Christian Engström's Blog, page 39

Jag vill se Anna Troberg som trea på Piratpartiets EU-lista

Anna Troberg kandiderar till tredje platsen på Piratpartiets EU-lista. Omröstningen pågår nu.

Nu har den tredje delomröstningen för att fastställa Piratpartiets lista till EU-valet i maj 2014 börjat. Nu finns det två listor kvar. På båda listorna står jag som första namn, och Amelia Andersdotter som andra.

Listorna skiljer sig åt från den tredje platsen, där vår partiledare Anna Troberg står mot Mattias Bjärnemalm.

Listan med Anna Troberg på tredje plats är valberedningens förslag. Den har jag röstat på.

Vi siktar på tre mandat i EU-valet, och Anna kommer passa perfekt som EU-parlamentariker. Eftersom hon har sin bakgrund och passion inom kulturens område kommer hon kunna förklara Piratpartiets budskap ur ytterligare en vinkel när hon kommer ner till Bryssel.

Jag utgår från att hon kommer sitta i kulturutskottet CULT i parlamentet, och där kommer hon göra stor nytta. Hela kulturbranschen är under omvälvning på grund av internet och den nya teknologin, och det finns många kulturpolitiker i andra partier som är skrämda av farten på utvecklingen och därför försöker sätta klackarna i marken och stoppa det nya.

Anna som EU-parlamentariker och kollega till de politikerna kommer kunna prata med dem  och lugna dem med ett positivt budskap. Javisst gör det ont när världen förändras. Det är svårt att vara oviss, rädd och delad, svårt att känna djupet dra och kalla, ändå sitta kvar och bara darra. Men det finns hopp, och det kommer Anna kunna förklara i EU-parlamentet.

Internet och allt det har fört med sig är inte kulturens undergång, tvärtom. Det vi bevittnar nu är snarare hur en ny kulturell värld föds, med långt större mångfald och nya möjligheter. Anna kommer kunna förklara det för politikerkollegorna och få dem att glömma att de skrämdes av det nya, glömma att de ängslades för färden, och istället se möjligheterna.

Anna kommer bli en mycket värdefull och effektiv EU-parlamentariker för Piratpartiet.

Det är därför jag valde att rösta på Anna Troberg och valberedningens lista C01-Y01

Tack alla som röstade — omröstningen fortsätter

Jag och Amelia kommer toppa Piratpartiets lista i EU-valet 2014

Första omgången i Piratpartiets medlemsomröstning om hur vår EU-lista ska se ut är nu avslutad. På alla de fyra listor som gått vidare står jag först, och Amelia Andersdotter som nummer två.

Tack för förtroendet, alla som röstade!

Jag lovar att göra mitt yttersta för att vi först ska göra en fantastisk valrörelse där vi tar minst två mandat (gärna tre), och sedan ytterligare en framgångsrik mandatperiod där vi fortsätter leverera segrar.

Jag och Amelia är olika som personer och i vårt sätt att jobba, så tillsammans ger vi partiet fler chanser att lyckas än vad någon av oss skulle kunna göra ensam.

Nu börjar andra omröstningen för att fastställa den slutliga EU-listan. Det finns fyra listor kvar, som skiljer sig åt från plats tre och vidare. Gå in och rösta här.

Och när hela listan är spikad (det är totalt tre omgångar kvar), då ger vi järnet.

Piratpartiet kommer ta minst två mandat i EU-valet den 25 maj 2014.

Det är allas vårt jobb gemensamt att se till att det blir så. Och det kommer vi klara.

Seger i EU-parlamentet: Nytt direktiv om ökad öppenhet i Stim och Copyswede

Pressmeddelande från Piratpartiet:

EU kommer att införa hårdare krav på insamlingssällskap (som Stim och Copyswede) vad gäller öppenhet och ordentlig redovisning. Det är innebörden av en politisk uppgörelse som träffades igår kväll mellan EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

- Nu får artister och författare större möjligheter att kontrollera hur deras pengar hanteras av insamlingssällskapen. Det här är en seger och ett steg i rätt riktning, säger Christian Engström, ledamot av EU-parlamentet för Piratpartiet.

Det nya EU-direktivet innehåller detaljerade regler hur insamlingssällskapen ska redovisa sina intäkter och kostnader, inklusive löner och förmåner för styrelsemedlemmarna i insamlingssällskapet.

- Den här öppenheten behövs. Det har varit alldeles för många skandaler i insamlingssällskap runt om i Europa, inklusive Sverige, säger Christian Engström. Artister och författare får också uttryckligen rätten att licensiera verk för icke-kommersiell spridning via till exempel Creative Commons-licenser. Idag har många insamlingssällskap regler som förbjuder sina medlemmar att göra det, men det blir det alltså ändring på med det nya direktivet.

- Att släppa verk fria för icke-kommersiell spridning har blivit ett allt viktigare sätt för artister att bli kända och nå en publik. Det är bra att insamlingssällskapen inte längre får förhindra det, säger Christian Engström.

Det som skedde på måndagskvällen var att den så kallade ”trialogen” mellan EU-parlament, ministerråd och kommision avslutades, och att man hade kommit till en politisk övernskommelse om direktivet. Den konsoliderade texten kommer att publiceras om några veckor. Därefter ska överenskommelsen bekräftas med formella beslut i ministerrådet och EU-parlamentet. Det formella beslutet i parlamentet väntas tas i början av februari. Det finns en mycket bred majoritet för direktivet i parlamentet, så det är att betrakta som en formalitet.

- Som ledamot i parlamentets rättsliga utskott JURI har jag jobbat intensivt med det här direktivet det senaste året. Jag är mycket glad åt den här segern för ökad öppenhet i insamlingssällskapen, säger Christian Engström.

Referenser – EU-parlamentets ”procedure file”:

http://www.europarl.europa.eu/oeil/popups/ficheprocedure.do?lang=en&reference=2012/0180%28COD%29

…………

Jag har tidigare bloggat om det här direktivet under processens gång här: http://christianengstrom.wordpress.com/category/informationspolitik/collecting-societies/

Rösta nu om vem som ska toppa Piratpartiets EU-lista

Jag stod först på EU-listan i valsegern 2009, och vill gärna göra det igen i valet 2014

Nu börjar voteringarna på Piratpartiets medlemsmöte som pågår nu på nätet. Det är många sakfrågor och personval som ska avgöras, men jag ser av naturliga skäl en som speciellt viktig: fastställandet av Piratpartiets lista i EU-valet nästa vår.

Nu avgörs det EU-listan ska toppas av mig eller Amelia Andersdotter (eller Mattias Bjärnemalm, som också toppar ett av förslagen).

Den första omröstningen pågår nu, från måndag 4 november kl 00.01 till onsdag 6 november kl 20.00. Den består av fyra delomröstningar som man ska rösta i samtliga.

Gör så här om du vill rösta på mig som första namn på EU-listan:

Gå till voteringen om EU-listan (Motion C01)

Markera den första listan där mitt namn toppar (Yrkande C01-Y04), och klicka ”Rösta”
Markera den andra listan (i andra avdelningen) där mitt namn toppar (Yrkande C01-Y03), och klicka ”Rösta”
Markera den tredje listan där mitt namn toppar (Yrkande C01-Y06), och klicka ”Rösta”
Markera den fjärde listan där mitt namn toppar (Yrkande C01-Y01, valberedningens förslag), och klicka ”Rösta”

Sedan är det klart med omröstningen om EU-listan för den här röstningsomgången. Det börjar alltså en ny omgång torsdagen den 7 mellan de fyra listor som vann i första omgången, men det återkommer jag till då.

