Christian Engström's Blog, page 20

Stoppa spice genom att avkriminalisera cannabis

Läs min debattartikel hos Nyheter24

I dag presenterade regeringen ett förslag för hur de ska stoppa spice-döden, som riktat fokus på den svenska narkotikapolitiken, och på de ungdomar som dör i onödan som en följd av den politiken. Visionen om ett narkotikafritt samhälle kanske är vacker. Men i praktiken skördar den dogmatiska restriktiva narkotikapolitiken liv. Sverige borde lära av de positiva erfarenheterna från andra länder, och satsa på en narkotikastrategi som bygger på avkriminalisering, skademinimering och ordentliga resurser till vården i stället för mer poliser och straff, skriver jag på Nyheter24.

Läs min debattartikel hos Nyheter24

…………

Referenser:

Washington Post: Since marijuana legalization, highway fatalities in Colorado are at near-historic lows

Washington Post: After California decriminalized marijuana, teen arrest, overdose and dropout rates fell

Missbruksd��den: Om Sverige l��r av Nederl��nderna kan vi r��dda m��nniskors liv

Vi beh��ver inte tycka och tro s�� mycket som vi g��r i narkotikadebatten. En hel del kan vi faktiskt veta. Olika l��nder i Europa har under flera decennier baserat sin politik p�� olika strategier f��r att reducera skadeverkningarna som f��ljer av missbruk av narkotika. D��rf��r har vi en fantastisk m��jlighet att utv��rdera de olika narkotikapolitiska strategierna, och se vilken som har fungerat b��st.

Sverige och Nederl��nderna ��r tv�� l��nder som ��r speciellt intressanta att j��mf��ra. P�� de allra flesta omr��den ��r Sverige och Nederl��nderna ganska lika. Vi ��r b��gge lite lagom stora, lagom sekulariserade protestantiska handelsnationer p�� ungef��r samma v��lst��ndsniv��. I de flesta fr��gor som diskuteras i EU-parlamentet brukar Sverige och Nederl��nderna ligga p�� ungef��r samma linje.

Men det finns en stor skillnad: narkotikapolitiken. Sverige ��r ett av de allra mest restriktiva l��nderna i Europa och v��stv��rlden, med ”nolltolerans mot narkotika” som officiell dogm och riktm��rke. Alla som anv��nder n��gon form av narkotika betraktas som kriminella av samh��llet, och behandlas d��refter. Den missbrukare som ringer efter ambulans n��r en kamrat drabbats av en ��verdos, f��r r��kna med att ambulanspersonalen har s��llskap av poliser n��r de kommer.

Nederl��nderna, �� andra sidan, ��r ett av v��rldens mest liberala l��nder i sin syn p�� narkotika. Amsterdams coffee shops (som bara undantagsvis serverar kaffe) ��r k��nda ��ver hela v��rlden. I hanteringen av tyngre droger styrs den nederl��ndska narkotikapolitiken av tankar om skademinimering. Polisen prioriterar inte att jaga brukare och missbrukare, utan samh��llet f��rs��ker ist��llet m��ta de m��nniskor som f��tt problem med narkotika med olika former av hj��lp och st��d. Sprutbytesprogram f��r att minska spridningen av aids och gulsot, och injektionsrum med tillg��ng till v��rdpersonal, ��r bara tv�� exempel. F��rutom att cannabis ��r avkriminaliserat och s��ljs ��ppet i coffee shops, allts��.

Genom att Sverige och Nederl��nderna ��r hyfsat lika i de flesta andra avseenden, men representerar tv�� olika ytterligheter i fr��gan om narkotikapolitiken, har vi ovanligt bra m��jligheter att g��ra j��mf��relser. B��de Sverige och Nederl��nderna ��r dessutom l��nder med l��nga traditioner av att ha god kvalitet p�� den officiella statistiken, vilket ocks�� ��r en f��rdel.

EU-organet EMCDDA, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, samlar in statistik fr��n de europeiska l��nderna som g��r det m��jligt att j��mf��ra utfallet av respektive lands narkotikapolitik. H��r ��r en s��dan tabell som visar antalet narkotikad��da per ��r per miljon vuxna inv��nare i landet:

(klicka f��r b��ttre bild)

 

I diagrammet kan man se att (med de definitioner som EMCDDA anv��nder):

Sverige hade 267 d��da, vilket motsvarar 40 narkotikad��dsfall per miljon inv��nare, och
Nedel��nderna hade 94 d��da, vilket motsvarar 8 d��dsfall per miljon inv��nare

I Sverige d��r allts�� 5 g��nger s�� m��nga m��nniskor av narkotika som i Nederl��nderna varje ��r.

