Bra MP-motion om garanterad basinkomst

Fyra milj��partister i riksdagen har skrivit en alldeles utm��rkt motion om att regeringen borde utreda ett system f��r garanterad basinkomst. Det finns bara ett enda problem med motionen, som jag ��terkommer till. Men motionen ��r mycket l��sv��rd, s�� h��r ��r texten i dess helhet:

Motion 2014/15:2526

Utredning om garanterad inkomst

Motion till riksdagen

2014/15:2526

av Annika Lillemets m.fl. (MP)

F��rslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillk��nnager f��r regeringen som sin mening vad som anf��rs i motionen om att l��ta utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras.
Riksdagen tillk��nnager f��r regeringen som sin mening vad som anf��rs i motionen om att utreda hur f��rs��k med garanterad inkomst kan utformas.

Bakgrund

Allt f��rre kan producera allt mer. Det ��r h��g tid att b��rja dra politiska slutsatser av detta f��rh��llande. En arbetslinje utan arbeten i tillr��cklig m��ngd, hotar att urarta till disciplineringsinstrument. N��r, vid konstant befolkning, arbetsproduktiviteten i ett land v��xer snabbare ��n BNP s�� minskar med n��dv��ndighet den tillg��ngliga l��nearbets��volymen. Just detta tillst��nd k��nnetecknar flertalet av dagens industril��nder. Den store 1900-talsekonomen John Maynard Keynes f��ruts��g denna utveckling och h��ll det f��r troligt att 15 timmars arbetsvecka skulle r��cka f��r att hans barnbarn i b��rjan av det tjugof��rsta ��rhundradet skulle producera det samh��lleligt n��dv��ndiga arbetet. Vi ��r snabbt p�� v��g in i ett teknikskifte. Robotar ist��llet f��r m��nniskor utf��r allt mer av produktion och tj��nster. Detta kan delvis kompenseras med kortare arbetstid. D��rut��ver beh��vs helt nya grepp f��r att hantera den nya situationen.Det h��ller inte att till varje pris och med konstlade medel, f��rs��ka h��lla m��nniskor sysselsatta. Samtidigt f��rblir mycket viktigt ogjort n��r ingen arbetsgivare vill betala f��r att f�� det utf��rt och m��nniskor ber��vas s�� mycket tid och kraft.

Och genom m��rdande reklam underh��lls en ekologiskt oh��llbar konsumtionsbrasa, som p��st��s kunna r��da bot p�� arbetsl��sheten men s��llan g��r det. Men ur gr��n synvinkel ��r det en m��jlighet, inte ett problem, att det kr��vs f��rre arbetade timmar f��r att producera det som beh��vs i samh��llet.

Det ��r h��g tid att pr��va radikalt annorlunda l��sningar. Fredspristagaren och den amerikanska medborgarr��ttsr��relsens portalfigur Martin Luther King, Jr:s analys av vad som kr��vs f��r att utrota fattigdomen en g��ng f��r alla ��r lika aktuell idag som n��r han skrev den. I sin sista bok Where do we go from here; Chaos or community? fr��n 1967, konstaterar han att det ��r mer effektivt att avskaffa fattigdomen sj��lv ��n att f��rs��ka ��tg��rda dess f��ljdproblem. Dr King h��vdar att det mest effektiva s��ttet ��r det enklaste; att se till att m��nniskor f��r pengar att r��ra sig med genom att inf��ra en garanterad inkomst (guaranteed income). Han understr��k vidare vikten av att niv��n p�� inkomsten ska vara s�� h��g att den g��r att leva p�� och inte blir en fattigdomsf��lla. Han f��reslog att den skulle kopplas till medianinkomsten och r��knas upp i takt med att denna stiger.

Enligt Dr King uppskattade ekonomen John Kenneth Galbraith kostnaden f��r en garanterad inkomst till ���inte mycket mer ��n vi kommer att spendera n��sta budget��r f��r att r��dda frihet och demokrati och religionsfrihet s�� som de definieras av ���experter��� i Vietnam��� (The Progressive, december 1966).

��ven vi i Milj��partiet anser att alla har r��tt till grundl��ggande ekonomisk trygghet. I v��rt partiprogram fr��n 2013 uttrycker vi det som att ���V��r vision ��r att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett st��d som g��r att leva p��, oavsett vilken inkomst man har haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst.���

I omv��rlden v��xer nu intresset f��r villkorsl��s garanterad inkomst. EU-parlamentet uppmanade i en resolution 2010 medlemsl��nderna att pr��va villkorsl��s basinkomst som ett s��tt att bek��mpa fattigdom och social utslagning. Detta motiverades bland annat med att den ��r icke-stigmatiserande och ett s��tt att f��nga upp dold fattigdom.

