Christian Engström's Blog, page 38

FRA spionerar åt USA, och USA spionerar på alla

Att FRA är underleverantör till USA i deras globala massövervakning av allt och alla är egentligen ingen nyhet. Det visste vi redan under striden om FRA-lagen 2008.

Men tack vare Snowdens avslöjanden får vi nu ytterligare bekräftelse och svart på vitt på att det förhåller sig så. Därför är det bra och glädjande att SVT rest till Rio de Janeiro för att prata med journalisten Glenn Greenwald och ta del av Snowden-dokument som rör just FRA’s inblandning.

Precis som vi sa 2008 är FRA och Sverige upp över öronen insyltat i USA’s massövervakning. Det förklarar varför statsminister Reinfeldt då sa att ”alla tjänar på att debatten lägger sig”. Det förklarar varför han svingade partipiskan hårdare än någonsin före eller efter för att få de borgerliga riksdagsmännen att rösta igenom FRA-lagen.

När Obama som första sittande amerikanska president besökte Sverige fick Reinfeldt sin belöning, och en chans att sola sig i lite internationell strålglans. Men nu börjar det bli dags för Reinfeldt att betala notan. Den här gången hoppas jag verkligen att debatten inte lägger sig förrän vi medborgare har fått klarhet i vad Reinfeldt och regeringen sysslar med bakom vår rygg.

Länkar:

SVT avslöjar: FRA spionerar på Ryssland åt USA

SvD och TT: FRA spionerar på Ryssland åt USA

Allan Widman (FP) om SVT’s avslöjande

Anne Ramberg (Advokatsamfundet): Vad får Sverige tillbaka från NSA?

Piratpartiet: Reinfeldt måste tala sanning om FRA eller söka nytt jobb efter valet

Anna Troberg (PP): FRA-cirkusen är som en otrevlig mardröm

Henrik Brändén (PP): Sanning och konsekvens

Samtidigt i Washington Post får vi veta mer om hur USA’s kartläggning av vanliga civila människor fungerar. Genom mobiltelefonernas positionsangivelser håller de kontinuerligt reda på var alla befinner sig. Den som har oturen att sitta för länge på samma buss som någon som USA klassat som ”bad guy” riskerar att själv bli misstänkt.

Länkar:

Washington Post: NSA tracking cellphone locations worldwide, Snowden documents show

DN: NSA spårar miljontals mobiler

Henrik Brändén (PP): NSA kartlägger hundramiljontals människor genom deras mobil

Det här är inte det samhälle vi vill ha. Massövervakning av civilbefolkningen är inte acceptabelt i en demokrati. Det ökar inte säkerheten, det ökar samhällets sårbarhet. Det är dags att säga stopp och välja en ny riktning.

Emma på Opassande skriver:

Motståndet lever – se till att det räknas

Piratpartiet ställer upp i EU-valet i maj 2014 och riksdagsvalet i september.

Video: ”Specialised services” undermines net neutrality and places the telcos as gatekeepers

In the IMCO committee (Internal Market and Consumer Affairs) this week we had a seminar and an exchange of views on the big legislative package Connected Continent.

One of the hottest issues in this proposed regulation is net neutrality. And its opposite, the ”specialised services” that the Commission proposes that the telecom providers should be allowed to operate in parallel with the internet.

Specialised services would allow the telecom providers to control who is allowed to do business on the internet or not, and extract arbitrary charges from the services it decides to allow an favour. It is easy to see why the telcos would find this a very comfortable position, but it would be devastating for the innovation and business climate in Europe.

See my speech on Net Neutrality in the IMCO committee (6 min)

Victory in EU Parliament on the reform of collective rights management organisations

Web article from the Greens/EFA group in the European Parliament (where me and and my colleague Amelia from the Pirate Party are independent members):

On 26 November, the Gallo report on Collective Rights Management was unanimously adopted by the Legal Affairs committee. This new directive is an important victory in the European Parliament. It is a key step to increase the transparency of collective rights organisations in Europe, to improve the management of the money they collect and its proper distribution in the interest of the artists and the authors.