I Uppdrag Granskning ig��r visades ett mycket gripande reportage, d��r vi fick tr��ffa mammorna till tv�� unga missbrukare som g��tt bort. Det var en p��minnelse om att varje siffra i statistiken ��r en m��nniska av k��tt och blod, och n��gons son eller dotter. Om Sverige hade f��rt en narkotikapolitik som var lika framg��ngsrik som Nederl��ndernas n��r det g��ller att minska antalet d��dsfall till f��ljd av narkotika, d�� ��r chansen stor att de tv�� unga m��nnen som skildrades i Uppdrag Granskning hade levt idag.

Fr��gan vi m��ste st��lla oss ��r: vill vi forts��tta ha det s�� h��r?

Att tala om nollvisioner om ett narkotikafritt samh��lle kanske l��ter fint n��r man h��r det. Men siffrorna talar ett annat spr��k. Efter fyrtio ��r av ”krig mot narkotikan” ��r utopin om ett narkotikafritt samh��lle mer avl��gsen ��n n��gonsin. Den svenska narkotikapolitiken fungerar inte. Tv��rtom, s�� kostar det unga m��nniskors liv att huvuddelen av de svenska resurserna p�� narkotikaomr��det g��r till polis och r��ttsv��sende, ist��llet f��r till v��rd och st��d f��r de utsatta.

Piratpartiet vill se en narkotikapolitik som syftar till att minimera skadorna som missbruk av narkotika st��ller till med. Vi vill avkriminalisera personligt innehav och bruk alla droger — fr��n cannabis till heroin. M��nniskor som fastnat i ett problematiskt missbruk ska f�� v��rd och hj��lp av samh��llet, inte straff.

Vi vill se en medm��nsklig narkotikapolitik som bygger p�� fakta och siffror, och principen om skademinimering. Sveriges narkotikapolitik kan inte forts��tta bygga p�� orealistiska nollvisioner och verklighetsfr��mmande utopier om vad som ”borde” fungera, n��r vi kan se svart p�� vitt i statistiken att den politiken kostar ungdomar livet. H��r har vi mycket att l��ra av Nederl��nderna.

Missbruksdöden: Om Sverige lär av Nederländerna kan vi rädda människors liv

Vi behöver inte tycka och tro så mycket som vi gör i narkotikadebatten. En hel del kan vi faktiskt veta. Olika länder i Europa har under flera decennier baserat sin politik på olika strategier för att reducera skadeverkningarna som följer av missbruk av narkotika. Därför har vi en fantastisk möjlighet att utvärdera de olika narkotikapolitiska strategierna, och se vilken som har fungerat bäst.

Sverige och Nederländerna är två länder som är speciellt intressanta att jämföra. På de allra flesta områden är Sverige och Nederländerna ganska lika. Vi är bägge lite lagom stora, lagom sekulariserade protestantiska handelsnationer på ungefär samma välståndsnivå. I de flesta frågor som diskuteras i EU-parlamentet brukar Sverige och Nederländerna ligga på ungefär samma linje.

Men det finns en stor skillnad: narkotikapolitiken. Sverige är ett av de allra mest restriktiva länderna i Europa och västvärlden, med ”nolltolerans mot narkotika” som officiell dogm och riktmärke. Alla som använder någon form av narkotika betraktas som kriminella av samhället, och behandlas därefter. Den missbrukare som ringer efter ambulans när en kamrat drabbats av en överdos, får räkna med att ambulanspersonalen har sällskap av poliser när de kommer.

Nederländerna, å andra sidan, är ett av världens mest liberala länder i sin syn på narkotika. Amsterdams coffee shops (som bara undantagsvis serverar kaffe) är kända över hela världen. I hanteringen av tyngre droger styrs den nederländska narkotikapolitiken av tankar om skademinimering. Polisen prioriterar inte att jaga brukare och missbrukare, utan samhället försöker istället möta de människor som fått problem med narkotika med olika former av hjälp och stöd. Sprutbytesprogram för att minska spridningen av aids och gulsot, och injektionsrum med tillgång till vårdpersonal, är bara två exempel. Förutom att cannabis är avkriminaliserat och säljs öppet i coffee shops, alltså.

