Christian Engström's Blog, page 18

Debattare: Je suis Flashback – Vad är ni andra?

Jag skriver hos Nyheter Idag:

Vi blev alla skakade av terrorangreppet på Charlie Hebdo. Under 48 timmar tävlade så gott som alla etablerade politiker och media om att säga att de var Charlie Hebdo, och att yttrandefriheten måste försvaras. Sedan började de i handling attackera precis den yttrandefrihet som de just sagt så högtidliga och vackra saker om.

I Sverige har vi ingen kontroversiell satirtidning som Charlie Hebdo, som sparkade åt alla håll och gjorde vissa människor upprörda. Här har attackerna i stället riktat sig mot nätforumet Flashback, och dess nästan en miljon registrerade användare.

Läs min debattare hos Nyheter Idag: Je suis Flashback – Vad är ni andra?

…………

Referens: Anders Ygeman och andra politiker i Aftonbladet

Debattare: Je suis Flashback – Vad ��r ni andra?

Jag skriver hos Nyheter Idag:

Vi blev alla skakade av terrorangreppet p�� Charlie Hebdo. Under 48 timmar t��vlade s�� gott som alla etablerade politiker och media om att s��ga att de var Charlie Hebdo, och att yttrandefriheten m��ste f��rsvaras. Sedan b��rjade de i handling attackera precis den yttrandefrihet som de just sagt s�� h��gtidliga och vackra saker om.

I Sverige har vi ingen kontroversiell satirtidning som Charlie Hebdo, som sparkade ��t alla h��ll och gjorde vissa m��nniskor uppr��rda. H��r har attackerna i st��llet riktat sig mot n��tforumet Flashback, och dess n��stan en miljon registrerade anv��ndare.

L��s min debattare hos Nyheter Idag: Je suis Flashback ��� Vad ��r ni andra?

…………

Referens: Anders Ygeman och andra politiker i Aftonbladet

Avkriminalisera cannabis s�� f��rsvinner marknaden f��r spice

Spice ��r en livsfarlig skitdrog som man varken ska s��lja eller k��pa, alldeles oberoende av om det r��kar vara lagligt eller inte. Kv��llens Uppdrag Granskning belyste hur riskabla de nya syntetiska drogerna ��r. Piratpartiet tar kraftigt avst��nd fr��n f��rs��ljning av spice.


Men att det ��verhuvudtaget finns en marknad f��r spice och andra opr��vade nydesignade droger, beror p�� Sveriges misslyckade repressiva narkotikapolitik. Den m�� ha varit v��lment, men den fungerar bevisligen inte. Det senaste ��rets tragiska d��dsfall p�� grund av spice ��r bara toppen p�� ett isberg. Vi m��ste l��gga om kursen och b��rja sikta p�� skademinimering och att r��dda liv ist��llet.

Att spice finns beror enbart p�� att cannabis ��r kriminaliserat. spice ��r specifikt framtaget f��r att efterlikna cannabis, men komma runt lagstiftningen och inte synas i urinprov som testar f��r cannabis. Men problemet ��r att spice ��r en familj av m��ngfalt tyngre och farligare droger ��n cannabis. Att anv��nda spice bara en enstaka g��ng kan leda till d��den. Ingen har n��gonsin d��tt av cannabis.

Det finns en liten grupp med tyngre blandmissbruk som har blivit beroende av just spice. Men vittnesm��len fr��n den fullst��ndigt ��verv��ldigande majoriteten av alla som n��gon g��ng anv��nt spice ��r desamma. Man r��ker spice endera f��r att man inte fick tag p�� riktig cannabis, eller f��r att man inte vill ta risken att bli uppt��ckt om man tvingas l��mna urinprov.

Att svenska ungdomar tar risken att r��ka spice ��r en direkt f��ljd av den narkotikapolitik vi f��r. Den h��rda synen p�� cannabis, och det faktum att polisen ��gnar sig ��t att jaga enskilda brukare med hj��lp av urinprover, har skapat ett utrymme p�� narkotikamarknaden f��r de nydesignade och ofta livsfarliga syntetiska drogerna.