Organisations like Sacem, Gema, Sabam, Stim, Buma, PRS, SGAE, etc., will all have to conform to this new directive.

Too many scandals on the management of money collected occurred throughout Europe during the last decades with collective rights management organisation.

The EU can now impose more stringent requirements on these organisations. The new directive includes detailed rules that should force them to report on their income and expenses, including on salaries of their employees and managers, and on benefits for their members. Better transparency rules and procedures should allow to avoid or to reveal conflict of interests with persons exercising the management or supervisory function. Meanwhile, the members should be able to have a better control on what is being done in their name and better conditions to terminate membership when they are not satisfied with management of their rights.

Another improvement is the possibility for artists and authors to grant themselves licenses to their work for non-commercial purposes, such as Creative Commons licences. This is not necessarily enough to adapt to the digital era but it is a vital option for artists to reach an audience and make themselves known; an option that is until now often refused by collective rights management organisations.

The new directive also introduces a mechanism to make public the information about rights holders that cannot be located. This is an important practical improvement to help identify rights holders, to limit the existence of orphan works (works for whom the authors are unknown or cannot be located), and to limit abuses by collective rights management organization of the right of artists or authors that they do not represent.

I have been working quite a lot with this directive in the Legal Affairs committee JURI, where I have been shadow rapporteur for the Greens/EFA group.

Although there are of course many areas where I would have wanted to go further than the final compromise directive, it is still a step in the right direction and a victory for more transparency in the copyright industry, and for rules that give artists and authors explicit permission to release their works for non-commercial purposes.

The larger battle of comprehensive copyright reform will be on the agenda for the next Parliament, after the EU elections on May 25.

…………

Pressmeddelande från Piratpartiet (5 nov)

Idag är det sex månader kvar till EU-valet 25 maj 2014

Piratpartiet har gjort skillnad i EU-parlamentet. Det vill vi gärna fortsätta göra efter valet 2014.

Den 25 maj 2014 är det val till EU-parlamentet. Det är om exakt sex månader.

Piratpartiet ställer upp i valet med målet att behålla de två mandat vi har idag i EU-parlamentet, och dessutom ta ett tredje. Det är ett ambitiöst mål, men vi kan klara det.

Piratpartiet har levererat under den mandatperiod som varit sedan vi blev invalda 2009. Vi stoppade ACTA-avtalet. Vi har fått en politisk grupp i parlamentet att ta ställning för fri fildelning. Och vi har hållit three strikes borta, så att fildelare slipper bli avstängda från nätet utan rättegång.

Med bara 2 mandat av drygt 750 i EU-parlamentet är det en track record som vi kan vara stolta över. Men det finns mycket kvar att göra.

En reformerad upphovsrätt som gör fildelning lagligt är vad Sverige och Europa behöver. EU-parlamentet är en nyckelspelare i det arbetet. Nästa mandatperiod kommer EU-parlamentet ta ställning till ett genomgripande förslag om förändrad upphovsrätt. Ingen vet idag hur det förslaget kommer se ut, men vi vet att det kommer. Piratpartiets uppgift kommer att bli att se till att reformen av upphovsrätten går i rätt riktning.

Vi vill att det ska vara lagligt att fildela. Starka krafter bland lobbyisterna och inom EU-kommissionen kommer vilja ändra lagen i motsatt riktning, och skärpa fildelarjakten. Hur det blir i slutändan kommer bland annat avgöras av vilka som sitter i EU-parlamentet efter valet 2014.

Vi måste få stopp på övervakningsstaten, som har växt bortom all sans och rimlighet. Avslöjandena från Edward Snowden och andra har visat oss att det redan har gått mycket längre i fel riktning än vi trodde i våra värsta mardrömmar.