Mer allmän information finns i kallelsen till höstmötet. Alla som varit medlemmar i Piratpartiet i minst två månader innan omröstningens start har rösträtt. I slutet av kallelsen finns information om hur du gör för att logga in på höstmötet (och hur du gör om du glömt ditt lösenord eller behöver koppla forumkontot till ditt medlemsskap).

Gå till voteringen om EU-listan och rösta

Piratpartiet tar strid mot massövervakningen

Piratpartiet demonstrerar mot massövervakningen

När EU-parlamentet röstade ner Acta-avtalets övervakning av nätet, då var det vi piratpartister som i många år varit drivande i motståndet. Piratpartiet stod i första ledet när vi stoppade EU:s planer på avstängning av människor från internet utan rättslig prövning.

I motståndet mot FRA:s massövervakning av svenska folket är det vi piratpartister som varit mer konsekventa, envetna och engagerade än några andra. Det är vi som har varnat för den globala övervakningsstat som nu håller på att avslöjas. Och Piratpartiet har varit konsekvent i sitt motstånd mot att EU skall sända över data om allas våra bankaffärer till USA, och därmed ge USA möjlighet att i detalj se vad europeiska privatpersoner, företag, organisationer och myndigheter gör med sina pengar.

Det var vi Piratpartiet som såg till att Europaparlamentet uttalade att de stora betalföretagen (som Visa och Mastercard) inte skall få stänga betalkanalerna för laglig verksamhet, vare sig det är politiskt viktiga visselblåsarsajter som Wikileaks, eller slumpartade svenska småföretag som råkar bryta mot amerikanska nymoralistiska normer genom att sälja helt lagliga skräckfilmer eller sexleksaker.

Om massövervakningen ger politikerna makt att upprätthålla hur idiotiska lagar som helst, då kommer de stifta fler idiotiska lagar. Om de med den högsta makten får möjlighet att hitta och straffa alla som gör civilt motstånd och inte blint lyder order, då förlorar vi en försvarslinje mot att samhället går riktigt snett. Och vi får ännu mindre skydd mot helt vanliga klåfingriga politiker som ser det som sin uppgift att förbjuda allt som är roligt bara för att de kan.

Andra partier talar ibland om internets frihet, men gör ofta saker som minskar nätets frihet. Några av de andra partierna talar ibland om rätten till privatliv och riskerna med övervakning, men mest när frågan är aktuell i media eller när det drar ihop sig till valrörelse. Vi piratpartister arbetar med dessa frågor hela tiden, för att de är så viktiga.

Om vi ser framåt, då är vi piratpartister tydliga i frågan om EU:s nya dataskyddsregler: Vi vill att det skall vara du – inte staten eller storföretagen – som bestämmer vilka data som får registreras om dig.

Och vi i Piratpartiet lovar att ta striden när datalagringen (som registrerar alla medborgares alla telefonsamtal, mobilsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner) kommer upp till förnyad behandling i EU.

Polisen ska ha rätt att avlyssna enstaka personer när det finns en konkret misstanke om grov brottslighet, precis som det alltid har varit. Men vi starka motståndare till att alla övervakas slentrianmässigt, eller att massövervakningen blir ett sätt att tråla efter bagatellbrott.

Vi vill ha ett fritt och öppet internet. Vi vill att man skall få vara anonym på nätet. Vi försvarar rätten till kryptering. Och vi säger nej till massövervakning – oavsett om det är Sverige eller USA som vill snoka i våra telekommunikationer.

Det här är frågor som vi har arbetat med sedan vi tog plats i EU-parlamentet i valet 2009. I maj 2014 är det val till EU-parlamentet igen. Piratpartiet ställer upp för omval för att fortsätta driva frågorna om internets frihet och rätten till privatliv.

Vad Piratpartiet gjort och gör i EU-parlamentet

Piratpartiet har visat att vi kan leverera i EU-parlamentet

EU-valet i maj 2014 närmar sig. Då kommer Piratpartiet för första gången ställa upp som titelförsvarare istället för utmanare. Väljarna kommer ställa den helt berättigade frågan ”Så, vad har ni uträttat då?”

Den frågan har vi bra svar på. Vi har haft en parlamentsledamot (jag) sedan juli 2009, och ytterligare en (Amelia) från december 2011, när Lissabonfördraget trädde i kraft. Men trots att 2 mandat (av drygt 750) bara är 2,4 promille av platserna i EU-parlamentet, har vi visat att vi kan leverera konkreta segrar.

Vi har inte vunnit allt vi har kämpat för, förstås, men vi har en track record som vi kan vara stolta över att presentera för väljarna i maj 2014. Här är en (ej fullständig) lista över saker som vi gjort och håller på med i EU-parlamentet.

Vi börjar med tre konkreta segrar:

- Vi stoppade ACTA-avtalet, som skulle ha lett till hårdare jakt på fildelare och mindre frihet på nätet. Tillsammans med hundratusentals aktivister i EU’s alla länder, som demonstrerade på gatorna och skrev mejl till EU-parlamentarikerna, lyckades vi få EU-parlamentet att säga nej till ACTA-avtalet i juli 2012. Det var ett flerårigt arbete inne i EU-parlamentet, ända från 2009, som gav resultat när EU-parlamentet avslog ACTA tre år senare.

- Vi har hållit three strikes borta. I Telekompaketet, som jag var med och slutförhandlade direkt när jag tillträdde 2009 bidrog vi till att EU-parlamentet sa att om någon ska stängas av från nätet för att ha fildelat, då måste det ha varit en riktig rättegång först. Det här har gjort den franska Hadopi-lagen, som gick ut på att stänga av fildelare efter några varningsbrev, helt tandlös. Sedan den lagen trädde i kraft i Frankrike har myndigheten skickat ut miljontals otrevliga varningsbrev, men bara stängt av en (1) fildelare från nätet — i två veckor. Nu pratas det i Frankrike om att lägga ner hela Hadopi-myndigheten. EU-parlamentets krav på riktig rättegång, som Piratpartiet var med och drev på för, bidrog till den segern.

- En politisk grupp har kopierat vårt krav på att fildelningen ska bli laglig. Det är den Gröna gruppen i EU-parlamentet (där vi sitter med som oberoende ledamöter). I oktober 2011 antog den Gröna gruppen i EU-parlamentet Piratpartiets program för att göra fildelningen laglig som sin officiella ståndpunkt. Det var inte självklart att den Gröna gruppen skulle komma ombord på piratskutan. Bland annat motarbetade Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin att gruppen skulle ta ställning för fri fildelning. Men i slutändan blev det majoritet i gruppen för Piratpartiets linje.

Att vi har fått en hel politisk grupp att kopiera vårt program visar att vi är på rätt väg. Om vi ska få EU att ändra lagarna om fildelning och upphovsrätt måste vi övertyga andra partier så att vi till slut kan få majoritet i parlamentet. Vårt jobb är att prata med de andra partierna på ett lugnt och tålmodigt sätt tills vi lyckats övertyga dem att komma över till vår sida. Att vi har lyckats med en politisk grupp redan visar att vi kan leverera, och att strategin fungerar.

[image error]

Ladda ner eller beställ boken ”En reformerad upphovsrätt”

- Boken The Case for Copyright Reform redigerade jag ihop utifrån bloggposter skrivna av mig och Rick Falkvinge, och lät trycka den. Jag har delat ut den till samtliga ledamöter i EU-parlamentet, och jag tar alla chanser jag får att dela ut den exempelvis när jag är talare eller sitter i paneler som handlar om upphovsrätt.