Kriget mot narkotikan ��r som alla andra krig: det kostar oskyldiga liv. Det h��r ��r v��l k��nt, och framg��r fullst��ndigt glasklart ur den officiella statistiken. Sverige har fler som d��r av ��verdoser och d��ligt knark ��n l��nder med en mer human och verklighetsanpassad narkotikapolitik, som Nederl��nderna och Portugal. Skademinimering som ledstj��rna f��r narkotikapolitiken r��ddar liv. Dogmatiska visioner om ett narkotikafritt samh��lle har den motsatta effekten. De d��dar ist��llet f��r att hj��lpa.

Avkriminalisera cannabis, s�� kommer de livsfarliga spice-varianterna f��rsvinna fr��n marknaden av sig sj��lva. Att forts��tta med den nuvarande svenska narkotikapolitiken ��r helt enkelt inte moraliskt f��rsvarbart. L��t oss l��gga om kursen till en faktabaserad narkotikapolitik som syftar till skademinimering, innan ��nnu fler av v��ra ungar har drivits i d��den av en politisk dogm som inte fungerar.

Fortfarande inget svar fr��n S��po om bristen p�� terrorister

L��s fr��gan som Mathias Sundin (FP) st��ller till S��po

Om S��po har ”avv��rjt ett antal terroristattentat i Sverige i n��rtid”, som de sj��lva p��st��r, varf��r har det d�� inte d��mts n��gra terrorister? Den fr��gan har jag st��llt flera g��nger h��r p�� bloggen. Men jag har aldrig f��tt n��got svar.



H��rom dagen st��llde den folkpartistiske riksdagsmannen Mathias Sundin samma fr��ga i en debattartikel i Aftonbladet: Ber��tta S��po ��� hur har ni stoppat terrorbrott? Han skrev:

Jag bad riksdagens utredningstj��nst titta p�� hur m��nga personer som d��mts i Sverige f��r terroristbrott sedan 1 januari 2009 (d�� FRA-lagen tr��dde i kraft). Svaret ��r noll. Noll personer d��mda och ��nd�� menar S��po att de stoppat terrorism.



Det vore intressant att f��rst�� hur det g��r till.

Jag tycker ocks�� att det skulle vara otroligt intressant att f�� h��ra hur S��po kan f��rklara det h��r. F��rberedelse till terrorism ��r brottsligt, ��ven om angreppet aldrig blev fullbordat. Varf��r finns det i s�� fall inga domar mot terroristerna?

F��r om S��po inte kunde g�� till en ��klagare med det de avsl��jat f��r att det inte var brottsligt, d�� var det ju uppenbarligen inte f��rberedelse till terrorism som det hade avsl��jat. D�� lj��g S��po om att de har avv��rjt terroristattentat.

��r det d��rf��r S��po tiger som muren och inte har svarat riksdagsman Sundin p�� hans fr��ga?

Kostdoktorns kritik mot bluffprodukter tystad med copyright

L��s hos Kostdoktorn hur ett bluff��retag anv��nder upphovsr��tten f��r att tysta hans kritik

Vad ��r enklaste s��ttet f��r ett f��retag eller annan akt��r att tysta relevant kritik p�� internet? Svar: att anklaga kritikern f��r ha brutit mot upphovsr��tten, copyright. D�� tas det kritiska materialet omedelbart bort fr��n n��tet, vare sig kritiken ��r relevant eller inte, och vare sig det faktiskt har skett n��got upphovsr��ttsintr��ng eller inte. Det h��r ��r en metod som blir allt vanligare.

Senaste offret f��r den h��r taktiken ��r Kostdoktorn, som ��r en av Sveriges st��rsta h��lsobloggar. Den drivs av l��karen Andreas Eenfeldt, som propagerar f��r l��gkolhydratkost (LCHF).

I en video som han publicerade p�� Youtube kritiserade han produkter fr��n f��retaget CarbZone, som marknadsf��rs som l��gkolhydratprodukter, men som (enligt Andreas Eenfeldt) inte alls lever upp till marknadsf��ringen, utan ��r rena bluffprodukter.

Den h��r sortens kritik har Andreas Eenfeldt all r��tt i v��rlden att framf��ra. Om f��retaget som utpekas inte h��ller med om kritiken ��r det upp till dem att f��rsvara sig med motargument. Men det ville f��retaget CarbZone inte g��ra. (Kanske f��r att de inte har n��gra motargument, vad vet jag.)