Mycket av massövervakningen av oss alla bygger på direktiv som kommer från EU. Datalagringsdirektivet är ett exempel. Diverse andra initiativ för att smälta samman de militära underättelsetjänsterna i EU-länderna med polisen dyker hela tiden upp på EU-nivå. Bryssel är en viktig arena för kampen mot storebrorssamhället.

Piratpartiet står konsekvent upp för våra fundamentala rättigheter, både på nätet och i resten av samhället. Vi behövs i Bryssel för att hålla storebror stången.

Nätneutralitet kommer också bli en het fråga under nästa mandatperiod. Ska vi behålla det öppna internet som vi har haft hittills och har idag, där alla företag och tjänster har tillgång till nätet på lika villkor? Eller ska vi införa ett system där de stora företagen som kan betala extra får en gräddfil som gör att de slipper konkurrens?

Piratparitet kämpar för nätneutralitet och ett fortsatt demokratiskt och öppet internet.

Det är mycket vi måste göra under de sex månader som är kvar till EU-valet den 25 maj 2014. Men det kommer vi att klara. Vi har aldrig varit så väl förberedda inför ett val som den här gången.

Vi har visat att vi kan leverera politiska segrar och göra skillnad. Nu ska vi visa att vi kan berätta det för väljarna, så att vi får fortsätta arbetet i Bryssel för ett fritt och öppet internet i ett fritt och öppet samhälle. Det är mycket att göra, men vi kommer att klara det.

Om sex månader kommer vi ha facit i handen. Hur det kommer gå beror på vad vi alla, var och en av oss, gör mellan idag och den 25 maj 2014. Nu ger vi järnet!

Piratpartiet ställer upp i EU-valet den 25 maj 2014. Vi siktar på minst tre mandat. Och vi kommer att vinna!

Frihandel skall vara fri handel, inte en lekplats för särintressen

Moderaten Christofer Fjellner och Miljöpartiet debatterar på SvD Brännpunkt handelsavtalet TTIP, som just nu förhandlas fram mellan EU och USA.

Moderaterna menar att det är helt naturligt att särintressen tillåts ställa sig över demokratiskt fattade beslut. Det är innebörden av det som kallas Investor State Dispute Settlement, eller ISDS. Det finns redan många exempel på hur storföretag använt ISDS för att stämma länder på miljardbelopp för att länderna stiftat lagar som det stora företaget inte tyckte om.

Moderaterna menar att förhandlingarna om TTIP är öppna, trots att resultatet av den första förhandlingsrundan har hemligstämplats. Varken medborgare eller EU:s medlemsstater får veta vad som sker.

Moderaterna menar att det inte är något konstigt att särintressen får inflytande över förhandlingsprocessen medan folkets valda representanter, media och allmänhet hålls i ovisshet.

Moderaterna försöker presentera TTIP som ett frihandelsavtal, trots att det mest handlar om regleringar snarare än fri handel.

Moderaterna mörkar att förhandlingsmandatet för TTIP öppnar för ett nytt försök att inskränka internets frihet på nöjesindustrins order. Precis som i det nedröstade Acta-avtalet.

Gärna frihandel – som i fri handel. Men då skall den svenska linjen vara att sådana avtal skall tas fram under öppna former, respektera de demokratiska institutionerna och inte inskränka internets frihet.

…………

Läs mer hos Hax: TTIP: Slaget om demokratin och den fria ekonomin

Låt inte EU:s hemlighetsmakeri ödelägga den svenska offentlighetsprincipen

Pressmeddelande från Piratpartiet:

- Regeringens förslag om att inskränka den svenska offentlighetsprincipen när det gäller EU-dokument är ett slag i ansiktet på oss som varje dag kämpar för att skapa ett öppnare och mer demokratiskt EU. Detta säger Christian Engström, som är ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet.

Bakgrunden är att riksdagen i dag röstar om regeringens proposition om sekretess i det internationella samarbetet. I den föreslås bland annat att fler EU-dokument skall hemligstämplas

- Som representant för svenska folket ser jag det som min uppgift att verka för mer öppenhet, mer transparens och därmed också för en mer levande demokrati. Därför blir jag förfärad när riksdagens majoritet i dag tycks vara beredd att gå åt rakt motsatt håll, säger Christian Engström.