Att sprida Piratpartiets idéer, som till exempel hur vi vill göra om upphovsrätten, är en viktig del av arbetet som EU-parlamentariker. Vi kan ju bara vinna politiskt genom att fler än bara vi själva delar våra idéer. Jag deltar ofta i seminarier och paneler i Bryssel där jag får chansen att presentera vår syn.

Vi har också översatt boken till svenska, En reformerad upphovsrätt, och delat ut den till samtliga svenska riksdagsledamöter. Boken kan du ladda ner här, eller beställa den på papper för 29:- (inklusive frakt) från Piratshoppen. Lokalföreningar i Piratpartiet kan beställa boken gratis i lådor om 100 ex från Piratshoppen.

- Böcker för synskadade är en annan fråga där vi har gjort skillnad. För att synskadade och blinda ska kunna läsa böcker måste de konverteras till tillgängliga format, som till exempel Braille. Sedan länge har de synskadades organisationer i olika länder rätt att ta fram böcker i tillgängliga format, tack vare ett undantag i upphovsrätten. Men hittills har de varit förbjudna att låta synskadade i andra länder få tillgång till de konverterade böckerna. Upphovsrätten förbjuder det, och bokförläggarna har slagits med näbbar och klor för att behålla det förbudet.

Jag har ingått i en informell grupp av EU-parlamentariker som har haft nära kontakt med de synskadades organisation European Blind Union, som har arbetat med det här problemet.

I februari 2011 la jag ett ändringsförslag om böcker på tillgängliga format, som blev antaget först i den rättsliga utskottet JURI (där jag sitter), sedan i det kulturella utskottet CULT, och till sist av hela parlamentet. Det formella uttalandet från EU-parlamentet är inte i sig juridiskt bindande, men de representanter för de synskadades organisationer som jag samarbetade med sa att de såg den här segern som ett mycket värdefullt steg på vägen.

I juni 2013 ledde bland annat trycket från EU-parlamentet till att det faktiskt blev ett avtal som de synskadades organisationer ser som en seger. Tyvärr har det fastnat där eftersom ett antal av EU’s medlemsländer, bland annat Sverige, vägrar att ratificera avtalet. Den svenska regeringen behöver få känna opinionstryck för att gå med på att stödja avtalet, men tack vare arbetet i EU-parlamentet är frågan närmare att få sin lösning än den har varit på flera decennier.

- Orphan Works (herrelösa verk). Det allra mesta som skapats under 1900-talet är fortfarande belagt med upphovsrätt, men de allra flesta äldre verk står mest och samlar damm på hyllorna i bibliotek och arkiv. Bibliotek som vill digitalisera sina äldre samlingar och göra dem tillgängliga för en bredare publik måste ha tillstånd från upphovsrättshavaren. När det gäller äldre verk kan det vara svårt eller omöjligt att hitta upphovsrättshavaren. Det leder till att biblioteken inte vågar digitalisera sina samlingar i den omfattning som vore önskvärt.

I september 2012 antog parlamentet ett direktiv som ger bibliotek, arkiv och museer rätt att digitalisera äldre verk även om de inte lyckas spåra upp upphovsrättshavaren. Det är i och för sig en positiv nyhet, men jag är ändå mycket besviken över utfallet. Jag arbetade mycket med det här direktivet i det rättsliga utskottet JURI, men det räckte tyvärr inte mot upphovsrättslobbyn den här gången.

Biblioteken får visserligen rätt att digitalisera äldre verk, men om det dyker upp någon som visar sig ha upphovsrätten till ett visst verk måste biblioteket som digitaliserad det betala kompensation.

Nu är det upp till bibliotekarier och andra aktivister i de enskilda medlemsländerna att försöka se till att direktivet tolkas på ett så vettigt och konstruktivt sätt som möjligt när det införs i den nationella lagstiftningen, om det ska vara till någon nytta alls när det gäller att göra vårt gemensamma kulturella arv tillgängligt. Direktivet om herrelösa verk är visserligen ett steg i rätt riktning. Men det hade kunnat vara ett större och tydligare steg.

- Kassettavgiften, alltså de copyright levies som vi tvingas betala Copyswede på hårdiskar, mobiltelefoner och annat är ett stort problem för den inre marknaden, eftersom reglerna är helt olika i varje land. EU-kommissionen vill göra reglerna enklare och mer lika i hela Europa. Piratpartiet vill avskaffa kassettavgiften helt, och när jag sa det i utskottet härom veckan fick jag faktiskt stöd från flera andra ledamöter. Men företrädarna i utskottet för de två stora partigrupperna (Moderaternas respektive Socialdemokraternas) var för att behålla (men göra om) kassettavgiften, så det vill till mycket politiskt arbete om vi ska vinna.

Nästa steg är att det Rättsliga utskottet JURI, där jag sitter med, ska ta fram en ”initiativrapport”, som inte är lagstiftande, men som är en resolution där vi säger i vilken riktning vi tycker förslag om lagstiftning ska gå. Kan vi få majoritet för ett avskaffande av kassettavgiften skulle det vara en stor seger.

- ”CRM-direktivet” (Collective Rights Management) handlar om att få lite ordning och reda på redovisningen i alla insamlingssällskap i Europa (alltså STIM, Copyswede, Sami bland andra). Direktivet försöker också göra det lättare än idag att starta starta nya musiktjänster som täcker hela Europa, men för mig är den viktigaste frågan den om redovisning och öppenhet.

Idag finns det stora brister i redovisningen från många insamlingssällskap. Det leder till att artisterna och författarna inte får de pengar de har rätt till, eftersom en hel del fastnar på vägen hos insamlingssällskapen. Genom det här direktivet införs krav på öppenhet och ordentlig redovisning i insamlingssällskapen. Det är en mycket välkommen förbättring.

Insamlingssällskapen i EU sitter tillsammans på flera tiotals miljarder kronor som de samlat in men inte betalt ut till artisterna och författarna, i vart fall inte ännu. Idag får insamlingssällskapen behålla pengarna de samlat in om de inte kan hitta rätt artist eller författare att betala ut pengarna till. Det blir en direkt belöning till insamlingssällskap som slarvar.

I förslaget till direktiv som vi antog i det ansvariga utskottet JURI före sommaren finns en paragraf om att medlemsstaterna (till exempel Sverige) om de vill ska få bestämma att de här pengarna hamnar i en fond för kulturella ändamål. Den fonden skulle bland annat kunna användas för att göra det möjligt för bibliotek att digitalisera sina samlingar och lägga ut på nätet.

Nu pågår trialogen, alltså förhandlingarna mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Då gäller det att försvara parlamentets mycket bra förslag så att det här kan bli verklighet.

- Varumärkespaketet är ett lagstiftningspaket om varumärkessystemet i Europa. Vi har idag ett varumärkessystem som på det hela taget fungerar bra. Det mesta i varumärkespaketet är tekniska detaljer, där en del kan vara vettiga justeringar, men där mycket nog mest är onödig klåfingrighet, även om det inte är några större frågor. Men det finns åtminstone två mycket politiska och kontroversiella frågor insmugna i paketet.

För det första vill de att varumärkesrätten ska utvidgas så att tullen ska få beslagta varor som bara passerar genom frihamnarna i EU, även om varorna är helt lagliga i landet som de ska skickas till. Om det här går igenom kommer det att försvåra tillgängligheten till generiska mediciner, som samma sätt som ACTA hotade access to medicines.

