

Det måste bli stopp på EU’s vansinniga flyttcirkus

Den här veckan är EU-parlamentet i Strasbourg igen — EU’s månatliga besvär.

Det är EU-fördragen som kräver att parlamentet ska flytta från Bryssel till Strasbourg 12 gånger per år, och i första hand Frankrike som kategoriskt motsätter sig att man ändrar i fördragen. De ser det som att det handlar om “Frankrikes ära”, typ.

Men EU-parlamentarikerna börjar bli mer och mer trötta på det här. Igår var det omröstning om EU’s budget, och där fick vi tillfälle att uttrycka vad vi tycker om flyttcirkusen. De beräkningar som har gjorts visar att flyttcirkusen kostar runt 180 miljoner euro per år, cirka 1,5 miljarder kronor. Pengar som uppenbarligen skulle kunna användas bättre, inte minst i kristider som dessa.

I samband med budgetomröstningen fick vi rösta om en paragraf som uppmanade ministerrådet (som representerar regeringarna, som skulle kunna göra någonting åt saken) att ta fram en plan för att ge parlamentet ett enda säte, i Bryssel.

75% av ledamöterna röstade ja till den här paragrafen. Jag röstade förstås också ja, precis som alla de andra svenska ledamöterna. Det här är inte en partiskiljande fråga i Sverige — vi tycker allihop att flyttcirkusen är vansinne.

Men att paragrafen fick 75% stöd av hela parlamentet är en stor framgång. Det är en del av en långsiktig trend, att fler och fler av EU-parlamentarikerna vill ha stopp på cirkusen.

Idag ordnades också ett seminarium av Single Seat-kampanjen, som är ett initiativ inne i EU-parlamentet för att driva den här frågan. Alla som stödjer kampanjen uppmanades att ta ett foto för att visa sitt stöd, och det gjorde jag gärna.

Bilden är tagen av Henrik Alexandersson, och är fri för publicering CC0.

EU-parlamentet kan visserligen inte besluta i frågan, men vi kan i alla fall göra vad vi kan för att sätta tryck på regeringarna att göra det.

Just det här vansinnet borde upphöra så fort som möjligt. Det finns tillräckligt med andra vansinnigheter i EU för att det ska räcka laget runt ändå.

EU-debatt om datalagringsdirektivet tisdag 21:00

Cecilia Malmström (FP) insisterar på datalagring till varje pris

Senare ikväll tisdag, med start klockan 21, är det debatt i EU-parlamentet om datalagringsdirektivet. EU-kommissionär Cecilia Malmström, som är ansvarig för direktivet, finns i kammaren för att svara på frågor.

Jag själv har inte fått någon talartid, men jag ska se om jag lyckas få möjlighet att ställa en fråga ändå under catch-the-eye. Men det kan nog bli en intressant frågestund i alla fall, för det är många i parlamentet som är kritiska till datalagringsdirektivet.

EU-kommissionär Cecilia Malmström, som nyligen gav Sverige böter för att vi var sena med att införa datalagringen i svensk lag, har själv inte brytt sig om att göra den utvärdering av datalagringen som kommissionen var skyldig att göra enligt direktivet.

Att hon inte vill göra någon utvärdering är lätt att förstå av taktiska skäl. Gjorde hon en sådan skulle den visa att datalagringen är helt värdelös för att minska brottslighet.

Men att ett direktiv är värdelöst spelar ingen roll för en politiker som Cecilia Malmström (FP). Hon är bara intresserad av prestige, och att visa att det är hon och EU som bestämmer.

Fast just det kommer hon förstås inte säga ikväll.

Se debatten på nätet på EU-parlamentets Séance en direct från klockan 21.

EU’s nya persondatalag i Aktuellt ca 21.30 ikväll tisdag

“Rätten att bli glömd” är en av de kontroversiella delarna av EU’s förslag till ny persondatalag

EU håller på att ta fram en ny persondatalag som ska gälla i hela EU, och ersätta den svenska Personuppgiftslagen PUL.

