Christian Engström's Blog, page 67

ACTA – Analysis of the Vote

Find all the details about the vote at Votewatch.eu

In the historic vote yesterday, ACTA was swept away by a massive 478 members of the European Parliament voting against it. Only 39 members voted in absolute favour. 165 abstained, which had been the voting recommendation for the two Conservative groups EPP and ECR.

You can check how the various groups and individual members voted at Votewatch.eu. Here are some highlights:

The big Conservative group EPP was profoundly divided. Only 109 members – about half the Group – followed Swedish EPP shadow rapporteur Christofer Fjellner to abstain, while 96 EPP members voted against ACTA. This includes most EPP members from the former Eastern European countries, for example all Polish members. Another 33 EPP members, in particular from France, voted in favour of ACTA, including French member Marielle Gallo.
The small Conservative group ECR was less divided and this division was pre-announced clearly. The Polish and Lithuanian members voted against (11), the main part (including the British Tories) followed its shadow to abstain (35).
In the Liberal group ALDE, a number of mainly German members joined EPP/ECR to abstain (12), while all others except two wild cats followed the recommendation of their shadow Niccolò Rinaldi to vote against.
One single Social Democrat member voted in favour of ACTA. This was Vital Moreira, who is the chairman of the International Trade Committee INTA. A handful of Social Democrats abstained, but the remaining 167 Social Democrat members followed the group line and voted against.
The Eurosceptic group EFD voted against, with the exception of a handful members.
The Green group, where I and my fellow Pirate Amelia Andersdotter are independent members, of course voted 100% against ACTA.
The Left group GUE also voted 100% against.

However, the “real vote” in terms of power relations was on the vote to refer ACTA back to Committee in order to wait for the opinion from the European Court of Justice ECJ. This request was rejected by a sound 255 : 420 : 9 majority.  All in all, this is the real result that we helped to obtain through our activities: we had 60 percent or around 2/3 of the House on our side.

The divisions within the groups are about the same as in the vote on the final rejection, with regard to ALDE and ECR. However, EPP had an interesting voting behaviour: around 50 EPP would have liked to refer ACTA back to Committee but – as that demand was turned turn – decided to vote against in the final vote.

On a sour note, the Commission’s representative announced after the vote that the Commission would continue to pursue the ECJ opinion, in order to discuss its results with the ACTA partners and then come back to Parliament on the issue.

This is not only bad sportsmanship, but a rather arrogant way of demonstrating the Commission’s lack of respect for the democratically elected Parliament.

Tack, alla ACTA-aktivister!

Se videohälsningen på YouTube (53 sek)

Igår vann vi en historisk seger när EU-parlamentet röstade ner ACTA-avtalet.

Jag och Amelia Andersdotter har spelat in en liten videohälsning (53 sek) från Strasbourg, så här dagen efter voteringen.

Den här segern var bara möjlig tack vare alla aktivister som satte tryck på parlamentet utifrån.

Tack! Tillsammans visade vi att den demokratiska processen kan fungera.

Se videohälsningen på YouTube

ACTA: Victory!

Voting No to ACTA

The European Parliament just voted to reject the ACTA treaty.

The treaty was rejected with 39 votes in favour, 478 votes against, and 165 abstentions.

Before the vote on the ACTA treaty itself, the Conservative groups EPP and ECR tried to postpone the decision until after the European Court of Justice has delivered its verdict on the treaty. The motion to delay the process was defeated with 255 votes in favour, 420 votes against, and 9 abstentions.

This is the end of a dossier that the Pirates and the Green group in the European Parliament have been working hard on ever since we got elected three years ago, and it is a great victory.

The victory belongs to all activists who have been bloging, demonstrating, and contacting members of the European Parliament to persuade them to vote no. It was only thanks to the pressure from the outside, from ordinary citizens deciding to make a stand for freedom, that we were able to win this.

Together we have proved that under the right circumstances, and with a lot of hard work, committed citizens can make their voice heard in the European Union.

This is a very valuable lesson for the future.

Thank you, everybody who helped!

…………

Picture by Christian Engström, free for publication CC0

You can check how individual MEPs voted at Votewatch.eu

ACTA-debatt i plenum nu, tisdag 15.00

Om någon minut börjar debatten om ACTA i plenum i Europaparlamentet.

Debatten livesänds på webben här och här.

Hax livebloggar från debatten.

Voteringen äger rum imorgon, onsdag, någon gång efter kl 12.

No EPP Coup to Delay ACTA

The agenda of the European Parliament for this week has just been adopted without any incidents.

The will be a debate on ACTA on Tuesday, and the deciding vote on Wednesday.

We had received information that there was a risk that the big Conservative group EPP would try to get ACTA off the agenda by raising a point of order today, but this did not happen.