För det andra vill de utvidga varumärkesrätten så att tullen ska få beslagta helt äkta varor som är köpta helt legitimt via internet från företag utanför EU. Det skulle då betraktas som varumärkesintrång om du som privatperson köper en helt äkta iPhone från en website i Hongkong, istället för att gå någon till Apples butiker i EU.

Jag har också lagt ett ändringsförslag som uttryckligen gör det tydligt att den som äger ett varumärke aldrig kan förbjuda andra att använda märket för till exempel konstnärliga skapelser, samhällskritik, produktjämförelser och recensioner. Det har förekommit en hel del försök från varumärkesjurister att skrämma folk till tystnad genom att hota med varumärkeslagen, trots att det inte alls rört sig om att försöka vilseleda några konsumenter. En uttrycklig skrivning om att varumärkeslagen inte får inkräkta på yttrandefriheten vore av godo.

Det här kommer vi fortsätta diskutera i det rättsliga utskottet JURI i höst.

- USA’s massövervakning av oss alla är ett hett ämne i EU-parlamentet efter Edward Snowdens avslöjanden. Utskottet för fri- och rättigheter LIBE ordnar en serie med utfrågningar för att få en uppfattning om omfattningen av övervakningen. Det som framkommit redan är skrämmande.

Jag följer utfrågningarna i LIBE fastän jag inte sitter i det utskottet. Bland annat gjorde jag en markering mot att kommissionen informerar parlamentet bakom stängda dörrar. Hax har lagt ut en sammanfattning av utfrågningarna med länkar för den som vill ta del av vad som avslöjats.

De här avslöjandena måste leda till politiska konsekvenser. Hittills har EU-parlamentet och LIBE varit den enda politiska institution i Europa som har gjort någonting alls. Men kanske har det vänd i och med avslöjandet att 35 statschefer inklusive Angela Merkel varit avlyssnade av USA.

En lämplig första markering mot USA vore att omedelbart suspendera Swift-avtalet:

- Swift-avtalet heter egentligen TFTP, Terrorist Financing Tracking Program. Konkret innebär det att data om allas våra banktransaktioner lämnas ut från banksystemet Swift i bulk till USA. USA har sagt att de bara ska använda informationen för att jaga terrorister och riktigt grova brottslingar. Men nu har det framkommit att när de väl har fått tag på datat, då gör de vad de vill med det.

Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP) är ansvarig för Swift-avtalet. Det var hon som förhandlade fram det med USA under det svenska EU-ordförandeskapet 2009. Hennes första dag på nya jobbet som EU-kommissionär använde hon till att försöka övertyga EU-parlamentet om att godkänna avtalet hon hade förhandlat fram. När EU-parlamentet sa nej till det första Swift-avtalet i februari 2010 fortsatte Cecilia Malmström arbeta för att få det godkänt. Efter att ha förhandlat fram några smärre förändringar i avtalet lyckades hon tyvärr övertala EU-parlamentet om att godkänna avtalet i juli 2010.

I veckan antog EU-parlamentet en resolution där vi kräver att Swift-avtalet suspenderas, alltså läggs på is, och att en undersökningskommitté som tar reda på vad USA egentligen har gjort tillsätts. Men Cecilia Malmström, som skulle kunna göra den här markeringen mot USA, har hittills inte velat göra någonting konkret. Det behövs tryck från regeringarna i ministerrådet för att få henne att tänka om.

Vi fortsätter göra vad vi kan för att driva på från parlamentets sida.

- Ett europeiskt TFTP, alltså att EU ska börja spionera på allas våra banktransaktioner istället för att (eller samtidigt som) USA gör det, är ett förslag som cirkulerar i Bryssel. Piratpartiet är motståndare till att vi bygger upp ett sådant system. Ur svensk synvinkel skulle det innebära att övervakningen av oss alla byggs ut med ett ”bank-FRA”.

Det är sant att det är en skandal att USA övervakar oss alla som de gör. Men lösningen är inte att EU ska göra det istället. Varken USA eller EU har med våra banktransaktioner att göra så länge det inte finns någon konkret misstanke om brott.

Den självklara principen måste vi försvara även i det digitala samhället.

- Visa, Mastercard och Paypal har i praktiken mer eller mindre monopol på internationella betalningar på nätet. Det ger dem en unik och osund maktposition över europeiska företag och organisationer.

I december 2010, när Wikileaks var som allra hetast i media, bestämde sig Visa, Mastercard och Paypal att strypa möjligheten att donera pengar till Wikileaks. Skälet var att den amerikanska administrationen ogillade Wikileaks avslöjanden från krigen i Irak och Afghanistan. Eftersom Visa, Mastercard och Paypal är amerikanska företag räckte det med en informell förfrågan för att Wikileaks skulle förlora huvuddelen av sina donationer.

Samma sak har också drabbat mindre slumpvis utvalda småföretag som drabbats, som över en natt fått sina möjligheter att ta betalt över nätet indragna. Betalningsförmedlarna bestämde sig på (amerikanskt) moralistiska grunder för att (några, men absolut inte alla) svenska företag som sålde skräckfilmer och sexleksaker inte var fina nog för att få komma i åtnjutande av betalningsföretagens tjänster. Trots att de är helt legitima småföretag som säljer helt lagliga produkter.



På mitt initiativ antog parlamentet en skrivning om att ”Parlamentet anser att det ligger i allmänhetens intresse att det fastställs objektiva regler som anger de omständigheter och förfaranden enligt vilka kortbetalningsprogram ensidigt kan vägra godkännande”. Det är en direkt signal till Visa, Mastercard och Paypal att det inte är okay att de godtyckligt bestämmer vilka företag som ska få ta emot pengar via nätet i Europa.

Jag hoppas att EU-kommissionen kommer med ett lagstiftande förslag om det här nästa mandatperiod, så att vi kan begränsa de amerikanska kreditkortsföretagens makt över oss.

- Roamingpriserna för datatrafik när man är utomlands i Europa är hutlöst dyra. I maj 2012 fastslog EU-parlamentet en reglering med maxpriser för roaming, efter att vi hade arbetat med frågan i ett års tid i utskottet för inre marknad.

Regleringen innebär att priserna gradvis sänks och får kosta högst 200 euro (ca 1600 kronor) per gigabyte från juli 2014. Det är i och för sig en sänkning jämfört med dagens priser, men det är ändå hutlöst jämfört med de nationella priserna som snarare ligger runt 100 kronor per gigabyte.

Jag kämpade intensivt i utskottet för ett pristak på kanske 200-300 kronor per gigabyte istället, men den här gången avgick telekomföretagens lobbyister med segern, och pristaket hamnade så högt att det i praktiken är tämligen verkningslöst.

- Nätneutraliteten är en fråga som diskuterats intensivt i Bryssel under mandatperioden, men där det inte har kommit något initiativ om lagstiftning från kommissionen. Tills nu.

Nu är nätneutraliteten hotad av ett stort lagstiftningspaket som EU-kommissionären Neelie Kroes presenterat nu så här i slutet på mandatperioden. Förslaget låtsas vara för nätneutralitet med massor av vackra ord, men innebär i sak att man uttryckligen tillåter internetleverantörerna att introducera ”specialised services”, som är själva motsatsen till nätneutralitet. Lyckas vi inte stoppa det här kommer telekombolagen få en position där de i praktiken kan bestämma vilka företag som får fortsätta vara framgångsrika på nätet eller inte, och får kontrollen över innehållet på nätet.