SVT var nere i Bryssel nyligen och gjorde ett inslag om den nya persondatalagen, där bland annat jag uttalar mig. Inslaget kommer sändas ikväll tisdag i SVT2 i Aktuellt, efter vädret ca 21:30.

Det är bra att EU-kommissionen tar fram gemensamma regler för hela EU. Internet känner inga gränser, och det skulle vara till stor nytta om vi kan ha gemensamma regler i hela EU. Dels blir det lättare för företag som driver verksamhet i flera EU-länder, dels skulle en gemensam EU-förordning innebära att vi får den tyngd som behövs för att kunna diskutera frågan med USA och med amerikanska företag som Google, Facebook och andra stora tjänsteleverantörer på nätet.

Men djävulen finns i detaljerna, som alltid, och det finns flera kontroversiella delar i det nya förslaget.

En sådan fråga är “uttryckligt samtycke”, som är huvudprincipen i den nya förordningen. Å ena sidan kan man vara orolig för att det leder till ett internet där alla tjänsteleverantörer tvingas dränka oss användare med “Do you agree?”-rutor så fort vi använder nätet.

Å andra sidan kan det också i värsta fall leda till att innebörden av förordningen i praktiken blir “företag får göra vad de vill med persondata så länge de har en kryssruta på sin websajt”. Vi är ju alla bekanta med de långa användaravtalen som dyker upp i alla möjliga sammanhang, där man som konsument i praktiken inte har något alternativ till att ge sitt samtycke om man överhuvudtaget vill använda produkten eller tjänsten ifråga.

“Rätten att bli glömd” är en annan kontroversiell del av kommissionens förslag. Rätten att få sina egna uppgifter strukna ur databaser har vi redan idag, både enligt det gällande Dataskyddsdirektivet från 1995. Så långt är allting bra.

Men det nya förslaget från kommissionen innehåller skrivningar som går i riktning mot att det inte ska räcka med det, utan att om någon begär att bli borttagen från exempelvis Facebook, då ska Facebook ha skyldighet att leta upp andra ställen på nätet där informationen kan ha återpublicerats, och se till att uppgifterna försvinner därifrån också.

Exakt hur det ska gå till i praktiken är oklart, och det är också oklart om det överhuvudtaget är möjligt (se Streisandeffekten). Men ännu allvarligare är att det kan lägga hinder i vägen för granskande journalistik, och i värsta fall öppna dörren för historierevisionism som får en att tänka på det forna Sovjetunionen.

Vill vi verkligen att exempelvis en medborgare som har bestämt sig för att bli politiker och ställa upp i allmänna val ska ha rätten att först tvätta bort allting ofördelaktigt som har skrivits om henom på internet? Svaret på den frågan är rimligen “nej, det vill vi inte”. Men i vart fall en tolkning av kommissionens förslag är att det går i den riktningen.

Det här är ett stort och komplicerat stycke lagstiftning, och behandlingen pågår för fullt i EU-parlamentet. Rapportören (alltså den parlamentariker som är huvudansvarig) är Jan Philipp Albrecht, tysk ledamot i den Gröna gruppen och väldigt mycket hederspirat. Det är bra.

Men det är som sagt en väldigt stor och komplicerad fråga, så det är ingen lätt uppgift han har framför sig när det gäller att få till en bra förordning. Ännu är inte skyttegravarna grävda i EU-parlamentet, utan jag har intrycket att alla grupper just nu kämpar med att skaffa sig en ståndpunkt på ett mycket konstruktivt sätt.

Hur mycket av svårigheterna som kommer komma fram i teveinslaget ikväll vet jag inte (med den begränsade tid som står till buds), men det är väldigt välkommet att SVT uppmärksammar frågan. Förhoppningsvis kan det öppna för en konstruktiv diskussion i Sverige om den nya dataskyddsförordningen medan den ännu går att påverka.