Genom att Sverige och Nederländerna är hyfsat lika i de flesta andra avseenden, men representerar två olika ytterligheter i frågan om narkotikapolitiken, har vi ovanligt bra möjligheter att göra jämförelser. Både Sverige och Nederländerna är dessutom länder med långa traditioner av att ha god kvalitet på den officiella statistiken, vilket också är en fördel.

EU-organet EMCDDA, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, samlar in statistik från de europeiska länderna som gör det möjligt att jämföra utfallet av respektive lands narkotikapolitik. Här är en sådan tabell som visar antalet narkotikadöda per år per miljon vuxna invånare i landet:

(klicka för bättre bild)

 

I diagrammet kan man se att (med de definitioner som EMCDDA använder):

Sverige hade 267 döda, vilket motsvarar 40 narkotikadödsfall per miljon invånare, och
Nedeländerna hade 94 döda, vilket motsvarar 8 dödsfall per miljon invånare

I Sverige dör alltså 5 gånger så många människor av narkotika som i Nederländerna varje år.

I Uppdrag Granskning igår visades ett mycket gripande reportage, där vi fick träffa mammorna till två unga missbrukare som gått bort. Det var en påminnelse om att varje siffra i statistiken är en människa av kött och blod, och någons son eller dotter. Om Sverige hade fört en narkotikapolitik som var lika framgångsrik som Nederländernas när det gäller att minska antalet dödsfall till följd av narkotika, då är chansen stor att de två unga männen som skildrades i Uppdrag Granskning hade levt idag.

Frågan vi måste ställa oss är: vill vi fortsätta ha det så här?

Att tala om nollvisioner om ett narkotikafritt samhälle kanske låter fint när man hör det. Men siffrorna talar ett annat språk. Efter fyrtio år av ”krig mot narkotikan” är utopin om ett narkotikafritt samhälle mer avlägsen än någonsin. Den svenska narkotikapolitiken fungerar inte. Tvärtom, så kostar det unga människors liv att huvuddelen av de svenska resurserna på narkotikaområdet går till polis och rättsväsende, istället för till vård och stöd för de utsatta.

Piratpartiet vill se en narkotikapolitik som syftar till att minimera skadorna som missbruk av narkotika ställer till med. Vi vill avkriminalisera personligt innehav och bruk alla droger — från cannabis till heroin. Människor som fastnat i ett problematiskt missbruk ska få vård och hjälp av samhället, inte straff.

Vi vill se en medmänsklig narkotikapolitik som bygger på fakta och siffror, och principen om skademinimering. Sveriges narkotikapolitik kan inte fortsätta bygga på orealistiska nollvisioner och verklighetsfrämmande utopier om vad som ”borde” fungera, när vi kan se svart på vitt i statistiken att den politiken kostar ungdomar livet. Här har vi mycket att lära av Nederländerna.

Legalisera marijuana s�� v��ra ungar slutar d�� av spice

En man i 20-��rs��ldern hittades d��d i en bostad i Fagersta under onsdagen, skriver Expressen. Polisen misst��nker att drogen spice kan ligga bakom d��dsfallet. De senaste veckorna har larm kommit fr��n hela landet om att ungdomar tvingats upps��ka sjukv��rd efter ��verdoser av spice, skriver SVT.

Att spice ��verhuvudtaget finns beror bara p�� ett enda sk��l: att marijuana ��r f��rbjudet. Spice ��r specifikt framtaget f��r att efterlikna marijuana, men komma runt lagstiftningen och inte synas i urinprov som testar f��r marijuana. Men problemet tycks vara att spice kan vara f��renat med livsfara f��r brukaren, vilket marijuana inte ��r.

Det ��r den restriktiva narkotikapolitiken och ”kriget mot drogerna” som har skapat marknaden f��r spice som ett alternativ till marijuana. Marijuana ��r en naturlig v��xtdrog som har anv��nts i tusentals ��r, och d��r alla effekter och bieffekter ��r v��l k��nda och dokumenterade. Ingen har n��gonsin d��tt av en ��verdos marijuana.