Ist��llet v��nde sig f��retaget till YouTube med en beskyllning om att den kritiska videon gjorde intr��ng i upphovsr��tten. D�� blockerade YouTube videon omedelbart, utan att p�� minsta s��tt unders��ka om det var en ber��ttigad beskyllning eller inte. S�� g��r YouTube alltid n��r det kommer in en beskyllning om att n��gonting bryter mot upphovsr��tten. Det har akt��rer som vill slippa bli kritiserade p�� n��tet l��rt sig.

”Brottet” i Kostdoktorns video ska enligt bluff��retaget best�� i att han har visat bilder p�� n��gra av bluffprodukterna. Men det ��r verkligen inget brott. Det har han all r��tt i v��rlden att g��ra utan att det r��knas som ett intr��ng i upphovsr��tten, vare sig enligt svensk eller amerikansk lag. Men eftersom YouTube inte g��r n��gon som helst utv��rdering av om en beskyllning om upphovsr��ttsintr��ng ��r ber��ttigad eller inte, utan bara blockerar direkt, ��r videon nu borta fr��n YouTube.

Problemet n��r YouTube tar ner ens video efter en upphovsr��ttsbeskyllning ��r att man i praktiken ��r helt r��ttsl��s. Det har jag egna erfarenheter av.

Inf��r valr��relsen 2014 la min d��varande politiska assistent Henrik Alexandersson ut en video med en h��lsning fr��n Europaparlamentet i Strasbourg. I videon ingick lite k��pt, royaltyfri klassisk musik, som vi uttryckligen hade r��tten att anv��nda. Men trots det kom det ett antal beskyllningar (fr��n flera olika parter) som h��vdade att de hade upphovsr��tten.

Och trots att beskyllningarna var helt och h��llet ogrundade och bevisligen felaktiga, visade det sig att vi var i praktiken r��ttsl��sa mot YouTubes beslut. S�� slutet blev att vi fick lov att acceptera att ta bort videon, trots att vi inte gjort det minsta fel.

Det finns gott om exempel p�� hur upphovsr��tten regelm��ssigt anv��nds f��r att f��rs��ka tysta kritiker. N��r finska Greenpeace satte upp en satirsajt som kritiserade ett oljebolag, anv��nde oljebolaget beskyllningar om upphovsr��ttsintr��ng f��r att f�� bort Greenpeace-sajten med kritik. N��r milj��minister ��sa Romson (MP) konfronterades med bilder som visat att hon m��lat sin b��t med f��rbjuden giftig bottenf��rg, f��rs��kte hon tysta kritiken genom att p��peka att hon hade upphovsr��tten till bilderna. Sverigedemokraterna anv��nde samma teknik f��r att f��rs��ka begr��nsa spridningen av j��rnr��rsfilmen. M��jligeheten att tysta kritiker med upphovsr��tten k��nner inte n��gra ideologiska gr��nser.

Jag hoppas Kostdoktorn st��r p�� sig mot b��de bluff��retaget som gjorde anm��lan och mot YouTube, och att han vinner i slut��ndan. Men tyv��rr ��r risken stor att det kommer visa sig vara i praktiken om��jligt, ��ven om han har r��tt i sak enligt lagen.

L��s mer hos Kostdoktorn, d��r ��ven den blockerade videon finns (via en annan plattform ��n YouTube)

Och l��s Henrik Alexanderssons blogginl��gg om hur r��ttsl��s man ��r n��r n��gon anv��nder upphovsr��tten f��r att blockera ens video p�� YouTube

Telia, Telenor och 3 s��ljer din IP-adress till copyright-utpressare

Se inslaget fr��n TV4 (fr��n 4:15 in i klippet)

De stora telefonoperat��rerna ��� Telia, Telenor och 3 ��� s��ljer uppgifter om din IP-adress till f��retag som vill tj��na pengar p�� att hota med st��mningar f��r brott mot upphovsr��tten. Det har framkommit i den stora utpressningsh��rva som nu har g��tt till ��tal, och som TV4 rapporterar om idag (fr��n 4:15 in i klippet). Men trots att telefonoperat��rerna alldeles uppenbart har brutit mot b��de lagen om elektronisk kommunikation och personuppgiftslagen, har ��klagaren inte v��ckt n��got ��tal mot dem.

