Basinkomst och marginaleffekter, del 2

I förra inlägget om basinkomst och marginaleffekter presenterade jag ett diagram över inkomstskatten som vi betalar idag. Det diagrammet är intressant när vi diskuterar hur man kan utforma ett system för basinkomst. För att kunna bedöma olika förslag måste vi först veta hur det ser ut idag.

Tanken med basinkomst är att den som inte tjänar några pengar alls ska få ett bidrag kallat basinkomst av staten på (typ) 8.000 kronor i månaden. Det här bidraget ska trappas ner för personer som har inkomster, så att det bara är de som faktiskt behöver få bidrag som får det. Medel- och höginkomsttagare ska fortsätta betala skatt enligt samma skatteskala som idag, så för dem ska systemet inte innebära några förändringar (under förutsättning att vi kan räkna hem reformen så att den blir budgetneutral).

Startpunkten i diagrammet är alltså att den som har noll i inkomst ska få 8000 i bidrag. För personer med inkomster ska bidraget trappas ner. Frågan är med hur mycket.

Beroende på hur hög marginaleffekt på nedtrappningen av basinkomsten man är beredd att acceptera, kommer linjen för basinkomst korsa linjen i den nuvarande skattetabellen på olika punkter. Vi kan undersöka olika alternativ med hjälp av diagrammet över dagens inkomstskatter, och några varianter på basinkomst-system med olika marginaleffekt inritade:

Olika förslag till basinkomst för låginkomsttagare inritade i diagrammet med dagens skattetabell

Med 100% marginaleffekt (alltså att varje intjänad krona dras av från basinkomsten) skär de två kurvorna varandra vid en bruttoinkomst på 9.500 kronor. Det är den tjocka svarta streckade linjen i diagrammet.

Allt man tjänar mellan 0 och 8.000 dras av från bidraget, allt man tjänar mellan 8.000 och 9.500 går i skatt för att man ska ”komma ikapp” den nuvarande skattetabellen. Vid inkomster över 9.500 betalar man skatt enligt dagens regler, och får inget basinkomstbidrag av staten.

Med 100% marginaleffekt skulle de som tjänar under 9.500 få det bättre än idag, och de som tjänar över 9.500 inte påverkas (under förutsättning att reformen finansieras så att den blir budgetneutral, som sagt). 100% marginaleffekt minimerar antalet människor som påverkas direkt (får det bättre) av reformen, eftersom den bara kommer att gälla dem som tjänar högst 9.500 i månaden.

Men nu är det inte särskilt lämpligt att sätta marginaleffekten så högt som 100%. Dagens regler för socialbidrag (och a-kassa och sjukkassa?) är visserligen utformade med 100% marginaleffekt, men det är en dålig egenskap hos dagens system, eftersom de låser fast människor i bidragsberoende genom att det inte finns några ekonomiska incitament att jobba lite grand för den som kan. Det är önskvärt att även den som lever helt på basinkomst har möjligheten att få lite extra i plånboken genom att jobba lite extra om en möjlighet yppar sig. Då ska inte marginaleffekten vara 100%

Å andra sidan går det inte att göra nedtrappningen av basinkomstbidraget alltför långsam om man inte vill ge medel- och höginkomsttagare en massa mer pengar i plånboken än idag. Det vore ju i och för sig trevligt att göra om det fanns oändligt med pengar, men det gör det ju inte. Syftet med reformen basinkomst är heller inte att ge mer pengar till medelinkomsttagare som har jobb, utan att bygga ett skyddsnät som täcker alla som står utanför arbetsmarknaden, eller har mycket låga inkomster.

Skulle man exempelvis sätta marginaleffekten för nedtrappning av basinkomstbidraget till 50% (vilket ju inte låter särskilt lågt som marginalskatt betraktat) möts kurvan för den nya basinkomsten och den nuvarande skattetabellen inte förrän vid en bruttoinkomst på ungefär 34.000 i månaden (utanför diagrammet). Det här är den rosalila streckade linjen i diagrammet.

Alla som tjänar upp till 34.000 skulle alltså få mer pengar i handen än idag med ett sådant system. Det vore ju i och för sig trevligt om det gick, men det gör det ju uppenbarligen inte, eftersom vi skulle behöva finansiera skattesänkningar för stora grupper av normalinkomsttagare. Marginaleffekten för låginkomsttagare måste vara högre om det ska finnas en chans att räkna hem systemet.

Vid 67% marginaleffekt korsar kurvorna varandra vid 17.500 kronor i månaden. Det är den lila heldragna linjen i diagrammet.

Med en marginaleffekt på två tredjedelar får alla som tjänar under 12.000 kronor i månaden bidrag. Den som inte har några inkomster alls får som vanligt 8.000, medan den som exempelvis tjänar 6.000 kronor själv får bidraget sänkt med 4.000, och har 10.000 totalt (lön utan skatt plus bidrag) att leva på.

Den som tjänar exakt 12.000 i månaden betalar ingen skatt och får inget bidrag, och har alltså 12.000 att leva på. (Detta kan jämföras med de 9.800 kronor som en sådan person för kvar efter skatten idag enligt tabellen som vi använder.)

Den som tjänar mellan 12.000 och 17.500 får inget bidrag och betalar visserligen två tredjedelar av den sist intjänade hundralappen i marginalskatt, men den totala skatten blir mindre än skatten enligt dagens tabell, så alla i de här inkomstlägena tjänar på reformen.

Personer som tjänar mer än 17.500 fortsätter betala skatt enligt samma tabell som idag, och varken tjänar eller förlorar på reformen.

Jag vet inte ännu om det går att räkna hem det här systemet, eller om procentsatsen behöver justeras i någondera riktningen för att det ska fungera. Men i vart fall är det här en startpunkt att diskutera utifrån.

Alla kommentarer är välkomna.