Spice, d��remot, ��r en nydesignad drog d��r ingen kan veta hur farligt den egentligen ��r. Av uppenbara sk��l genomg��r ju inte nydesignade knarksorter n��gra kliniska l��kemedelspr��vningar f��r att kontrollera om de ��r s��kra innan de sl��pps p�� marknaden. Det faktum att en drog ��r nydesignad ��r i sig en stor riskfaktor. Ingen vet ju s��kert hur farlig den ��r, i synnerhet inte p�� l��ng sikt. Om de allt fler rapporterna om medvetsl��sa ungdomar som k��rs till sjukhus efter att ha r��kt spice st��mmer, d�� verkar spice vara ett riktigt stolpskott till drog. Men under alla omst��ndigheter kan vi vara helt s��kra p�� att spice ��r os��kert, helt enkelt f��r att det ��r nytt.



Hade marijuana varit lagligt skulle ingen brukare ha t��nkt tanken att byta till det farligare och os��krare alternativet spice. Om d��dsfallet ig��r i Fagersta visar sig bero p�� spice (eller n��gon annan nydesignad syntetisk drog), d�� var det den svenska restriktiva narkotikapolitiken som kostade 20-��ringen livet. Hade han kunnat r��ka en vanlig holk ist��llet hade ha levt idag.

Kriget mot narkotikan ��r som alla andra krig: det kostar oskyldiga liv. Det h��r ��r v��l k��nt, och framg��r fullst��ndigt glasklart ur den officiella statistiken. Sverige har fler som d��r av ��verdoser och d��ligt knark ��n l��nder med en mer human och verklighetsanpassad narkotikapolitik, som Nederl��nderna och Portugal. Skademinimering som ledstj��rna f��r narkotikapolitiken r��ddar liv. Dogmatiska visioner om ett narkotikafritt samh��lle har den motsatta effekten. De d��dar ist��llet f��r att hj��lpa.

Legalisera cannabis, s�� kommer de livsfarliga spice-varianterna f��rsvinna fr��n marknaden av sig sj��lva. Att forts��tta med den nuvarande svenska narkotikapolitiken ��r helt enkelt inte moraliskt f��rsvarbart. L��t oss l��gga om kursen till en faktabaserad narkotikapolitik som syftar till skademinimering, innan ��nnu fler av v��ra ungar har drivits i d��den av en politisk dogm som inte fungerar.

…………

Uppdatering: Jag skriver hos Dagens Samh��lle: Spicetrenden d��r om cannabis blir lagligt

Legalisera marijuana så våra ungar slutar dö av spice

En man i 20-årsåldern hittades död i en bostad i Fagersta under onsdagen, skriver Expressen. Polisen misstänker att drogen spice kan ligga bakom dödsfallet. De senaste veckorna har larm kommit från hela landet om att ungdomar tvingats uppsöka sjukvård efter överdoser av spice, skriver SVT.

Att spice överhuvudtaget finns beror bara på ett enda skäl: att marijuana är förbjudet. Spice är specifikt framtaget för att efterlikna marijuana, men komma runt lagstiftningen och inte synas i urinprov som testar för marijuana. Men problemet tycks vara att spice kan vara förenat med livsfara för brukaren, vilket marijuana inte är.

Det är den restriktiva narkotikapolitiken och ”kriget mot drogerna” som har skapat marknaden för spice som ett alternativ till marijuana. Marijuana är en naturlig växtdrog som har använts i tusentals år, och där alla effekter och bieffekter är väl kända och dokumenterade. Ingen har någonsin dött av en överdos marijuana.

Spice, däremot, är en nydesignad drog där ingen kan veta hur farligt den egentligen är. Av uppenbara skäl genomgår ju inte nydesignade knarksorter några kliniska läkemedelsprövningar för att kontrollera om de är säkra innan de släpps på marknaden. Det faktum att en drog är nydesignad är i sig en stor riskfaktor. Ingen vet ju säkert hur farlig den är, i synnerhet inte på lång sikt. Om de allt fler rapporterna om medvetslösa ungdomar som körs till sjukhus efter att ha rökt spice stämmer, då verkar spice vara ett riktigt stolpskott till drog. Men under alla omständigheter kan vi vara helt säkra på att spice är osäkert, helt enkelt för att det är nytt.