- Våra medborgerliga fri- och rättigheter monteras ner samtidigt som övervakningsstaten rullas ut och den politiska makten blir allt mer arrogant. Det visar att regeringen och socialdemokraterna ser folket som undersåtar istället för som individer och medborgare. De litar inte på det folk som valt dem. Då bör folket välja andra politiker, säger Christian Engström.

- Det är inte bara när det gäller EU som riksdagen nu är på väg att montera ner öppenheten. Det gäller till exempel även handelsavtal, som redan i dag är så omgärdade av hemlighetsmakeri att varken vi i Europaparlamentet eller riksdagens ledamöter får tillräcklig information i förväg. Istället ställs vi inför fullbordat faktum och förvänts snällt säga ja och amen. Detta är ett allvarligt problem, som riksdagen nu är på väg att göra till norm. Det är inte acceptabelt, säger Christian Engström.

- Den svenska offentlighetsprincipen är till för att medborgare och media skall kunna granska makten. Det är i sin tur en förutsättning för en levande demokrati. Därför vill vi i Piratpartiet öka öppenheten och insynen istället för att avveckla den. Vi pirater vill exportera den svenska offentlighetsprincipen till EU – till skillnad från regeringen som vill importera EU:s slutna politiska kultur till Sverige, avslutar Christian Engström, ledamot av Europaparlamentet för Piratpartiet.

Se även…

Journalistförbundet: Rösta ned förslaget om sekretess i internationellt samarbete

https://www.sjf.se/nyheter/201311/rosta-ned-forslaget-om-sekretess-i-internationellt-samarbete

Europaportalen: Fler EU-dokument riskerar hemligstämpling

http://www.europaportalen.se/2013/11/fler-eu-dokument-riskerar-hemligstampling

Regeringens proposition:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/Sekretess-i-det-internationell_H003192/?text=true

NSA kontaktade Linus Torvalds om bakdörrar i Linux

Se klippet med EU-parlamentarikern Nils Torvalds från tidskod 3:09:06

Linus Torvalds’ pappa Nils Torvalds är EU-parlamentariker för Finland. I veckan deltog Nils Torvalds i EU-parlamentets utfrågning om massövervakningen, och kom med ett avslöjande:

Den amerikanska säkerhetstjänsten NSA har kontaktat Linus om att lägga in bakdörrar i det fria och öppna operativsystemet Linux.

Hela utfrågningen finns att se på Youtube här (upplagt av Hax).

Nils Torvalds avslöjande kom i ett avsnitt av utfrågningen som inleddes (på tidskod 3:06:58) med att jag påpekade för Microsofts representant i panelen att i system som Linux, som bygger på öppen källkod, går det att undersöka koden för att se att det inte finns några bakdörrar. I Microsofts system finns det ingen möjlighet att göra det, eftersom källkoden är hemlig för utomstående.

Min fråga till Microsofts representant var om hon skulle få berätta att det finns bakdörrar i deras system om det nu är så att det gör det. Den frågan svarade hon aldrig på, men det behövde hon förstås inte göra heller. Från andra källor vet vi att NSA alltid förbjuder de privata företag de tvingar eller försöker tvinga till samarbete att berätta om den saken.

Nils Torvalds fick ordet efter mig, och med början på tidskod 3:09:06 sa han:

När min äldsta son [Linus Torvalds] fick samma fråga: ”Har han blivit kontaktad av NSA om bakdörrar?” svarade han ”Nej”, men samtidigt nickade han. På så sätt var han någorlunda fri juridiskt. Han hade givit rätt svar, [men] alla förstod att NSA hade kontaktat honom.

Vad Linus Torvalds svarade NSA förtäljer inte historien, men jag gissar att han påpekade för NSA att han inte skulle kunna lägga in bakdörrar ens om han ville, eftersom koden är öppen och alla förändringar granskas av många oberoende personer. Det är ju det som är själva poängen med öppen källkod, och skälet till att det bara är öppen källkod man kan lita på när det gäller säkerhet.