Se inslaget i Aktuellt ikväll tisdag ca 21:30 på SVT2.

Läs mer hos SVT

Piratpartist kräver EU på svar om snuset

 

Är EU’s förbud mot snus överhuvudtaget baserat på fakta?

Pressmeddelande från Piratpartiet:

Piratpartiets europaparlamentariker Christian Engström har ställt en skriftlig fråga till EU-kommissionen om vad den har för faktaunderlag för bedömningen om snus ska tillåtas eller inte, efter kommissionär John Dallis avgång i tisdags. Dalli anklagas för att genom ett ombud ha försökt kräva Swedish Match på en muta för att legalisera försäljning av snus inom EU.

- Jag vill veta om de hade tagit fram något faktaunderlag alls, eller om det var tänkt att allt skulle avgöras med mutor, säger Christian Engström.

Europaparlamentariker har rätt att ställa skriftliga frågor till EU-kommissionen, som är skyldig att svara inom sex veckor.

Den formella skriftliga frågan innehåller tre delfrågor (se nedan). De två första är till för att etablera bakgrunden till den tredje delfrågan, och kommissionen bör kunna svara ja på de två första utan problem. Delfrågan om att hälsoaspekten ska vara det viktigaste är kopierad direkt ur det nu gällande direktivet, och att beslutsfattandet ska vara faktabaserat är något som kommissionen själv ofta säger.

Den tredje delfrågan är själva substansen, där Engström ber kommissionen att helt enkelt lista de studier de har. Skulle det visa sig att kommissionen har svårt att ta fram en sådan lista, kan det vara ett tecken på att frågan om hur snuset har hanterats under den nu avgångne kommissionären behöver undersökas.

- EU’s förbud mot snus är bara ytterligare ett exempel på myglet inom EU. Efter kommissionärens avgång måste det nu ske en ordentlig utredning av vad som skett under hans ledning. Den utredningen måste också innefatta snusfrågan, säger Christian Engström

- Ingen påstår att snus är nyttigt, men det är väldigt mycket mindre skadligt än tobaksrökning. Snus hjälper många att sluta röka eller åtminstone röka mindre, och Sverige har den lägsta andelen rökare i hela EU. EU’s förbud mot snus saknar all logik, säger Christian Engström.

- Sktiftlig fråga till EU-kommissionen -

Den senaste tidens turbulens kring översynen av Tobaksdirektivet har satt strålkastarljuset på hanteringen av frågan om det svenska snuset.

1. Håller kommissionen med om att utgångspunkten för Tobaksdirektivet bör vara en hög skyddsnivå när det gäller hälsa, säkerhet samt miljö- och konsumentskydd med hänsyn särskilt till ny utveckling som grundar sig på vetenskapliga fakta, och att hälsoskyddet bör prioriteras i detta sammanhang?

2. Håller kommissionen med om att principen om faktabaserat beslutsfattande ska gälla rent allmänt, och speciellt för Tobaksdirektivet?

3. Om ja, vilka studier rörande det svenska snusets hälsorisker jämfört med andra lagliga tobaksprodukter har utgjort underlag för bedömningen om det svenska snuset ska fortsätta vara förbjudet att sälja i medlemsländer förutom Sverige, eller om försäljning ska tillåtas på samma sätt som gäller för andra rökfria tobaksprodukter, och regleras enligt exempelvis den lagstiftning som gäller för livsmedel?