Hade marijuana varit lagligt skulle ingen brukare ha tänkt tanken att byta till det farligare och osäkrare alternativet spice. Om dödsfallet igår i Fagersta visar sig bero på spice (eller någon annan nydesignad syntetisk drog), då var det den svenska restriktiva narkotikapolitiken som kostade 20-åringen livet. Hade han kunna röka en vanlig holk istället hade ha levt idag.

Kriget mot narkotikan är som alla andra krig: det kostar oskyldiga liv. Det här är väl känt, och framgår fullständigt glasklart ur den officiella statistiken. Sverige har fler som dör av överdoser och dåligt knark än länder med en mer human och verklighetsanpassad narkotikapolitik, som Nederländerna och Portugal. Skademinimering som ledstjärna för narkotikapolitiken räddar liv. Dogmatiska visioner om ett narkotikafritt samhälle har den motsatta effekten. De dödar istället för att hjälpa.

Legalisera cannabis, så kommer de livsfarliga spice-varianterna försvinna från marknaden av sig själva. Att fortsätta med den nuvarande svenska narkotikapolitiken är helt enkelt inte moraliskt försvarbart. Låt oss lägga om kursen till en faktabaserad narkotikapolitik som syftar till skademinimering, innan ännu fler av våra ungar har drivits i döden av en politisk dogm som inte fungerar.

Bra nyhet: EU-kommissionen vill ratificera Marrakesh-avtalet om b��cker f��r synskadade

EU-kommissionen f��resl��r att EU ska ratificera (skriva under) Marrakesh-avtalet om underl��tta f��r synskadade att f�� tillg��ng till b��cker p�� specialanpassade format. Det ��r j��ttebra. Det ��r ��r en fr��ga som jag och Piratpartiet drev aktivt i EU-parlamentet, och det ��r roligt att se att det har givit resultat.

EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande:

Bryssel den 21 oktober 2014

Kommissionen har idag f��reslagit att Europeiska Unionen ratificerar Marrakesh-avtalet f��r att ��ka tillg��ngen till publicerade verk f��r personer som ��r blinda, synskadade eller p�� annat s��tt l��shandikappade. Avtalet kommer s��kerst��lla att b��cker p�� format som Braille, stor skrift, e-b��cker och ljudb��cker med speciella navigationshj��lpmedel, framst��llda under undantag i upphovsr��tten, kan utbytas ��ver gr��nserna, inte bara inom EU utan ocks�� mellan EU och tredje land.

Jag drev den h��r fr��gan i EU-parlamentet som ledamot av det r��ttsliga utskottet JURI (som har hand om upphovsr��ttsfr��gor). I februari 2011 skrev jag ett ��ndringsf��rslag till en resolution fr��n EU-parlamentet. ��ndringsf��rslaget uppmanade EU-kommissionen att ta tag i den h��r fr��gan och se till att det blev ett avtal, som de synskadades organisationer hade kr��vt (i decennier utan att n��gonting hade h��nt).

��ndringsf��rslaget som jag skrev blev f��rst antaget av det r��ttsliga utskottet JURI, och sedan av EU-parlamentet som helhet. Enligt de personer fr��n EBU, European Blind Union, som jag hade kontakt med blev den h��r resolutionen fr��n EU-parlametet den energikick som de som hade jobbat fr��gan under alla ��r beh��vde. Pl��tsligt, och uppriktigt sagt till allas f��rv��ning, lyckades man komma ��verens om ett avtal som de synskadade ser som en stor framg��ng i Marrakesh i juni 2013. Att EU-kommissionen nu formellt rekommenderar att EU ska ratificera avtalet ��r ytterligare ett steg mot att avtalet ska tr��da i kraft och bli bindande.

Nu f��r vi se vad som h��nder i den vidare processen. Hittills har flera medlemsl��nder, d��ribland Sverige, jobbat h��rt f��r att blockera att det blir ett bindande avtal. Det ��r vad bokf��rl��ggarna vill (eftersom de av princip ��r mot alla uppmjukningar av upphovsr��tten), och hittills har den svenska regeringen g��tt p�� bokf��rl��ggarnas linje. Nu blir det intressant att se om den nya regeringen kommer forts��tta den linjen, att bakom kulisserna g�� bokf��rl��ggarnas ��renden f��r att f��rhindra eller f��rdr��ja att avtalet tr��der i kraft.