Förslaget från Neelie Kroes innehåller också ett avsnitt med valfläsk om sänkta priser på roaming inom EU — men inga pristak som skulle kunna göra verklighet av den drömmen.

Det är ännu delvis oklart hur ansvarsfördelningen mellan utskotten i parlamentet kommer bli. Det ser ut som att industriutskottet ITRE kommer få huvudansvaret för direktivet, men att utskottet för inre marknad IMCO får ansvar för vissa delar.

Det är svårt att se hur parlamentet skulle kunna (eller vilja) behandla färdigt hela Neelie Kroes’ stora paket den här mandatperioden, så det här kan bli en valfråga.

- Dataskyddsförordningen handlar om att ta fram en gemensam förordning för hela EU för skydd av persondata. Idag är det reglerat av ett direktiv som är grunden för den svenska Personuppgiftslagen PUL. Tanken att ha gemensamma regler för hela EU var nog bra, och kommissionens ursprungliga förslag var faktiskt ganska bra.

Sedan var det den största lobbykampanjen i EU-parlamentets historia. Ett antal stora företag (många amerikanska) har lobbat för att vattna ner förslaget och göra det så meningslöst som möjligt, så att ”big data” skulle få göra mer eller mindre vad de vill. Men det ansvariga utskottet LIBE sa nej till de flesta av de ändringsförslagen, så utfallet där blev ganska bra (även om det förstås finns punkter som hade kunnat vara ännu bättre).

Men nu kommer förhandlingarna mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Där kan vad som helst hända. I höst får vi se hur det går med den vidare behandlingen.

Man skulle ju hoppas att NSA-skandalen och Edward Snowdens avslöjanden om USA’s massövervakning av oss alla får kollegorna i andra partier att tänka till, och trots allt stödja en strikt reglering av hur personuppgifter får hanteras. Men om det verkligen blir så, det kommer nog antagligen bero mycket på hur stor uppmärksamhet den här frågan får i debatten runt NSA-skandalen. Det lär knappast hända av sig självt.

- Nätverkssäkerhetsdirektivet dök upp före sommaren i utskottet för inre marknad IMCO, men huvudansvaret för direktivet ligger i industri- och forskningsutskottet ITRE. Kommissionen vill reglera hur arbetet med datasäkerhet ska gå till.

Idag sker säkerhetsarbetet på internet till stor del med hjälp av mer eller mindre informella samarbeten mellan de privata operatörerna, olika myndigheter och polisen. Ansvaret ligger på medlemsstaterna eftersom det är en polisfråga, och det omfattande samarbetet bygger på frivillighet.

EU-kommissionens förslag i sak får beskrivas som dåligt genomarbetat. Risken är att ett dåligt regelverk slår sönder det frivilliga samarbete som finns idag, utan att skapa något nytt som är bättre.

Men det finns ändå en mycket positiv sak med direktivet. Det slår fast att säkerheten på internet i första hand är en civil fråga, inte en militär. Den framgår av den juridiska grunden för direktivet, och det är bra.

Från Piratpartiets sida kommer vi att rikta in oss på att försöka förändra direktivet till någonting positivt som ställer krav på att säkerhetsarbetet verkligen görs, men är så pass flexibelt när det gäller hur det görs att det inte gör mer skada än nytta.

- Tobaksdirektivet handlade ur svenskt perspektiv om snus i första hand. Kompromissen blev att Sverige får fortsätta att bestämma över snuset i Sverige, men att förbudet mot att sälja snus i resten av EU blir kvar.

Jag har varit aktiv förkämpe för snuset, och för att det både ska få fortsätta säljas i Sverige och i EU i de länder som skulle vilja det. Argumentet är skademinimering. Ingen påstår att snus är nyttigt, men det är mellan en tiondel och en hundradel så farligt som cigaretter. Därför är det vettlöst att den minst farliga nikotinprodukten (snus) inte får säljas i EU, medan den allra farligaste (cigaretter) finns att köpa överallt.

När jag kämpat för snuset har jag också kommit i kontakt med frågan om elektroniska cigaretter och vaporisatörer som ett alternativ till rökning. E-cig och ”vejps” (eng. vapes) är inte så stort i Sverige ännu, men i till exempel Tyskland och England är de det. Argumentet för vejps är precis detsamma som för snus. Det bästa är naturligtvis att inte använda någon form av nikotin alls, men för den som sitter fast i ett cigarettberoende är både snus och vejps alternativ som är bortåt en hundradel så farliga för hälsan.

Genom att det är samma argument för både vejps och snus har det fallit sig naturligt att argumentera för bägge samtidigt.

Utfallet i parlamentet blev positivt för vejpsen. De ska få fortsätta säljas som konsumentprodukter i EU, men bör regleras. Bland annat vill parlamentet införa en 18-årsgräns, vilket ju är vettigt.

Men snus fortsätter vara förbjudet att sälja i EU utanför Sverige, och det finns det inga sakliga argument för. Jag röstade nej till direktivet för att markera att jag tycker det är fel.

- Korruptionshärvan Dalligate. I samband med snuset och tobaksdirektivet rullades en helt sanslös korruptionshärva upp. Kommissionären som ansvarade för tobaksdirektivet, maltesaren John Dalli, försökte genom ombud få svenska snustillverkaren Swedish Match att betala motsvarande en halv miljard kronor i muta (60 miljoner euro) för att han skulle rekommendera att snus blev lagligt i hela EU.

Swedish Match vägrade betala mutan och anmälde försöket till EU’s antikorruptionsenhet Olaf. Olaf gjorde en utredning där de fick fram oemotsagda bevis för att det verkligen hade begärts en muta. EU-kommissionens ordförande Manuel Barroso fick utredningen av Olaf, och John Dalli fick gå på dagen. Så lång var allt bra.

Men efter att han fick avgå har ex-kommissionär John Dalli ägnat sig åt att springa runt och bedyra sin oskuld. Och vad gäller snuset blev det aldrig någon ändring i förslaget som kommissionen la. Där förespråkade de fortsatt förbud mot snus, utan att folkhälsoargumenten för snus ens hade diskuterats. ”Det är förbjudet med mutor, men den som inte betalar får skylla sig själv” är budskapet som EU-kommissionen sänder till framtida företag som funderar på att vara visselblåsare. Det är helt fel signal.

- Handelsavtalet TTIP mellan EU och USA har just börjat förhandlas. Precis som med ACTA-avtalet (som vi lyckades stoppa) sköts förhandlingarna bakom stängda dörrar, och inte ens de flesta parlamentariker får veta vad det är som händer.

Piratpartiet tillsammans med den Gröna gruppen i parlamentet slåss för att förhandlingarna ska bli öppna så att vi kan följa dem. Jag kan inte se något rimligt skäl till varför de ska hålla papper hemliga från både parlamentet och medborgarna när de väl har visat dem för motparten de förhandlar med. Vem är det de betraktar som fienden som inte ska få veta vad som händer?

Vad gäller innehållet i förhandlingarna vet vi redan nu att det finns mycket att vara motståndare till. TTIP-avtalet ska innehålla ett ”IP-kapitel” som handlar om copyright och patent. Vi kan utgå från att upphovsrättslobbyn kommer göra ett nytt försök att få med samma extrema lagar för fildelningsjakt som de försökte få igenom via ACTA.