We don’t know why they didn’t try, but it is possible that the attention the issue got over the weekend helped avert their attempt.

Chat about the book ‘The Case for Copyright Reform’

Download your free copy of the book

Earlier this evening Rick Falkvinge and I were in a live chat about our recent book The Case for Copyright Reform.

The chat was organised by Techdirt.

It has closed now, but you can read the archived chat

I enjoyed it a lot, and the questions were very good and on a high level.

ACTA-debatt mot IFPI

ACTA-debatt mot IFPI och EU-kommissionen (20 min)

För ett par veckor sedan debatterade jag ACTA i EU-parlamentets egen tevestudio här i Bryssel. Den har nu blivit textad på EU’s alla 23 språk och ligger ute på nätet.

Nej-sidan representerades av mig och David Martin, som är brittisk ledamot i den socialdemokratiska gruppen och ansvarig för ACTA i utskottet för internationell handel.

Ja-sidan företräddes av en representant för EU-kommissionen och en representant för skivbolagens lobbyorganisation IFPI. (Det berodde i sin tur på att ingen av de EU-parlamentariker som är för ACTA vill ställa upp i offentliga debatter längre.)

Se debatten hos Europarl TV (20 min på engelska, swesub)

Och missa inte att läsa intervjun med den franska ACTA-förespråkaren Marielle Gallo, där hon säger att protesterna mot ACTA är “en mjuk form av terrorism”, och att EU-politikernas jobb att tänka åt medborgarna. Finns på franska och på engelska. Rick Falkvinge och Hax kommenterar.

Slutomröstningen om ACTA är nästa vecka i EU-parlamentet i Strasbourg.

Fortfarande snordyr dataroaming från den 1 juli

Från den 1 juli kommer sänks priset till 15 kronor för att klicka på länken till Aftonbladets artikel om du är utomlands

Den 1 juli kommer priserna på dataroaming i Europa sänkas radikalt. Idag kostar det runt 25.000 kronor per gigabyte att använda sin dator eller smartphone när man är utomlands i Europa. Från den 1 juli införs ett pristak på ca 8.000 kronor per gigabyte.

Det här är förstås en förbättring, men 8.000 kronor per gigabyte är fortfarande snordyrt. Det kan vem som helst inse genom att jämföra med vad det kostar att surfa trådlöst inom landet. Ett rimligare pristak hade varit runt 200 kronor per gigabyte, och det är det som Piratpartiet har kämpat för i EU-parlamentet. Tyvärr lyckades vi inte få någon majoritet för det.

Aftonbladet skriver om prissänkningen i lite väl lyriska ordalag under rubriken “Nu kan du surfa loss på semestern”:

Rädd för chockhög mobilräkning efter utlandssemestern? Nu kan du andas ut. EU inför tak för vad surf och samtal maximalt får kosta.

Från och med söndag kan du surfa på mobilen när du är på semester, utan att riskera en räkning motsvarande hela reskassan när du kommer hem.

Jag skulle önska att det här vore sant, men det tycker jag inte att man kan säga att det är. Det finns tyvärr fortfarande all anledning att ha roamingen avstängd när man reser i Europa. Även med det nya pristaket kommer risken för astronomiska mobilräkningar finnas kvar.

8 kronor per meg är fortfarande hutlöst. Om du följer rådet att “surfa loss på semestern” kommer du få en obehaglig överraskning när mobilräkningen kommer.

Som ett konkret exempel  väger Aftonbladets sida med artikeln ca 2 megabyte. Idag kostar det ca 50 kronor att klicka på den länken om man är utomlands, men från den 1 juli kommer det kosta ca 15 kronor.

Bättre, javisst. Men fortfarande alldeles för mycket.

…………

Läs mer: Anna Troberg

INTA sa nej till ACTA

Europaparlamentets utskott för internationell handel INTA röstade idag med 19 röster mot 12 för att rekommendera parlamentet att säga nej till ACTA-avtalet. Seger i ett utskott till, alltså.

Det som återstår nu är bara den slutgiltiga avgörande omröstningen i plenum, som kommer att hållas någon gång mellan den 3 och 5 juli.

Man ska inte ropa hej för tidigt, men efter beslutet i INTA, som togs med större majoritet än de flesta hade väntat, ser det onekligen hoppfullt ut inför slutomröstningen.

Aktivism lönar sig.

Läs mer hos ACTA-bloggen, Piratpartiets pressmeddelande, DN, TT, Sveriges Radio, Nyheter24, Europaportalen, Rick Falkvinge, NewEurope, FFII, Jacob Hallén

Ska Visa och Mastercard få stänga av vilka företag de vill?

Vilket europeiskt företag som helst kan råka ut för samma sak som Wikileaks

I december 2010, när Wikileaks var som allra hetast i media, bestämde sig Visa, Mastercard, Paypal och Western Union att strypa möjligheten att donera pengar till Wikileaks.