Men EU-kommissionens besked i veckan ��r goda nyheter, och ytterligare ett steg p�� v��gen.

L��s EU-kommissionens pressmeddelande om Marrakesh-avtalet om b��cker f��r synskadade

…………

��nnu mer: Mina tidigare bloggposter om B��cker f��r synskadade

 

Bra nyhet: EU-kommissionen vill ratificera Marrakesh-avtalet om böcker för synskadade

EU-kommissionen föreslår att EU ska ratificera (skriva under) Marrakesh-avtalet om underlätta för synskadade att få tillgång till böcker på specialanpassade format. Det är jättebra. Det är är en fråga som jag och Piratpartiet drev aktivt i EU-parlamentet, och det är roligt att se att det har givit resultat.

EU-kommissionen skriver i sitt pressmeddelande:

Bryssel den 21 oktober 2014

Kommissionen har idag föreslagit att Europeiska Unionen ratificerar Marrakesh-avtalet för att öka tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synskadade eller på annat sätt läshandikappade. Avtalet kommer säkerställa att böcker på format som Braille, stor skrift, e-böcker och ljudböcker med speciella navigationshjälpmedel, framställda under undantag i upphovsrätten, kan utbytas över gränserna, inte bara inom EU utan också mellan EU och tredje land.

Jag drev den här frågan i EU-parlamentet som ledamot av det rättsliga utskottet JURI (som har hand om upphovsrättsfrågor). I februari 2011 skrev jag ett ändringsförslag till en resolution från EU-parlamentet. Ändringsförslaget uppmanade EU-kommissionen att ta tag i den här frågan och se till att det blev ett avtal, som de synskadades organisationer hade krävt (i decennier utan att någonting hade hänt).

Ändringsförslaget som jag skrev blev först antaget av det rättsliga utskottet JURI, och sedan av EU-parlamentet som helhet. Enligt de personer från EBU, European Blind Union, som jag hade kontakt med blev den här resolutionen från EU-parlametet den energikick som de som hade jobbat frågan under alla år behövde. Plötsligt, och uppriktigt sagt till allas förvåning, lyckades man komma överens om ett avtal som de synskadade ser som en stor framgång i Marrakesh i juni 2013. Att EU-kommissionen nu formellt rekommenderar att EU ska ratificera avtalet är ytterligare ett steg mot att avtalet ska träda i kraft och bli bindande.

Nu får vi se vad som händer i den vidare processen. Hittills har flera medlemsländer, däribland Sverige, jobbat hårt för att blockera att det blir ett bindande avtal. Det är vad bokförläggarna vill (eftersom de av princip är mot alla uppmjukningar av upphovsrätten), och hittills har den svenska regeringen gått på bokförläggarnas linje. Nu blir det intressant att se om den nya regeringen kommer fortsätta den linjen, att bakom kulisserna gå bokförläggarnas ärenden för att förhindra eller fördröja att avtalet träder i kraft.

Men EU-kommissionens besked i veckan är goda nyheter, och ytterligare ett steg på vägen.

Läs EU-kommissionens pressmeddelande om Marrakesh-avtalet om böcker för synskadade

…………

Ännu mer: Mina tidigare bloggposter om Böcker för synskadade

 

Utm��rkt sammanfattning av Rick Falkvinges ”Swarmwise”

L��s sammanfattningen av ”Swarmwise” p�� Shareable.net

Boken Swarmwise av Piratpartiets grundare Rick Falkvinge beskriver hans tankar om hur man startar och leder en sv��rm p�� internet. Den ��r utan tvekan en av decenniets, kanske ��rhundradets, intressantaste b��cker om ledarskap och organisationspsykologi. I boken ber��ttar Rick om sina egna erfarenheter och hur han t��nkte n��r han tog Piratpartiet fr��n ett argt upprop p�� internet i januari 2006 till att ta 225.000 r��ster och tv�� mandat i EU-parlamentsvalet tre och ett halvt ��r senare.

P�� Sharable.net har Nina Misuraca Ignaczak skrivit en alldeles lysande sammanfattning av Ricks bok. Jag rekommenderar den varmt. L��s den och se om du blir intresserad. I s�� fall kan du ladda ner sj��lva boken fr��n Ricks hemsida.