- Kontakt -

Christian Engström tel 070-663 37 80

- Resurslänkar -

Avgångne snuskommissionären skriver brev till EU-parlamentet
Mystiken tätnar i EU’s snus-skandal
EU, snuset och demokratin
The Independent (UK)

Avgångne snuskommissionären skriver brev till EU-parlamentet

I tisdags i förra veckan avgick EU-kommissionären John Dalli plötsligt och oväntat, efter att EU’s anti-korruptionsenhet OLAF hade publicerat en rapport om Dallis agerande i samband med det svenska snuset. Enligt OLAF ska Dalli genom ett ombud ha försökt kräva Swedish Match (som tillverkar snus) på 500 miljoner i muta för att göra snuset lagligt i hela EU. Swedish Match vägrade betala och anmälde försöket till OLAF istället.

Kommissionären avgick som sagt omedelbart när anklagelserna blev kända, men han har uppenbarligen inte givit upp. Idag när jag kom till parlamentet hade jag fått ett brev från den nu avgångne John Dalli (som jag utgår från har gått till alla ledamöter; jag har aldrig haft någon kontakt med honom tidigare).

I brevet hävdar han dels att han är helt oskyldig och har blivit felaktigt behandlad, och dels uppmanar han EU-parlamentet att se till att direktivet går igenom i alla fall. Även om han inte säger det uttryckligen i brevet, ger det intryck av att det nya tobaksdirektivet skulle förbjuda snus.

Det här känns som ett mycket märkligt beteende.

Nu är det såvitt jag förstår första gången i EU’s historia som en kommissionär har avgått på det här sättet efter korruptionsanklagelser, så det finns väl i och för sig ingen direkt praxis på hur den avgångna kommissionären bör bete sig efter att han har avgått. Att han vill bedyra sin oskuld inför alla som kan tänkas lyssna är kanske naturligt.

Men varför är han så angelägen om att det nya tobaksdirektivet antas, fast det inte är hans bord längre?

Jag vet inte svaret på den frågan, men jag skulle väldigt gärna vilja veta det.

Som jag skrev i fredags: Det behövs en ordentlig utredning av vad som skett på John Dallis generaldirektorat under hans tid, och hur snusfrågan har hanterats av hans tjänstemän.

Har det förekommit korruption runt frågan om förbud mot det svenska snuset måste det utredas ordentligt. EU-kommissionen måste omedelbart lägga alla kort på bordet, så att vi kan få klarhet i vad den nu avgångne kommissionären egentligen sysslade med.

Läs fd kommissionär John Dallis brev till EU-parlamentet (pdf)

…………



Andra om ämnet: SvD, SR Ekot, TT, , Aftonbladet

Mystiken tätnar i EU’s snus-skandal

Nu kommer det nya ganska sensationella uppgifter i skandalen runt EU-kommissionären John Dalli och det svenska snuset. Dalli avgick plötsligt och oväntat i tisdags, efter anklagelser om att han genom ombud ska ha försökt kräva Swedish Match på en (stor) muta för att göra snus lagligt i resten av EU.

om den senaste utvecklingen:

Mindre än två dygn efter den ofrivilliga avgången, Dalli hävdar att han är helt oskyldig, görs tre nattliga inbrott i en byggnad i Bryssel där flera antitobaksorganisationer har sina lokaler. Inbrotten beskrivs som professionella, bland annat har man kopplat ur sensorer.

Bytet från inbrottet blev bland annat ett antal datorer som innehöll informationer om den nya tobakslagen.

Aftonbladet kallar affären för #tobaccogate, med hänvisning till Wategate-skandalen i USA på 70-talet, som till slut ledde till att president Nixon fick avgå i förtid. Professionellt utförda nattliga inbrott för att komma över information leder onekligen tankarna direkt till Watergate.

Jag vet inte vad som är sant i den här mutskandalen, men nu vill jag faktiskt veta det. Tills fler kort kommer på bordet är min egen ståndpunkt den här:

Det behövs en ordentlig utredning av vad som skett på Dallis generaldirektorat under hans tid,
Snusets öde ska avgöras med faktabaserat beslutsfattande, inte med mygel, och
Snus är mycket mindre farligt än cigaretter och hjälper folk att minska på rökningen, så EU’s snusförbud är ologiskt och ska bort.