Men att NSA ändå har försökt attackera även Linux är intressant att få bekräftat.

…………

Update: This blog post in English

Paneldebatt med Alexander Bard om darknets och droger i Stockholm på fredag

Alexander Bard deltar i Piratpartiets debatt om droger och darknets på fredag

Nu på fredag den 15 november anordnar Piratpartiet en paneldebatt med titeln

”Darknets som samhällsnyttig infrastruktur: Hjälp till drogmissbrukare. Vem ska ta ansvar för det här nu då?”

Tid: Fredag 15 november 13.00 — 15.00

Plats: Europahuset, Regeringsgatan 65 i Stockholm

En stor del av handeln med droger har idag flyttat in på Internet och så kallade Darknets, platser där alla parter kan vara anonyma. Hur välkända är dessa och hur kan samhället på bästa sätt hjälpa anonyma missbrukare?

Paneldeltagare är:

Alexander Bard, cyberfilosof

Antti Järventaus från Europarådets Pompidou Group, expert drogrelaterad cyberbrottslighet

Amelia Andersdotter, EU-parlamentariker för Piratpartiet

Björn Fries, tidigare nationell narkotikasamordnare hos regeringen

Magnus Callmyr, författare till boken Nätdroger & RC-droger

Panelen modereras av Robin Harms Oredsson.

Anmälan dig gärna via https://docs.google.com/forms/d/1R2kIiXid0Eyl8I5f7KCblmhQw-IUrSugfbmuXxUwDCo/viewform (inte obligatoriskt, men det hjälper oss med planeringen om vi vet ungefär hur många som kommer).

Paneldebatten kommer att webbstreamas. Håll utkik på http://bambuser.com/channel/Piratpartiet

Välkommen!

Het utfrågning om massavlyssningen i Europaparlamentet

Utfrågning om massavlyssningen i EU-parlamentet idag

Europaparlamentets utfrågning om massavlyssningen har just avslutats för i dag. (Twittertag #EPinquiry) Det blev en intressant och stundtals rätt het tillställning. Själv gjorde jag ett par inspel.

Jag frågade den amerikanske representanthusledamoten Jim Sensenbrenner (som var med och skrev USA’s Patriot Act) om den amerikanska massövervakningen lett till att någon terrorist fällts i domstol för terroristbrott. Svaret blev nej.

Enligt NSA själva (sa Sensenbrenner) har massövervakningen lett till att de har kunnat avstyra totalt ett (1) terroristangrepp. Men det ledde inte till att någon eller några dömdes för terroristbrott (som till exempel förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse eller stämpling till mord), utan bara till någon dom för ekonomiska brott.

Om det här stämmer är det alltså inte bara den svenska massövervakningen i FRA’s regi som har resulterat i exakt noll terroristdomar för avstyrda försök till attentat. Inte ens NSA’s globala övervakning tycks ha fått fram tillräckligt med bevisning för att fälla någon alls i domstol för terrorism.

Sedan kom Peter Erikson (MP) från den svenska riksdagens konstitutionsutskott för att tala om FRA. Han var anmärkningsvärt vag och blek. Jag fick tillfälle att ställa en fråga om han vet hur stor del av FRA:s avlyssning som beställs av dess “politiska kunder” (regeringen/UD). Det kunde han inte svara på.

Mot slutet frågades Microsoft, Google och Facebook ut. Först läste de upp väl förberedda uttalanden, och sedan duckade de för så gott som alla frågor. Microsofts representant förnekade flera gånger att de skulle ha några bakdörrar i sina system.

Det gav mig anledning att ställa frågan till Microsofts representant att om det hade varit så att NSA hade tvingat eller övertalat Microsoft att lägga in bakdörrar, skulle hon i så fall ha fått berätta det för oss? Den frågan svarade hon aldrig på. Men jag är ganska övertygad om att både mina läsare här och kollegorna i utskottet kan räkna ut vad det sanna svaret är själva.