Men det allra värsta som diskuteras i TTIP-avtalet är ISDS Investor-to-State Dispute Settlement. Det innebär att storföretag för rätten att stämma länder på mångmiljardbelopp om de tycker att någon ny lag riskerar att minska deras vinster. Det skulle, om det går igenom, påverka allting från möjligheten att införa skärpta miljökrav till möjligheten att reformera upphovsrätten. Det är fortfarande tidigt i processen, vilket är bra, men ISDS-idén måste vi se till att stoppa till varje pris.

Demokrati i EU genom en ny konstitution är vad Piratpartiet kräver för att göra något åt roten till de flesta problemen med EU: det demokratiska underskottet.

Piratpartiet kärver att vi får folkomrösta om ett nytt grundfördrag för EU. Vi har ett konkret och nytänkande förslag till hur man kan göra EU mer demokratiskt och rimligt genom själva processen med att ta fram ett nytt fördrag. Vi vill att det nya grundfördraget antas i två steg:

Först får medborgarna i EU ta ställning till det i en gemensam folkomröstning enligt principen en medborgare en röst, oberoende av vilket land man bor i. Därefter, när vi vet hur den nya grundfördraget ska se ut, får varje enskilt land bestämma om de vill vara med i det nya EU eller inte. Det beslutet kan tas endera av landets parlament eller i en andra, nationell, folkomröstning.

Om det från början är bestämt att en ny konstitution ska antas på det här sättet, leder det automatiskt till en uppstyrning av innehållet i den. Den måste vara begriplig, så att medborgarna kan ta ställning till den. Den måste vara demokratisk, så medborgarna vill ha den. Och den måste respektera principen att EU inte ska lägga sig i mer än nödvändigt, så att medlemsländerna vill ratificera den.

Under den kommande mandatperioden finns ett tidsfönster då vi pirater skulle kunna göra oerhört stort avtryck genom att vara de (enda?) som har ett begripligt upplägg i fördragsfrågan. Jag har redan knutit många värdefulla kontakter i denna fråga och fått vår idé uppmärksammad i EU-media.

De som är EU-anhängare har rätt att kräva ett demokratiskt EU som de kan vara stolta över. Och de som är EU-kritiska har rätt att kräva ett EU som åtminstone är demokratiskt. Piratpartiet har ett konkret förslag på hur vi ska komma dit.

Den här sammanställningen av vad Piratpartiet gjort, gör och vill göra nästa mandatperiod i EU-parlamentet är inte fullständig, men den visar på en del.

Piratpartiet har visat att vi kan göra nytta med våra mandat i EU-parlamentet, och att vi kan leverera.

Vi har en stark bas att stå på när vi ställer upp i EU-valet 2014.

Säg upp Swift-avtalet som en första markering mot USA’s avlyssning

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) slåss för sin baby Swift-avtalet

Enligt det så kallade Swift-avtalet mellan EU och USA, får USA tillgång till alla europeiska företags och privatpersoners banktransaktioner.

Det påstådda syftet är att USA ska leta efter terrorister. Swift-avtalet heter egentligen TFTP, Terrorist Financing Tracking Program. Men det har visat sig att USA inte bryr sig ett dugg om de begränsningar som finns i avtalet. När de väl har skaffat sig tillgång till datat om våra banktransaktioner använder USA de uppgifterna hur de vill.

I veckan antog EU-parlamentet en resolution där vi kräver att Swift-avtalet suspenderas, alltså läggs på is, och att en undersökningskommitté som tar reda på vad USA egentligen har gjort tillsätts.

Det vore en utmärkt första konkret åtgärd nu omedelbart. Dels måste vi få klarhet i vad som hänt. Dels är det helt på sin plats att vi gör en markering mot USA att deras massövervakning av oss alla inte är okay. Att suspendera Swift-avtalet vore en mycket lämplig första markering.

Men det finns ett problem. Oavsett vad EU-parlamentet anser, är det EU-kommissionen som har makten att bestämma vad som ska ske med Swift-aftalet. Och EU-kommissionen vill göra så lite som möjligt mot USA. De tycker att alla tjänar på om debatten lägger sig.

Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström (FP) är ansvarig för frågan. När hon pratade i kammaren i EU-parlamentet innan omröstningen om resolutionen sa hon att hon hade frågat USA om de gjorde något olagligt, och då hade USA svarat nej. Det tyckte hon räckte. Hon vill inte säga upp Swift-avtalet, och hon vill inte ens suspendera det medan vi gör en utredning.

Att Cecilia Malmström slåss med näbbar och klor för att Swift-avtalet ska fortsätta är inte förvånande. Swift-avtalet är hennes baby. Det var hon som förhandlade fram det med USA under det svenska EU-ordförandeskapet 2009. Hennes första dag på nya jobbet som EU-kommissionär använde hon till att försöka övertyga EU-parlamentet om att godkänna avtalet hon hade förhandlat fram.

När EU-parlamentet sa nej till det första Swift-avtalet i februari 2010 fortsatte Cecilia Malmström arbeta för att få det godkänt. Efter att ha förhandlat fram några smärre förändringar i avtalet lyckades hon tyvärr övertala EU-parlamentet om att godkänna avtalet i juli 2010. Cecilia Malmström har varit drivande från ax till limpa med att gå igenom avtalet, och hon har investerat mycket politisk prestige i det. Därför fortsätter hon försvara avtalet trots avslöjandena om hur USA bryter mot avtalet på alla sätt de kan.

Men nu finns det en möjlighet att det faktiskt kan hända något i frågan, efter avslöjandet att USA har avlyssnat telefoner och email för 35 statschefer, inklusive Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Det verkar som om Merkel och andra ledare har blivit irriterade på riktigt. Om det inte bara är ett spel för gallerierna är en suspendering av Swift-avtalet en bra första politisk markering.

Telefonavlyssningen av politiska ledare och övervakningen av allas våra banktransaktioner är visserligen två tekniska system, men de är båda delar av USA’s dröm om total information awareness, total massövervakning.

Därför skulle det sända rätt signal till USA om regeringscheferna i ministerrådet bestämmer sig för att lyssna på EU-parlamentet, och suspendera Swift-avtalet i väntan på en ordentlig utredning. Samtidigt som vi kräver att USA lägger alla kort på bordet beträffande avlyssningen av allierade statschefer.



Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt har hittills varit en del av problemet med att få EU’s ministerråd att reagera. Tillsammans med Storbritannien var Sverige med och blockerade att det skulle göras en utredning av hur mycket olika europeiska länders säkerhetstjänster har varit inblandade i USA’s massavlyssning. Det är ingen alltför vågad gissning att det beror på att svenska FRA är en av USA’s mest betrodda samarbetspartners i övervakningsprogrammet.

- Hur var det där med rent mjöl, Fredrik Reinfeldt? Om du inte har något att dölja har du ju ingen anledning att motsätta dig en granskning av FRA’s roll i övervakningsskandalen, eller?

Men även om vår egen statsminister fortsätter tiga och streta emot, är det möjligt att de lite tyngre statscheferna ute i Europa har blivit upprörda på riktigt av att få veta att de varit avlyssnade av ett land som vi trodde var vår vän. Då kanske det kan börja hända saker.



Att suspendera Swift-avtalet omedelbart är ett bra första steg som redan har EU-parlamentets stöd.