Den här affären håller på att utveckla sig till en perfekt illustration av vad som är fel med EU. För mycket makt ligger hos anonyma tjänstemän som kan mygla nästan obegränsat utan att det upptäcks i normalfallet. För mycket av EU’s lagstiftning är baserad på vad myglande särintressen ville, snarare än att vara baserad på fakta.

På sikt behöver vi bygga om EU i grunden för att komma tillrätta med de här problemen, om Sverige ska kunna fortsätta vara medlem. Men allra först nu omedelbart måste EU-kommissionen lägga alla kort på bordet om #tobaccogate.

Det handlar om demokratin i EU, och inte bara om snus.

…………

Uppdatering:

500 miljoner kronor (60 miljoner euro) var summan som den avgågne kommissionären begärde för att göra snuset lagligt i EU, skriver Aftonbladet i en annan artikel.

EU, snuset och demokratin

EU-kommissionären John Dalli har fått avgå efter anklagelser om att han begärt en muta för att legalisera snus i EU

När det talas om korruption i EU, då ser man framför sig hur företag och särintressen försöker smussla till politiker och byråkrater bruna papperspåsar med kontanter. I gengäld väntar de sig att lagar och regler anpassas till deras önskemål.

Men det är värre än så. I den snus-skandal som nu håller på att rullas upp tycks det som om det är politikerna som klämmer företagen på pengar för att inte förbjuda dessa företags produkter i EU.

Det var igår som EU-kommissionären John Dalli oväntat avgick. Det visade sig snabbt att det skedde på grund av en mututredning, där kommissionären via ombud ska ha försökt pressa företaget Swedish Match på pengar för att inte förbjuda det svenska snuset.

EU:s nya tobaksdirektiv måste göras om, det är den enda rimliga ståndpunkten i det läge som uppkommit. Alla fakta som talar för att snus ska vara tillåtet måste få läggas fram för saklig prövning. Och man måste göra en grundlig undersökning av hur ärendet har hanterats hitintills, med tanke på vad som nu har avslöjats.

Den goda nyheten är alltså att vi plötsligt har en öppning för att rädda det svenska snuset i EU.

Den dåliga nyheten är att EU har drabbats av kärnröta. Om det ens är en nyhet.

Korruption i olika former är ett ständigt problem i EU. Det kan vara företag som försöker muta sig till lagändringar. Eller politiker som kräver pengar för att fixa till något, alternativt låta bli att göra något. Men vanligare är att det handlar om ”mjuk korruption”. Det vill säga när man använder sig av kontakter och vänskapsband för att påverka politiken. Sedan kan ju den mutade politikern eller byråkraten alltid få ett styrelseuppdrag eller ett fett konsultuppdrag när han eller hon går i pension. Eller också byter man helt enkelt tjänster med varandra.

Lobbyism behöver i sig inte vara dåligt. Så länge man vet vem lobbyisterna representerar och så länge allt sker öppet, så länge ska naturligtvis politiker lyssna till alla parter och alla åsikter innan man fattar beslut. Därför är det som sker till exempel här i Europaparlamentet inte speciellt problematiskt. Det verkliga myglet sker på lyxkrogar, i flotta hotellsviter, på privata cocktailbjudningar, på avlägsna vingårdar och på lyxjakter där inga nöjen saknas. Det vill säga långt från allmänhetens, medias och de olika kontrollorganens ögon.

Det behöver inte heller handla om företag. Fackföreningar är en annan grupp som gör vad de kan för att påverka de politiska besluten. Och bönder, speciellt sådana som får del av EU:s jordbruksstöd. Det kan också handla om tjänstemän från medlemsstaterna som försöker värna sina intressen, som inte alltid ligger i linje med allmänhetens bästa. Och så har vi naturligtvis massor med organisationer, NGO:er, som försöker påverka politiken.