Uppgifter som g��r att man kan koppla en IP-adress till en viss person ��r normalt hemliga. F��r att polis och ��klagare ska f�� tillg��ng till dem kr��vs det ett domstolsbeslut, och att det finns misstanke om ett brott som ger f��ngelse. Men trots att det r��r sig om s�� k��nsliga uppgifter att det kr��vs domstolsbeslut f��r att polisen ska f�� tillg��ng till dem, s��ljer telefonbolagen samma uppgifter till ett f��retag som agerar mellanhand, och som sedan s��ljer dem vidare till f��retag som vill sp��ra internetanv��ndare f��r att kunna pressa dem p�� pengar f��r upphovsr��ttsintr��ng.

P�� s�� s��tt har utpressarna kunnat f�� en koppling fr��n IP-adressen till ett visst mobiltelefonnummer. D��refter har de enkelt kunnat ta reda p�� namn och adress p�� den som har det mobiltelefonnumret, och skicka ut utpressningskrav. I det aktuella fallet r��r det sig om flera tusen f��rs��k till utpressning som utf��rts med hj��lp av uppgifterna fr��n de stora teleoperat��rerna.

I TV4-inslaget ber��ttar ��klagaren Bo Birgersson:

- Inledningsvis har vi tagit kontakt med alla de stora teleoperat��rerna, allts�� Telia, Telenor och 3, med flera, men vi fick faktiskt inget svar. Vi f��rstod inte hur det gick att identifiera mobiltelefonnumret i f��rh��llande till den tj��nst som man hade kopplat. Men det visade sig efter ett tag, och f��r jag nog s��ga lite motvilligt fr��n operat��rernas sida, att det finns ett mellanf��retag som s��ljer tj��nsten p�� n��tet att om du som f��retag ��r beredd att betala, s�� kan du f�� en tj��nst p�� n��tet som inneb��r att du kan koppla ett mobiltelefonnummer till en viss IP-adress. Det ��r s��dant som vi inom r��ttsv��sendet normalt m��ste g�� till domstol f��r att f�� tillst��nd till, eftersom det ��r hemlig telefon��vervakning. Men det g��r allts�� att s��lja och k��pa den h��r tj��nsten p�� n��tet. Det kom nog som en ��verraskning f��r oss, i vart fall f��r mig, men ocks�� f��r utredarna i det h��r ��rendet.

Varf��r har polisen inte utrett vad telefonoperat��rerna sysslar med i skymundan? Den fr��gan gav TV4-inslaget inget svar p��.

Men om du ��r kund till Telia, Telenor eller 3 (vilket vi ju n��stan alla ��r), s�� ska du veta att din telefonoperat��r tj��nar pengar p�� att s��lja hemliga uppgifter om vad du gjort p�� n��tet till utpressningsf��retag. Och s�� l��nge det sker i den heliga upphovsr��ttens namn verkar vare sig polis eller ��klagare vara intresserade av att syna de stora telefonoperat��rerna i kanten.

Se inslaget ”Krimkvarten” med Hasse Aro i TV4 (fr��n 4:15 in i klippet)

Basinkomst ��� kostnad 134 miljarder, finansierat med 200 miljarder (video)

Se videon (62 min)

Garanterad basinkomst f��r alla i arbetsf��r ��lder g��r att finansiera inom statsbudgeten. I den h��r filmen (62 min) presenterar jag ett f��rslag till basinkomst som skulle kosta 134 miljarder att inf��ra. Jag presenterar ocks�� ett f��rslag till finansiering av reformen som ��r p�� 200 miljarder, och allts�� t��cker kostnaden med god marginal.