Vi skall försöka få upp utfrågningen på Youtube och Soundcloud under morgondagen, för den som vill följa skådespelet själv.

Läs även HAX, som skriver om Peter Erikssons framträdande.

Och i Sverige har FRA haft presskonferens. Uppenbarligen har man slutat hyckla om att man sänder rådata till andra länder. Läs mer hos Klamberg, NyTeknik och DI.

Övervakningen hotar inte mig, den hotar oss

75% svarar nej på frågan om de oroas över att bli avlyssnade eller övervakade i undersökningen gjord av SVT Debatt

Först blev jag chockad av SVT Debatts undersökning som visade att 75% av svenskarna inte är oroliga över att bli avlyssnade och övervakade på nätet. Men så insåg jag plötsligt att jag skulle själv svara nej på frågan så som den var ställd.

Jag är faktiskt inte särskilt orolig över att övervakningen ska drabba mig personligen. Jag är orolig över de effekter massövervakningen har på samhället i stort, hur den påverkar oss alla indirekt.

Men tyvärr har nog jag och de flesta andra som kämpar mot massövervakningen inte förklarat det tillräckligt tydligt, inser jag efter att ha tagit del av SVT Debatts undersökning. Jag tror det här kan vara en anledning till att vi ännu inte riktigt har fått integritetsdebatten att lyfta i Sverige, och att 75% svarar nej på frågan om de är oroliga över massövervakningen.

Jag är inte särskilt rädd för att just jag skulle vara avlyssnad av svensk och internationell stat på telefon, eller övervakad på internet. Jag tror inte att vare sig FRA eller NSA gör sig besväret att faktiskt avlyssna mina telefonsamtal, även om de har den tekniska förmågan att göra det om de vill. Skulle de trots allt göra det vore det i så fall för att jag är politiker som arbetar mot övervakningsindustrin, vilket ju är ett specialfall. Som helt vanlig medborgare skulle jag knappast ha haft någon anledning alls att befara att just jag skulle bli avlyssnad eller övervakad på nätet.

Undersökningen debatterades i teveprogrammet SVT Debatt (10 min, från tidskod 18:20 till 28:10)

En ung kvinna som hette Ida fick representera de 75% vanliga medborgare som sagt att de inte är oroliga, och det gjorde hon på ett väldigt bra och begripligt sätt.

- Jag känner inte att något av det jag säger i telefon skulle vara intressant för någon att avlyssna. Jag säger väl det som de flesta säger, så jag tycker inte det spelar någon stor roll, sa hon.

Och naturligtvis har hon rätt. Risken för en vanlig hygglig medborgare att faktiskt personligen drabbas direkt av massövervakningen är minimal. De må visserligen samla in mer eller mindre fullständiga data om vilka Ida har kontakt med och vilka websidor hon besöker, men hon har naturligtvis ingenting särskilt att dölja på den punkten. Det har hon alldeles rätt i.

Men faran för Ida och de allra flesta av oss är inte att vi själva drabbas direkt. Faran är vad övervakningen gör med vårt samhälle i stort.

Många viktiga samhällsfunktioner bygger på att vi kan kommunicera förtroligt, och ibland även anonymt. Tar vi bort den praktiska möjligheten till privat kommunikation försvagas eller upphävs de samhällsfunktionerna. Här är några exempel, i en lista som inte alls är fullständig:

Källskyddet för visselblåsare är idag i praktiken upphävt. Det är fortfarande förbjudet i lagen att efterforska till en journalists källor. Men hur kan den som överväger att avslöja något missförhållande känna sig säker när hen vet att alla kontakter som journalisten haft bakåt i tiden ligger lagrade och kan tas fram med en knapptryckning? Hur gör man rent praktiskt för att kontakta en journalist på ett säkert sätt när uppgifter om varje mejl, sms och telefonsamtal man skickar registreras av både svenska och utländska myndigheter och företag? Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling har reagerat mot massövervakningen. Det är bra, men det är inte tillräckligt. Han behöver få aktiv hjälp och stöd från många fler journalister om källskyddet ska kunna börja återupprättas.
Advokaters förtroliga samtal och korrespondens med sina klienter är inte längre förtroliga på grund av massövervakningen. Den svenska FRA-lagen säger visserligen att om FRA kommer över sådan information ska de förstöra den utan att läsa den. Men hur garanterar man de verkligen gör det, i en av Sveriges hemligaste myndigheter där ingen utomstående har någon reell insyn och kontroll. Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg argumenterar föredömligt mot massövervakningen. Men hon behöver hjälp av fler kollegor.
Näringslivets affärshemligheter kan ingen längre garantera att de är hemliga för amerikanska konkurrenter som får information genom det industrispionage som det har visat sig att NSA ägnar sig åt. Alla stora och medelstora företag i Sverige och Europa måste ställa sig frågan om deras amerikanska konkurrenter vet vad det står i deras offertunderlag innan de ens är inlämnade. Och i vart fall alla stora företag måste utgå från att svaret är ja. Säkra och goda kommunikationer en förutsättning för modernt företagande, för rimlig affärsverksamhet och för att den fria ekonomin skall fungera. Hela denna förutsättning har slagits sönder. Man måste nu utgå från att ens kommunikationer med medarbetare, kunder, leverantörer, banken, revisorerna, ägare, finansmarknaden, jurister och alla andra är övervakad. Men näringslivet har knappt reagerat alls. Det måste de göra.
Samhällets sårbarhet har ökat genom massövervakningen, inte minskat. De har inte bara ökat sårbarheten genom att samla in alldeles för mycket information som lätt kan läcka och missbrukas. Det visar sig att NSA systematiskt har undergrävt säkerheten på internet genom att installera bakdörrar i själva infrastrukturen. Tanken är förstås att bara NSA ska ha tillgång till dem. Men i och med att de finns där kan ingen garantera att inte även andra aktörer lyckas hitta dem. Ingen kan utesluta möjligheten att terrorister eller organiserade brottslingar skulle kunna komma över nycklarna till någon av bakdörrarna, kanske genom endera mutor, utpressning eller hot mot enskilda personer inom säkerhetsindustrin. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB borde ha reagerat med kraft och krävt att det görs en ordentlig utredning av omfattningen av sabotaget mot vår infrastruktur. Men istället är de en av FRA’s kunder, och har inte sagt ett kritiskt ord. MSB måste ta sig en ordentlig funderare på vad deras uppdrag egentligen är.

Vi som kämpar mot massövervakningen måste bli bättre på att prata om effekterna på samhället i stort, snarare än att fokusera på den direkta övervakningen av just den person vi råkar prata med. Det tror jag är den lärdom vi ska dra av chocken av att 75% av medborgarna säger i en undersökning att de inte är oroade.

Det var inte SVT Debatt som ställde fel fråga i undersökningen. De gjorde helt rätt, och ställde den fråga som faktiskt har varit mest framträdande i kritiken mot massövervakningen. Felet har begåtts av oss integritetsvänner som har fokuserat för mycket på effekterna på individen, och för lite på effekten på samhället.

Huvudfrågan i debatten måste vara:

Tror du att samhället blir bättre av att staten vet allt om medborgarna, och att källskyddet, rätten att vara anonym och möjligheten att kommunicera privat begränsas?

De flesta vanliga medborgare har kanske faktiskt ingen särskild anledning att oroa sig för att övervakningen ska hota dem personligen. Men vi har alla väldigt stor anledning att oroa oss för hur den hotar oss alla tillsammans, och underminerar skyddet för det öppna samhället.

Det tror jag vi måste göra tydligare framöver när vi diskuterar massövervakningen.

Se teveprogrammet SVT Debatt (10 min, från tidskod 18:20 till 28:10)

…………

Andra om ämnet: Opassande, Marcin de Kaminsky,