Mycket sker som sagt öppet och schysst. Men annat sker alltså i det fördolda, ofta på eller över gränsen till vad som är lagligt.

Korruption och korporativism är oerhört allvarliga saker. Sådant innebär att man sidsteppar hela den demokratiska processen och att det är några enskilda individers girighet som avgör hur lagar och regler ska se ut för 500 miljoner européer. Så får det helt enkelt inte gå till.

Finns det då ingen kontroll inom EU för att stoppa korruption och maktmissbruk? På vissa områden är kontrollen stenhård, till exempel redovisning av kvitton när en eurokrat åker från Bryssel till Strasbourg. Men på något sätt luckras denna kontroll upp ju större belopp det handlar om.

EU:s revisionsrätt har under lång tid vägrat att tillstyrka ansvarsfrihet för EU-kommissionen, eftersom det helt enkelt är för dålig ordning på redovisningen. Men det tycks ju inte behövas. Allt rullar på, precis som vanligt ändå.

Folkpartiets ledamot här i Europaparlamentet, Olle Schmidt, skrev så här på Facebook i dag. ”Igår avgick John Dalli efter mutskandalen kring Swedish Match. Förtroendet för kommissionen skadas såklart allvarligt men det är bra att kontrollsystemen fungerar så man snabbt upptäcker misstankar om korruption.”

Jag undrar, vilka kontrollsystem? Enda skälet till att detta upptäcktes var att det företag som kommissionär Dalli försökte pressa på pengar anmälde saken. Hade inte Swedish Match varit så svenska och rättrådiga, då hade vi aldrig fått veta vad som skett.

Jag känner vrede och frustration över det här. Dels för att jag själv blir arg. Och dels å Piratpartiets väljares och hela svenska folkets vägnar, som ju tvingas betala för den omdömeslösa festen.

EU som det ser ut idag är orimligt och på sikt farligt. Den här mutskandalen är bara en illustration till ett djupt liggande systemfel. Det måste vi göra någonting åt så snart som möjligt. Ska EU fortsätta finnas måste vi se till att det åtminstone blir demokratiskt och transparent. Det skulle vara en mycket stor förändring jämfört med hur det är idag, men det är helt nödvändigt.

Riv upp, gör om, gör rätt!

…………

Länkar (i huvudsak kopierade från Hax):

Schmidt (fp): John Dalli avgår!

Fjellner (m): EU-kommissionär John Dalli avgår

Engström (pp): EU-kommissionär får avgå efter mutskandal om snus

EU-Kommissionen: Press statement on behalf of the European Commission

Expressen: EU-topp avgår i stor snushärva

SvD: EU-kommissionär avgår efter skandal

SvD Näringsliv: Snushärva tvingar bort EU-topp

SvD Näringsliv: Snusmutan pekade mot EU-toppen

DN: EU-kommissionär avgår efter snushärva

DN: Swedish Match – Var ett anmärkningsvärt förslag

N24: EU-topp avgår efter mutskandal

EU Observer: EU commissioner pleads innocence

DI: Fjellner: “Fullkomligt unikt”

DI: “Ingen koppling till kommissionen”

DI: John Dalli: Jag fick sparken

New Europe: A timeline: John Dalli OLAF investigation

Europaportalen: Tobaksbolag ville betala för möte med EU-kommissionär

EU-kommissionär får avgå efter mutskandal om snus

EU-komissionären John Dalli, som är ansvarig för konsumentfrågor, avgår efter bedrägerianklagelser, rapporterar Svd.

Tydligen ska han ha låtit Swedish Match förstå att han kunde göra snus tillåtet i hela EU om han fick en muta för besväret. Det ville inte Swedish Match vara med om, så de gick (föredömligt) och anmälde saken till EU’s anti-korruptionsenhet.

Så går det till i EU, och den här gången fick kommissionären avgå.

Men hur det kommer gå med snuset är förstås en annan femma.