Sj��lva��f��rslaget till basinkomst ser ut s�� h��r:

8333 kronor i m��naden…
…till alla i arbetsf��r ��lder (20-65)…
…som bor i Sverige…
…och inte har n��gra andra inkomster

Beloppet 8333:- per m��nad motsvarar 100.000 per person och ��r (vilket ��r l��tt att r��kna med). Det ska t��cka hyra och n��dv��ndiga levnadsomkostnader. Den h��r niv��n ligger i linje med vad som redan g��ller idag i olika system som till exempel det kommunala f��rs��rjningsst��det (socialbidrag), normen f��r existensminimum, folkpension och studiemedel. Jag uppfattar det ocks�� som att de flesta i�� Facebook-gruppen Medborgarl��n ist��llet f��r basinkomst ��r ganska ��verens om att en niv�� p�� runt 8-9000 ��r rimligt.

Kostnaden f��r det h��r f��rslaget g��r jag i filmen igenom hur man kan uppskatta genom att utg�� fr��n statistik ��ver hur inkomsterna f��r vuxna i Sverige ��r f��rdelade p�� hundra grupper, fr��n 0 i inkomst till de allra h��gsta. Den h��r ber��kningen visar att basinkomst enligt f��rslaget (h��gt r��knat) skulle kosta 134 miljarder.

Finansieringen best��r f��r det f��rsta i att basinkomsten ers��tter det kommunala f��rs��rjningsst��det (11 miljarder), studiemedlen (22 miljarder) och arbetsf��rmedling och a-kassa (67 miljarder). Det blir 100 miljarder i rena besparingar.

F��r det andra f��resl��r jag att man ��terinf��r enhetlig moms p�� 25%, allts�� h��jer mat- och bokmomsen till samma niv�� som g��ller f��r allting annat. Det skulle ge bort��t 100 miljarder i ��kade skatteint��kter.

Tillsammans blir det 200 miljarder i finansiering, vilket mer ��n v��l t��cker kostnaden p�� 134 miljarder.

Se f��redraget Basinkomst – Ett realistisk m��jlighet? (62 min)

…………

Tack till Simon och ��vriga i Kungsholmens Politiska F��rening p�� Kungsholmens Gymnasium, som arrangerade evenemanget!

Bonusmaterial:

Kalkylbladet med ber��kningar (.xls) som ligger till grund f��r uppskattningen 134 miljarder

Mina presentationsbilder (.ppt)

—

Crowdfunda Glenn Greenwald till G��teborg den 5-6 mars

Glenn Greenwald (CC-BY David dos Santos)

Internet Freedom Weekend ��r ett unikt event – en hel helg om frihet p�� n��tet. Startskottet g��r p�� Mediedagarna i G��teborg den 5-6 mars, i samarbete med Meg d��r Piratpartiet ��r partner i��Glenn Greenwalds programpunkt om Snowdenavsl��jandena och hur det p��verkat unders��kande journalistik. Vad kan vi rapportera? Vad kommer att rapporteras? Vem best��mmer vad vi f��r veta?

Arrangemanget ��r inte bara till f��r dig som ��r piratpartist – alla som tror p�� vikten av ett fritt och ��ppet internet som grund f��r ett fritt och ��ppet samh��lle ��r varmt v��lkomna! Ut��ver Greenwald ��r vi��dessutom med och arrangerar��Peter Sundes��framtr��dande p�� Mediedagarna och en modererad debatt med��Julia Reda, piratpartistisk ledamot av Europaparlamentet, som ansvarar f��r parlamentets utv��rdering av det nuvarande upphovsr��ttsdirektivet p�� europeisk niv��.

Men vi beh��ver pengar f��r att finansiera det h��r projektet. M��let ��r satt till 80.000 kronor, och n��r jag skriver det h��r har redan 29.159 kommit in. Om du har m��jlighet f��r du g��rna bidra till den h��r crowdfunding-kampanjen. Donera precis s�� mycket som du sj��lv vill.

L��s mer om eventet och om hur du kan bidra och/eller delta.

Vad gjorde S��po med terroristerna de p��st��r sig ha avsl��jat? Sl��ngde i ��stersj��n?

S��po p��st��r att de avv��rjt tv�� terroristattentat. Men var ��r de d��mda terroristerna i s�� fall?

Tv�� terroristattentat mot Sverige har avv��rjts ”i n��rtid”, enligt S��po-chefen Anders Thornberg skriver Expressen. Det ska ha skett med hj��lp av information insamlad av FRA.