Internet ��r det st��rsta som har h��nt m��nskligheten sedan tryckpressen, och vi ��r p�� v��g in i en ny tids��lder. Tack vare internet har vi uppt��ckt en ny organisationsform: sv��rmen. Sv��rmar har redan visat sig kunna leverera p�� ett s��tt som f��rbluffar alla. Wikipedia, Linux och Piratpartiet ��r bara tre exempel. Sv��rmen ��r internets sj��l och sj��lva k��rnan i det nya.

Den allra st��rsta styrkan med Swarmwise ��r att Rick skriver utifr��n sin egna praktiska erfarenheter av Piratpartiet som sv��rmprojekt. Internetsv��rmen ��r ett nytt fenomen f��r oss alla, och det finns ��nnu inte s�� rysligt m��nga m��nniskor som har f��rstahandserfarenhet av att leda ett framg��ngsrikt sv��rmprojekt. ��ven om Rick skulle ha fel i samtliga sina slutsatser — vilket jag verkligen inte tror — skulle det fortfarande vara decenniets intressantaste bok, bara genom att vara den kanske f��rsta ��gonvittnesskildringen inifr��n en sv��rm.

L��s sammanfattningen av Swarmwise p�� Sharable.net

Utmärkt sammanfattning av Rick Falkvinges ”Swarmwise”

Läs sammanfattningen av ”Swarmwise” på Shareable.net

Boken Swarmwise av Piratpartiets grundare Rick Falkvinge beskriver hans tankar om hur man startar och leder en svärm på internet. Den är utan tvekan en av decenniets, kanske århundradets, intressantaste böcker om ledarskap och organisationspsykologi. I boken berättar Rick om sina egna erfarenheter och hur han tänkte när han tog Piratpartiet från ett argt upprop på internet i januari 2006 till att ta 225.000 röster och två mandat i EU-parlamentsvalet tre och ett halvt år senare.

På Sharable.net har Nina Misuraca Ignaczak skrivit en alldeles lysande sammanfattning av Ricks bok. Jag rekommenderar den varmt. Läs den och se om du blir intresserad. I så fall kan du ladda ner själva boken från Ricks hemsida.

Internet är det största som har hänt mänskligheten sedan tryckpressen, och vi är på väg in i en ny tidsålder. Tack vare internet har vi upptäckt en ny organisationsform: svärmen. Svärmar har redan visat sig kunna leverera på ett sätt som förbluffar alla. Wikipedia, Linux och Piratpartiet är bara tre exempel. Svärmen är internets själ och själva kärnan i det nya.

Den allra största styrkan med Swarmwise är att Rick skriver utifrån sin egna praktiska erfarenheter av Piratpartiet som svärmprojekt. Internetsvärmen är ett nytt fenomen för oss alla, och det finns ännu inte så rysligt många människor som har förstahandserfarenhet av att leda ett framgångsrikt svärmprojekt. Även om Rick skulle ha fel i samtliga sina slutsatser — vilket jag verkligen inte tror — skulle det fortfarande vara decenniets intressantaste bok, bara genom att vara den kanske första ögonvittnesskildringen inifrån en svärm.

Läs sammanfattningen av Swarmwise på Sharable.net

Hur blir det med datalagringsdirektivet, Milj��partiet?

F��re valet var Milj��partiet f��respr��kare f��r personlig integritet, och motst��ndare till mass��vervakning. Efter att ha suttit fem ��r i den Gr��na gruppen i EU-parlamentet uppfattar jag det som n��got de uppriktigt tycker. Vi arbetade p�� alla s��tt vi kunde mot alla former av mass��vervakning, och vi blev j��tteglada n��r EU-domstolen ogiltigf��rklarade datalagringsdirektivet f��r att det kr��nker de m��nskliga r��ttigheterna som st��r inskrivna i EU-stadgan.

Men i Sverige sitter Milj��partiet numera i regeringen. Och pl��tsligt har det blivit kn��pptyst fr��n dem vad de t��nker g��ra med den svenska datalagringslagen, som bygger p�� det olagliga och numera upph��vda datalagringsdirektivet fr��n EU.

Kommer regeringen l��gga en proposition f��r att avskaffa den svenska datalagringslagen?

Jag skulle verkligen uppskatta ett rakt svar fr��n Milj��partiet p�� den fr��gan. F��r jag b��rjar bli v��ldigt oroad av den bed��vande tystnaden.