Vid den här tiden gick donationerna till Wikileaks via ett företag baserat på Island, och avtalen med Visa och Mastercard var tecknade där. Island ingår i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES, så det här är en fråga som direkt berör Europa.



Blockaden är inte beslutad av någon domstol på Island eller någon annanstans i världen, utan det är ett ensidigt beslut taget av Visa och Mastercard efter politiska påtryckningar från den amerikanska administrationen. Betalningsföretagens blockad mot Wikileaks pågår fortfarande.

VISA och Mastercard är tillsammans fullständigt dominerande på marknaden för internationella kortbetalningar, så i praktiken har det blivit mycket svårt för den som vill stödja Wikileaks ekonomiskt att göra det. Wikileaks har en sida där de tipsar om hur man kan ta sig runt blockaden, men de förlorade ändå 95% av sina intäkter över en natt när blockaden trädde i kraft.

Fallet Wikileaks är speciellt, eftersom det var så högprofilerat i media, och betalningsföretagens blockad kom till efter rent politiska påtryckningar, utan ens något domstolsutslag i USA.

Men precis samma sak kan drabba vilket europeiskt företag som helst. Allt som behövs är att någon amerikansk konkurrent lyckas övertyga en amerikansk domstol att utfärda ett föreläggande som tvingar Visa och Mastercard att sluta förmedla betalningar till det europeiska företaget.

Det kan ske utan att det europeiska företaget ens får chansen att försvara sig i den amerikanska domstolen, och definitivt utan någon som helst rättslig prövning i Europa.



Det här är ett allvarligt problem som vi måste ta tag i. Europeiska företag och organisationer borde aldrig löpa risken att bli avstängda från betalningssystemen utan åtminstone en rättslig prövning i det land i Europa där de är baserade.

Utvecklingen går mot att allt fler företag och organisationer är helt beroende av kortbetalningar och andra elektroniska betalningsmedel. Det gäller redan de flesta företag som är uppbyggda runt försäljning på nätet, men även andra företag i allt större utsträckning. Man kan diskutera om det här är en bra eller dålig utveckling, men den är icke desto mindre ett faktum.

EU-kommissionen har nu presenterat ett ”green paper” om elektroniska betalningar med titeln Towards an integrated European market for card, internet and mobile payments (även på svenska). Ett grönpapper (eller vad man nu säger på svenska) är ett diskussionsunderlag med mer frågor än svar. Det är alltså tidigt i processen ännu så länge, vilket är bra. Då är möjligheten att påverka det slutliga utfallet större.

Fråga 14 i kommissionens grönpapper lyder:

14) Med tanke på den ökande användningen av betalkort, anser du att det finns företag vars verksamhet är beroende av om de kan godta betalning med kort? Ge gärna konkreta exempel på företag och/eller branscher. Om så är fallet, finns det ett behov av att fastställa objektiva regler för hur betaltjänstleverantörer och betalkortsystem ska agera gentemot beroende användare?

EU-parlamentet ska svara med en rapport där vi säger vad vi tycker om kommissionens tankar. Jag är skuggrapportör för den Gröna gruppen i utskottet för inre marknad och konsumentfrågor IMCO, och jag kommer lägga ett ändringsförslag som i princip svarar ”ja – ja” på fråga 14:

Det finns ett stort och ökande antal företag som är beroende av de kan godta betalning med kort, och det finns ett behov av att fastställa objektiva regler för hur betaltjänstleverantörer och betalkortsystem ska agera gentemot beroende användare.

Jag har träffat lobbyisterna från både Visa och Mastercard, och då tog jag tillfället i akt att göra fullständigt klart för dem hur oacceptabelt jag tycker att de har agerat i fallet Wikileaks. Jag hoppas att de rapporterar det tillbaka till sina respektive koncernledningar, allra helst i samma ordalag som jag använde.

Men rent generellt skulle en europeisk lagstiftning som reglerar det här faktiskt ligga i betalkortsföretagens intresse. Finns det tydliga lagar som säger vad som gäller i Europa, då har Visa och Mastercard något att luta sig mot nästa gång de blir utsatta för politiska (eller opinionsmässiga) påtryckningar i USA.

Det är som sagt tidigt i processen, och det är många steg innan det eventuellt kan tänkas komma ett konkret lagförslag från kommissionen. Men det är bra att vara med i diskussionerna från början.

Jag ser det här som en mycket viktig fråga. Vi får inte bygga in oss i en situation där privata företag i praktiken får rollen som grindvakter som kan avgöra vem som får eller inte får driva verksamhet i Europa. Det är ett av huvudargumenten för nätneutralitet när det gäller internetleverantörer, och det är precis lika tillämpligt på betalsystemen.