Om det ��r sant, vad gjorde S��po i s�� fall med de skyldiga terroristerna? Sl��ngde ut dem ur ett flygplan ��ver ��stersj��n? Drogade dem och satte p�� ett CIA-plan? Eller l��t dem g�� fria, trots att de var bevisligen skyldiga?



F��r n��gra stora terroristr��tteg��ngar har vi inte haft i Sverige p�� senare tid. Hade vi haft det skulle vi alla ha vetat om det. Dels f��r att en avv��rjd riktig terroristattack skulle ha varit spr��ngstoff i nyhetsfl��det p�� rent sakliga grunder. Men ocks�� f��r att om det hade h��nt, d�� skulle naturligtvis S��po och alla andra ha allt intresse i v��rlden av att ber��tta hur duktiga de hade varit (s�� att de kunde motivera mer pengar och befogenheter i framtiden). Men det har inte varit n��gra r��tteg��ngar i Sverige om avbrutna terroristkomplotter.

F��rberedelse till terrorism ��r ett mycket allvarligt brott, som ofta kan ge lika l��nga straff som ett genomf��rt terroristangrepp. ��ven utan att ta till den speciella terroristlagstiftningen, r��r det sig ju om brott som f��rberedelse till mord och/eller f��rberedelse till allm��nfarlig ��del��ggelse. Det ��r ingenting som polis och ��klagare f��r se genom fingrarna med ens om de skulle vilja.

Om det ��r sant att S��po avv��rjt tv�� terroristattentat, var ��r domarna och de d��mda?

F��r om det inte ��r n��got brottsligt som S��po har uppt��ckt, d�� ��r det faktiskt inte sant att de har avv��rjt n��got terroristangrepp. Terrorism ��r brottsligt, s�� saker som inte ��r brottsliga ��r inte terrorism.



Jag hoppas S��po-chefen Anders Thornberg vill svara p�� de h��r fr��gorna.

…………

L��s ocks��:

Henrik Alexandersson: Sluta mumla i l��ssk��gget, S��po!

Rick Falkvinge: Charlie Hebdo: And Out Come The Surveillance Services Demanding More Budget, Powers

Bra MP-motion om garanterad basinkomst

Fyra milj��partister i riksdagen har skrivit en alldeles utm��rkt motion om att regeringen borde utreda ett system f��r garanterad basinkomst. Det finns bara ett enda problem med motionen, som jag ��terkommer till. Men motionen ��r mycket l��sv��rd, s�� h��r ��r texten i dess helhet:

Motion 2014/15:2526

Utredning om garanterad inkomst

Motion till riksdagen

2014/15:2526

av Annika Lillemets m.fl. (MP)

F��rslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillk��nnager f��r regeringen som sin mening vad som anf��rs i motionen om att l��ta utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras.
Riksdagen tillk��nnager f��r regeringen som sin mening vad som anf��rs i motionen om att utreda hur f��rs��k med garanterad inkomst kan utformas.

Bakgrund

Allt f��rre kan producera allt mer. Det ��r h��g tid att b��rja dra politiska slutsatser av detta f��rh��llande. En arbetslinje utan arbeten i tillr��cklig m��ngd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. N��r, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land v��xer snabbare ��n BNP s�� minskar med n��dv��ndighet den tillg��ngliga l��nearbets��volymen. Just detta tillst��nd k��nnetecknar flertalet av dagens industril��nder. Den store 1900-talsekonomen John Maynard Keynes f��ruts��g denna utveckling och h��ll det f��r troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle r��cka f��r att hans barnbarn i b��rjan av det tjugof��rsta ��rhundradet skulle producera det samh��lleligt n��dv��ndiga arbetet. Vi ��r snabbt p�� v��g in i ett teknikskifte. Robotar ist��llet f��r m��nniskor utf��r allt mer av produktion och tj��nster. Detta kan delvis kompenseras med kortare arbetstid. D��rut��ver beh��vs helt nya grepp f��r att hantera den nya situationen.Det h��ller inte att till varje pris och med konstlade medel, f��rs��ka h��lla m��nniskor sysselsatta. Samtidigt f��rblir mycket viktigt ogjort n��r ingen arbetsgivare vill betala f��r att f�� det utf��rt och m��nniskor ber��vas s�� mycket tid och kraft.