En villkorsl��s basinkomst ��r inte bara en vision utan har pr��vats i pilotprojekt i skilda tider och olika l��nder ��� fr��n 1970-talets USA och Kanada till dagens Namibia och Indien. I Brasilien har man beslutat att stegvis inf��ra basinkomst f��r alla. Redan omfattas en stor andel av befolkningen, de fattigaste barnfamiljerna, av ett st��d som villkoras med skolplikt. N��r denna ���om��jliga id����� pr��vas i praktiken visar det sig att m��nniskor ��r ��tskilligt mer kreativa ��n vad de f��r m��jlighet att visa i dagens ofta h��rt disciplinerade och stressiga arbetsliv. De f��r ist��llet, som i den fattiga namibiska byn Otjivero, d��r inv��narna under tv�� ��rs tid fick en blygsam summa i handen varje m��nad, kraft att studera, starta f��retag och organisera sig demokratiskt. N��r alla m��nniskor, inte bara de som har det gott st��llt och en stark st��llning p�� arbetsmarknaden, f��r makt att s��ga nej till meningsl��sa eller rentav farliga eller av samh��llet underbetalda jobb som inte g��r att f��rs��rja sig p��, f��r vi ��ntligen en v��lbeh��vlig press upp��t p�� arbetsvillkor. Makten f��rskjuts fr��n de stora strukturerna till de enskilda individerna. I Otjivero fungerade basinkomsten bokstavligen livr��ddande. De unga kvinnorna i byn fick reell makt att s��ga nej till de m��n som tidigare utnyttjat deras f��rtvivlade bel��genhet f��r att k��pa sex av dem – i ett land d��r upp��t 20 procent av inv��narna ��r HIV-positiva.

��ven under mindre dramatiska f��rh��llanden kan basinkomst ��ka j��mst��lldheten. N��r USA p�� 1970-talet gjorde f��rs��k med basinkomst i n��gra mindre st��der kom farh��gorna att m��nniskor skulle sluta jobba p�� skam. D��remot tog de vara p�� m��jligheten att ��gna l��ngre tid ��t att hitta jobb de verkligen passade f��r. Skilsm��ssofrekvensen ��kade markant, d�� kvinnor fick makt att bryta upp ur destruktiva relationer. Detta var ocks�� en bidragande orsak till att f��rs��ken lades ner, i det moralkonservativa USA.

Resultaten bekr��ftar det Dr King f��rutser i sin ovan n��mnda bok; de positiva psykologiska effekterna av ekonomisk trygghet, hur kreativiteten kan ��ka och hur individens v��rdighet kommer att, som han s�� m��lande uttrycker det, blomstra, n��r m��nniskor har reell makt att styra sina liv.

Dr King avslutar sin pl��dering med en kraftfull uppmaning:

���The time has come for us to civilize ourselves by the total, direct and immediate abolition of poverty���.

Det ��r h��g tid att vi lyssnar till en av historiens viktigaste f��rk��mpar f��r m��nskliga r��ttigheter, att vi ���civiliserar oss genom totalt, direkt och omedelbart avskaffande av fattigdom���.

Och han ��r inte ensam om att kr��va fattigdomens avskaffande. P��ven Franciscus ��r en av de inflytelserika r��ster i v��r tid som upprepade g��nger i skarpa ordalag tagit st��llning f��r ekonomisk r��ttvisa f��r alla.

Genom att underteckna FN:s stadga om m��nskliga r��ttigheter har Sverige f��rbundit sig att uppfylla det som st��r i artikel 22, n��mligen att alla i samh��llet skall ha r��tt till st��d s�� de kan leva ett v��rdigt liv, efter varje lands f��rm��ga.

En svensk reform f��r garanterad inkomst kan delvis finansieras genom att andra socialf��rs��kringar i h��gre eller mindre grad blir ��verfl��diga, samt genom att kontroll��apparaten elimineras. Utvinning av naturresurser, utsl��pp av koldioxid, h��ga l��ner och stora f��rm��genheter samt finanssektorn kan beskattas avsev��rt h��gre ��n idag.

Mot bakgrund av detta f��resl��r vi att regeringen l��ter utreda hur ett system med garanterad inkomst kan introduceras i Sverige. Detta b��r riksdagen tillk��nnage f��r regeringen som sin mening.

D��rtill b��r garanterad inkomst testas i n��gra kommuner av olika karakt��r, g��rna n��gon i glesbygden och n��gon stadsdel i en st��rre stad. D�� f��r vi en b��ttre uppfattning om hur ett s��dant system skulle p��verka m��nniskors liv, h��lsa och kreativitet, samt kan utv��rdera kostnader och vilken niv�� som kan vara l��mplig. Detta b��r riksdagen tillk��nnage f��r regeringen som sin mening.

Annika Lillemets (MP)

Valter Mutt (MP)

Stina Bergstr��m (MP)

Carl Schlyter (MP)

Det h��r ��r en mycket bra motion, som ger en utm��rkt f��rsta introduktion till id��n med garanterad basinkomst. Den inneh��ller lite gr��n retorik som kanske avskr��cker en del p�� den borgerliga sidan, men substansen i motionen ��r sund.

Jag ser bara ett stort problem med motionen. Att den kommer att avsl��s, precis som i princip alla riksdagsmotioner som ��r lagda av enskilda riksdagsm��n. Det ��r mycket tr��kigt. Sj��lva f��rslaget att regeringen borde b��rja utreda t��nkbara modeller f��r garanterad basinkomst ��r i h��gsta grad rimligt, men det kommer allts�� inte att ske med regeringens resurser, i vart fall inte under ��versk��dlig framtid.

Men N��gon��� borde g��ra en s��dan s��dan utredning f��r att f�� ig��ng en mer konstruktiv debatt om vad vi ska g��ra n��r allt fler jobb bara f��rsvinner. Att forts��tta stoppa huvudet i sanden och hoppas p�� att arbetsl��sheten kommer f��rsvinna av sig sj��lv ��r inte ett ansvarsfullt s��tt att hantera fr��gan.