…………

Läs en sammanfattning av EU-parlamentets utfrågningar #EPinquiry (med länkar) hos Hax

Fler blogginlägg om Swift-avtalet

EU-parlamentets utfrågningar #EUinquiry om USA’s massövervakning — sammanställning

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) vill inte riva upp Swift-avtalet, trots avslöjandena

Henrik Alexandersson (Hax) är min politiska assistent i Bryssel. Han har gjort en sammanställning av EU-parlamentets utfrågningar med anledning av USA’s massövervakning och Snowdens avslöjanden. Jag kopierar hans sammanställning här:

Nu när det ser ut som om frågan om massövervakningen håller på att få den uppmärksamhet den förtjänar – så kommer här ett uppsamlingsheat vad gäller de utfrågningar som pågår i Europaparlamentet. Det är rätt uppseendeväckande grejor…

Det hela började med whistleblowern Edward Snowdens avslöjanden om amerikanska NSA och PRISM i sommras. Europaparlametet insåg att detta kan bli en stor och viktig fråga. Så man bad utskottet för mänskliga fri- och rättigheter (LIBE) sätta upp en kommitté för att genomföra en serie utfrågningar om massövervakningen.

5 september 2013

Vid den första utfrågningen fick vi ett rätt skakande vittnesmål om Frankrikes massövervakning, som avslöjats av Le Monde. Sedan gav The Guardians chefredaktör en beskrivning av hur massövervakning och hemlighetsmakeri hotar det fria ordet. (Brittiska myndigheter hade då besökt tidningens redaktion för att slå sönder hårddiskar som de misstänkte innehöll läckt information från Snowden.) Och Jacob Appelbaum gav en bild av massövervakningens risker och omfattning.

För svensk del var det mest uppseendeväckande dock journalisten Duncan Campbells avslöjande från hans granskning av Snowden-materialet: Svenska FRA är en av ett fåtal nyckelspelare i USA:s uppbyggnad av ett globalt nät för massövervakning.

Reaktionen från den svenska regeringen blev defensiv och intetsägande. Men regeringen förnekade inte heller att informationen kan vara korrekt.

Bloggpost om denna utfrågning »

Metro | DN

Video highlights från delar av hearingen »

Hela utfrågningen på Youtube och Soundcloud »

FRA/NSA: Ligger regeringens lojalitet hos USA eller hos svenska folket? »

12 september 2013

Nästa utfrågning hölls i Europaparlamentet under dess session i Strasbourg. Bland annat gav EU-kommissionen sin syn på saken. Och på kommissionens begäran hölls hearingen bakom stängda dörrar. Detta trots att det visade sig att kommissionen inte hade något nytt att komma med.

EU håller hemlig hearing om massavlyssningen »

EU:s hearing om övervakning fortsätter – fast i hemlighet »

Jag vägrade delta i EU’s hemliga briefing om massavlyssningen »

Vad EU-kommissionen sa på den hemliga utfrågningen #EPinquiry idag »

Som ett mellanspel kom sedan nya avslöjanden:

NSA spanar på dina bankaffärer »

25 september 2013

EU-kommissionär Cecilia Malmström lät meddela att hon inte anser att USA brutit SWIFT-avtalet (som ger USA tillgång till data om europeiska bankaffärer) trots att NSA erkänt att man kan komma över SWIFT-data som man vill. Europolchefen Rob Wainwright lät meddela att de inte tänker starta någon utredning om eventuellt amerikanskt dataintrång i SWIFT. (Trots att Europol har granskningsansvar för SWIFT-avtalet.) Han konstaterade även att ingen medlemsstat begärt någon sådan granskning. Och från SWIFT:s sida gav man undvikande svar, som skulle kunna peka på att de själva lämnar ut uppgifter till USA.

På den positiva sidan fanns Caspar Bowden och den rapport han lade fram – som pekar ut problemen, vad EU har missat och vad EU borde göra.

Hela utfrågningen på Youtube och Soundcloud »

Caspar Bowdens anförande på Youtube och Soundcloud »

Caspar Bowdens rapport (PDF) »

EU & NSA: En gigantisk skandal växer i det tysta »

30 september 2013

En rätt allmänt hållen men mycket intressant hearing med bl.a. Marc Rotenberg (EPIC), Catherine Crump (ACLU), Thomas Drake (NSA whistleblower), J. Kirk Wiebe (NSA whistleblower), Annie Machon (MI5 whistleblower), Jesselyn Radack (Government Accountability Project) & John Devitt (Transparency International). Ms Radack läste även upp en hälsning från den i Ryssland strandade NSA-whistleblowern Edward Snowden.

Bloggpost »

Hela utfrågningen på Youtube och Soundcloud »

Är det nu demokratins framtid avgörs? »

3 oktober 2013

Denna hearing handlade om uppgifterna om att brittiska GCHQ gjort intrång i telekomföretget Belgacoms nät (som bl.a. hanterar EU-Kommissionen, Europaparlamentet, Nato och delar av SWIFT). Detta blev i stora delar en mörk fars, där de inblandade gjorde allt för att ducka de besvärliga frågeställningarna.

Till utfrågningen var så väl GCHQ:s chef som USA:s EU-ambassadör inbjudna att svara på frågor. De lät dock meddela att de inte tänkte närvara.

Europaparlamentet får fingret »

Frågor om massövervakning utan svar »

Hela utfrågningen på Youtube och Soundcloud »

Massövervakningen: Svenska media missar storyn »

7 oktober 2013

Denna hearing handlade om Safe Harbour, det vill säga det speciella regelverk som säger att om data om europeiska medborgare förs ut till tredje land, då skall de grundläggande principerna för EU:s dataskydd gälla. Det framkom att detta inte fungerar alls. De flesta företag bluffar och påstår att reglerna följs trots att de totalt ignoreras.

Medverkande: Dr. Imke Dommer (Die Landesbeauftragte für Datenschutz und Informationsfreiheit der Freien Hansestadt Bremen), Christopher Connoly (Galexia), Peter Hustinix (European Data Protection Supervisor), Ms. Isabelle Falque-Pierrotin (CNIL).

Hela utfrågningen på Youtube och Soundcloud »

Veckans övervakningsskandal »

Hundreds of US companies make false data protection claims »

EU-US data sharing deal seen as NSA’s potential spying option »

9 oktober 2013

Europaparlamentet debatterade SWIFT-avtalet i plenum. EU-kommissionär Cecilia Malmström höll envist fast vid att det inte finns några problem med avtalet.

SWIFT: Cecilia Malmströms förlorade heder »

(Bloggposten ovan innehåller även en intressant och talande länksamling om striden som ledde fram till att SWIFT-avtalet godkändes.)

14 oktober 2013

Denna utfrågning handlade om lagar, regler och fördrag som styr övervakningen – och om aktuella rättsfall. Medverkande var Martin Schenin, Bostjan Zupancic (domare ECHR), Douwe Korff, Dominique Guibert (LDH), Nick Pickles (Big Brother Watch) och Constanze Kurz.

Professor Korff får sägas vara hearingens behållning. Det finns en kort video med highlights ur hans anförande här. »

Hela hearingen på Youtube och Soundcloud »

Idén med massövervakningen är att alla skall övervakas hela tiden »

Allvarsord om massövervakningen »

19 oktober 2013

Svenska FRA meddelar att de säger nej till Europaparlamentets inbjudan om att komma och svara på frågor på en utfrågning.

FRA nobbar EU-utfrågning om massövervakning »

FRA nobbar EU-parlamentets utfrågning om massövervakningen »

Piratpartiet: FRA visar förakt för de demokratiska institutionerna »

22 oktober 2013

Det visar sig att NSA har avlyssnat drygt 70 miljoner franska telefonsamtal och e-postmeddleanden (och det var bara vid ett tillfälle).

Krystat om övervakning mellan Frankrike och USA »

23 oktober 2013

Europaparlamentet beslutar att be EU-kommissionen frysa SWIFT-avtalet tills vidare.