Och genom m��rdande reklam underh��lls en ekologiskt oh��llbar konsumtionsbrasa, som p��st��s kunna r��da bot p�� arbetsl��sheten men s��llan g��r det. Men ur gr��n synvinkel ��r det en m��jlighet, inte ett problem, att det kr��vs f��rre arbetade timmar f��r att producera det som beh��vs i samh��llet.

Det ��r h��g tid att pr��va radikalt annorlunda l��sningar. Fredspristagaren och den amerikanska medborgarr��ttsr��relsens portalfigur Martin Luther King, Jr:s analys av vad som kr��vs f��r att utrota fattigdomen en g��ng f��r alla ��r lika aktuell idag som n��r han skrev den. I sin sista bok Where do we go from here; Chaos or community? fr��n 1967, konstaterar han att det ��r mer effektivt att avskaffa fattigdomen sj��lv ��n att f��rs��ka ��tg��rda dess f��ljdproblem. Dr King h��vdar att det mest effektiva s��ttet ��r det enklaste; att se till att m��nniskor f��r pengar att r��ra sig med genom att inf��ra en garanterad inkomst (guaranteed income). Han understr��k vidare vikten av att niv��n p�� inkomsten ska vara s�� h��g att den g��r att leva p�� och inte blir en fattigdomsf��lla. Han f��reslog att den skulle kopplas till medianinkomsten och r��knas upp i takt med att denna stiger.

Enligt Dr King uppskattade ekonomen John Kenneth Galbraith kostnaden f��r en garanterad inkomst till ���inte mycket mer ��n vi kommer att spendera n��sta budget��r f��r att r��dda frihet och demokrati och religionsfrihet s�� som de definieras av ���experter��� i Vietnam��� (The Progressive, december 1966).

��ven vi i Milj��partiet anser att alla har r��tt till grundl��ggande ekonomisk trygghet. I v��rt partiprogram fr��n 2013 uttrycker vi det som att ���V��r vision ��r att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett st��d som g��r att leva p��, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst.���

I omv��rlden v��xer nu intresset f��r villkorsl��s garanterad inkomst. EU-parlamentet uppmanade i en resolution 2010 medlemsl��nderna att pr��va villkorsl��s basinkomst som ett s��tt att bek��mpa fattigdom och social utslagning. Detta motiverades bland annat med att den ��r icke-stigmatiserande och ett s��tt att f��nga upp dold fattigdom.

En villkorsl��s basinkomst ��r inte bara en vision utan har pr��vats i pilotprojekt i skilda tider och olika l��nder ��� fr��n 1970-talets USA och Kanada till dagens Namibia och Indien. I Brasilien har man beslutat att stegvis inf��ra basinkomst f��r alla. Redan omfattas en stor andel av befolkningen, de fattigaste barnfamiljerna, av ett st��d som villkoras med skolplikt. N��r denna ���om��jliga id����� pr��vas i praktiken visar det sig att m��nniskor ��r ��tskilligt mer kreativa ��n vad de f��r m��jlighet att visa i dagens ofta h��rt disciplinerade och stressiga arbetsliv. De f��r ist��llet, som i den fattiga namibiska byn Otjivero, d��r inv��narna under tv�� ��rs tid fick en blygsam summa i handen varje m��nad, kraft att studera, starta f��retag och organisera sig demokratiskt. N��r alla m��nniskor, inte bara de som har det gott st��llt och en stark st��llning p�� arbetsmarknaden, f��r makt att s��ga nej till meningsl��sa eller rentav farliga eller av samh��llet underbetalda jobb som inte g��r att f��rs��rja sig p��, f��r vi ��ntligen en v��lbeh��vlig press upp��t p�� arbetsvillkor. Makten f��rskjuts fr��n de stora strukturerna till de enskilda individerna. I Otjivero fungerade basinkomsten bokstavligen livr��ddande. De unga kvinnorna i byn fick reell makt att s��ga nej till de m��n som tidigare utnyttjat deras f��rtvivlade bel��genhet f��r att k��pa sex av dem – i ett land d��r upp��t 20 procent av inv��narna ��r HIV-positiva.