Piratpartiet: Låt oss hoppas att detta är slutet för SWIFT-avtalet »

24 oktober 2013

Nyheten exploderar om att NSA har låtit bugga den tyska förbundskanslerns telefon. Sedan framkommer även uppgifter om att många fler stats- och regeringschefer har fått sina telekommunikationer avlyssnade av USA.

FRA och Merkels telefon »

Massövervakningen: Nu händer det! (Kanske) »

Och nu verkar det faktiskt som om korken har åkt ur flaskan:

Washington Post: Officials alert foreign services that Snowden has documents on their cooperation with U.S. »

Le Monde (Google-översatt till engelska): The NSA’s intern inquiry about the Elysée hacking revealed »

Glenn Greenwald i The Guardian: As Europe erupts over US spying, NSA chief says government must stop media »

TechDirt: Keith Alexander Says The US Gov’t Needs To Figure Out A Way To Stop Journalists From Reporting On Snowden Leaks »

The Guardian: Leaked memos reveal GCHQ efforts to keep mass surveillance secret »

Glenn Greenwald: Fler avslöjanden om FRA och NSA är att vänta »

Fortsättning följer…

Piratpartiet i EU-parlamentet: En blick framåt inför nästa mandatperiod

Piratpartiet har gjort skillnad i EU-parlamentet

EU-valet i maj 2014 närmar sig och alla, i alla partier, börjar ha nerverna utanpå kroppen. Detta kommer att bli en ovanligt febrig EU-valrörelse, som i sin tur kommer att påverka riksdagsvalet under “supervalåret” 2014. Därför är det på sin plats att se på vad vi pirater vill göra i Europaparlamentet nästa mandatperiod.

Men innan jag gör det kan det vara bra att se vad vi har att bygga på. Här är en tidigare bloggpost om vilka frågor som är aktuella just nu. Det är ett halvår kvar på mandatperioden, och vi fortsätter jobba in i kaklet.

Och om man tittar i backspegeln har vi jobbat med frågor som sträcker sig från fri fildelning till kampen mot massövervakning och censur. Vi kämpar för hjältar som Chelsea Manning och Edward Snowden. Vi slogs för (och vann) rättssäkerhetsskydd när länder vill införa three stikes för att stänga av fildelare från internet (Telekompaketet). Många år av envist arbete resulterade i att ACTA-avtalet till slut föll. Och vi har även vunnit andra segrar.

Piratpartiet har satt avtryck i Europaparlamentet. Politiker från andra partier och länder tar oss på allvar, och vi har visat att vi kan bygga breda samarbeten för att komma framåt i piratfrågorna.

Som förste pirat i Europaparlamentet när jag tillträdde 2009 har mycket av min tid även gått åt till att etablera vår närvaro här, finna vår roll och att hantera praktiska frågor. Och jag skulle vilja påstå att vi nu är varma i kläderna och helt operationella.

EU är en labyrint av särintressen och lobbyister som helst vill att de viktiga besluten ska tas i slutna rum bakom stängda dörrar, ofta till förmån för något särskilt branschintresse. Vårt uppdrag är att motverka EU:s slutenhet, dess hemlighetsmakeri och dess korporativism. Vi skall verka för ökad demokrati, ökad transparens och faktabaserat beslutsfattande.

Samtidigt står vi upp för de saker som är bra med EU, kärnvärden som till exempel den fria rörligheten för människor. Detta medan de flesta andra partier som finns representerade i Europaparlamentet är en del av problemet.

Piratpartiet har ett konkret och nytänkande förslag till hur man kan göra EU mer demokratiskt och rimligt genom själva processen med att ta fram ett nytt fördrag. Under den kommande mandatperioden finns ett tidsfönster då vi pirater skulle kunna göra oerhört stort avtryck genom att vara de (enda?) som har ett begripligt upplägg i fördragsfrågan. Jag har redan knutit många värdefulla kontakter i denna fråga och fått vår idé uppmärksammad i EU-media.

I partisammanhang tänker jag fortsätta ge Piratpartiet det stöd jag kan, inklusive att vi skall kunna ha en partiledare som kan ägna sig åt sitt arbete på heltid. Anna gör ett fantastiskt jobb, och vi behöver ett starkt och aktivt parti hemma i Sverige för att få den politiska tyngd som behövs för att vi kunna uträtta saker i Bryssel. Politik är alltid en lagsport.

Jag tycker det är viktigt att vi bygger en bred och stabil organisation i partiet, och därför är jag väldigt glad åt att vi har börjat starta lokalföreningar runt om i landet. Jag har tyckt så sedan partiets start (det var en punkt där Rick och jag var oense), och jag är säker på att det är rätt väg framåt.

Jag vill vara tillgänglig för hela partiet ute i landet, vare sig det är hos lokalföreningar som finns eller är på väg att bildas, eller på andra ställen där det finns aktivister från Piratpartiet och Ung Pirat som vill arrangera något. De flesta veckor jobbar jag måndag till torsdag i Bryssel eller Strasbourg, men kan oftast delta i evenemang runt om i landet en fredag, lördag eller söndag. Mejla mig på min parlamentsadress om du vill arrangera något där du bor.

Jag kommer att göra mitt yttersta för att vi först ska få en framgångsrik valrörelse och därefter ytterligare en framgångsrik mandatperiod. Piratpartiet är en viktig politisk kraft i EU-parlamentet, och det kommer vi fortsätta vara.

Därför är jag glad och tacksam över att ha blivit föreslagen för en ny mandatperiod av partiets valberedning. Jag är också glad över att valberedningen har föreslagit samma vinnande laguppställning som i förra EU-valet. Det ger oss stabilitet och arbetsro för att kunna fokusera på det viktiga:

Att först vinna EU-valet i maj 2014, så att vi behåller våra två mandat och helst kniper ett tredje. Och sedan fortsätta under nästa mandatperiod att bilda opinion och att leverera politiskt i piratfrågorna, både i Bryssel och hemma i Sverige.

USA’s avlyssning av 35 statschefer kanske kan bli en vändpunkt

NSA har avlyssnat 35 statschefer, inklusive Angela Merkel. Det verkar som om det möjligen kan ha fått den styrande klassen att härskna till på riktigt. Även den som är statschef upplever det antagligen som en djup kränkning att få veta att allt man har sagt har blivit avlyssnat. I så fall är det möjligt att det händer nåt, vem vet.

Hittills har EU-parlamentet varit den enda politiska institutionen i Europa som har gjort någonting alls med anledning av Snowdens avslöjanden om massövervakningen. I EU-parlamentet har utskottet för grundläggande fri- och rättigheter ordnat en serie mycket avslöjande utfrågningar, som har twittrats under taggen  #EPinquiry.

I veckan antog EU-parlamentet en resolution som kräver att EU-kommissionär Cecilia Malmström (FP) suspenderar Swift-avtalet (TFTP) tills en ordentlig undersökning är gjord. Det är för det första vad vi borde göra under alla omständigheter, men det skulle också vara en lämplig markering mot USA om att det de håller på med är oacceptabelt.

Spioneriet mot allas våra pengar är i och för sig inte samma sak som spioneriet mot regeringar och ministrar, men det är ett färdigt förslag från EU-parlamentet till hur statscheferna och EU-kommissionen kan markera att de är sura på allvar.

Förutsatt att de nu är det, förstås, och att inte allt var ett spel för gallerierna.

Läs om USA’s avlyssning av 35 statschefer hos The Guardian.