��ven under mindre dramatiska f��rh��llanden kan basinkomst ��ka j��mst��lldheten. N��r USA p�� 1970-talet gjorde f��rs��k med basinkomst i n��gra mindre st��der kom farh��gorna att m��nniskor skulle sluta jobba p�� skam. D��remot tog de vara p�� m��jligheten att ��gna l��ngre tid ��t att hitta jobb de verkligen passade f��r. Skilsm��ssofrekvensen ��kade markant, d�� kvinnor fick makt att bryta upp ur destruktiva relationer. Detta var ocks�� en bidragande orsak till att f��rs��ken lades ner, i det moralkonservativa USA.

Resultaten bekr��ftar det Dr King f��rutser i sin ovan n��mnda bok; de positiva psykologiska effekterna av ekonomisk trygghet, hur kreativiteten kan ��ka och hur individens v��rdighet kommer att, som han s�� m��lande uttrycker det, blomstra, n��r m��nniskor har reell makt att styra sina liv.

Dr King avslutar sin pl��dering med en kraftfull uppmaning:

���The time has come for us to civilize ourselves by the total, direct and immediate abolition of poverty���.

Det ��r h��g tid att vi lyssnar till en av historiens viktigaste f��rk��mpar f��r m��nskliga r��ttigheter, att vi ���civiliserar oss genom totalt, direkt och omedelbart avskaffande av fattigdom���.

Och han ��r inte ensam om att kr��va fattigdomens avskaffande. P��ven Franciscus ��r en av de inflytelserika r��ster i v��r tid som upprepade g��nger i skarpa ordalag tagit st��llning f��r ekonomisk r��ttvisa f��r alla.

Genom att underteckna FN:s stadga om m��nskliga r��ttigheter har Sverige f��rbundit sig att uppfylla det som st��r i artikel 22, n��mligen att alla i samh��llet skall ha r��tt till st��d s�� de kan leva ett v��rdigt liv, efter varje lands f��rm��ga.

En svensk reform f��r garanterad inkomst kan delvis finansieras genom att andra socialf��rs��kringar i h��gre eller mindre grad blir ��verfl��diga, samt genom att kontroll��apparaten elimineras. Utvinning av naturresurser, utsl��pp av koldioxid, h��ga l��ner och stora f��rm��genheter samt finanssektorn kan beskattas avsev��rt h��gre ��n idag.

Mot bakgrund av detta f��resl��r vi att regeringen l��ter utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras i Sverige. Detta b��r riksdagen tillk��nnage f��r regeringen som sin mening.

D��rtill b��r garanterad inkomst testas i n��gra kommuner av olika karakt��r, g��rna n��gon i glesbygden och n��gon stadsdel i en st��rre stad. D�� f��r vi en b��ttre uppfattning om hur ett s��dant system skulle p��verka m��nniskors liv, h��lsa och kreativitet, samt kan utv��rdera kostnader och vilken niv�� som kan vara l��mplig. Detta b��r riksdagen tillk��nnage f��r regeringen som sin mening.

Annika Lillemets (MP)

Valter Mutt (MP)

Stina Bergstr��m (MP)

Carl Schlyter (MP)

Det h��r ��r en mycket bra motion, som ger en utm��rkt f��rsta introduktion till id��n med garanterad basinkomst. Den inneh��ller lite gr��n retorik som kanske avskr��cker en del p�� den borgerliga sidan, men substansen i motionen ��r sund.

Jag ser bara ett stort problem med motionen. Att den kommer att avsl��s, precis som i princip alla riksdagsmotioner som ��r lagda av enskilda riksdagsm��n. Det ��r mycket tr��kigt. Sj��lva f��rslaget att regeringen borde b��rja utreda t��nkbara modeller f��r garanterad basinkomst ��r i h��gsta grad rimligt, men det kommer allts�� inte att ske med regeringens resurser, i vart fall inte under ��versk��dlig framtid.

Men N��gon��� borde g��ra en s��dan s��dan utredning f��r att f�� ig��ng en mer konstruktiv debatt om vad vi ska g��ra n��r allt fler jobb bara f��rsvinner. Att forts��tta stoppa huvudet i sanden och hoppas p�� att arbetsl��sheten kommer f��rsvinna av sig sj��lv ��r inte ett ansvarsfullt s��tt att hantera fr��gan.