Christian Engström's Blog, page 45

Kopimism, sex och moral

[image error]

Se ”Sex, döden och meningen med livet” med Richard Dawkins (47 min)

(Det här är en fortsättning på den Kopimistiska skapelseberättelsen. Inlägget är tidigare publicerat på engelska.)

Religionskritikern Richard Dawkins har gjort en teveserie i tre delar som heter Sex, döden och meningen med livet. Första avsnittet fokuserar på sex.

Dawkins konstaterar att de flesta stora religioner har mycket starka synpunkter på hur människor utövar sitt sexliv, men att de synpunkterna härstammar från bronsåldern. Idag bidrar de bara till att helt i onödan skambelägga människor för att de är människor, och värsta fall till att lägga grunden för trakasserier mot grupper av människor som faller utanför den allra snävaste heteronormativa mallen.

Som kopimist kan jag bara hålla med Dawkins om det han säger i det här programmet. Han visar med statistik hur den kristna kyrkans ihärdiga predikande mot exempelvis onani inte haft den minsta inverkan på hur mycket kristna respektive icke-troende faktiskt onanerar. De siffrorna var identiska enligt statistiken, typ 95% av alla män och 70-75% av alla kvinnor.

Den enda skillnaden var att en stor del av de kristna onanisterna kände en stark skam som de mådde dåligt av. Så fullständigt onödigt. Det finns väl ingen aktivitet i världen som samtidigt är så billig, rolig, och fullständigt ofarlig som just onani, och som är så naturlig.

Än värre blir det när bronsåldersmoralismen i traditionella religioner blir till ursäkt för intolerans mot vissa grupper, som till exempel homosexuella. Hur kan världsreligioner som påstår sig stå för ett kärleksbudskap plötsligt vilja fördöma kärleken när den uppstår mellan två människor av samma kön?

På den här punkten måste de stora världsreligionerna skärpa sig. En majoritet av de homosexuella i världen lever under förtryck i samhällen där de inte öppet kan visa sin kärlek. Olika kyrkor står oftare på förtryckets sida än den motsatta. Det är inte acceptabelt. När en grupp människor blir utsatta för trakasserier för att de visar kärlek borde varje kyrka värd namnet stå på deras sida.

Tills vidare finns Kopimismen. Vi fördömer ingen människa för att han eller hon har förmågan att älska medmänniskor av ett visst kön. All kärlek är bra kärlek. Samtyckande vuxna får göra vad de vill, och det angår ingen som inte är personligen inbjuden att delta.

Den här inställningen borde alla religioner ha av rena toleransskäl. Men för Kopimismen finns det dessutom starka teologiska argument för att ha en positiv inställning till sex.

Sex är Kopiering, och därmed en hyllning till den Grundläggande Princip som givit Kopimismen dess namn.

Det yttersta syftet med sex är att föra livet vidare genom framställning av nya individer. Med sexuell reproduktion handlar det dessutom inte om framställning av identiska kopior utan om remixing, det som vi ser som den högsta formen av kopiering. Vår skapelseberättelse handlar om hur livet uppstod och förs vidare genom Kopiering. Det är mer eller mindre självklart att Kopimismen vill och bör se sex som någonting i grunden positivt.

Och med den här positiva grundsynen på sex finns det ingen anledning att inskränka sig till bara rent reproduktivt sex. Homosexualitet, pornografi, onani, oralsex, sex med kondom, eller sex mellan makar som varit gifta i 50 år och fortfarande gillar att göra det fast de inte längre är fertila. Ingen av de här formerna av sex kan visserligen ge upphov till barn, men det är ju uppenbart att de har med sex att göra. Även sex som inte leder till barn är i sig en hyllning till Kopieringen, det första av Kopimismens fyra K.

Om man nödvändigtvis ska lägga en religiös innebörd i att Onan spillde sin säd på marken, då är väl det rimliga att se det som ett fruktbarhetsoffer, och därmed en Gudi behaglig gärning. Annars kan man nöja sig med att det är hans privatsak.

Inom Kopimismen ser vi sex som en gåva från gudarna, och en manifestation av Kopieringens kraft.

Och vi tycker i vart fall inte att någon ska skuldbelägga samtyckande vuxna för att de lever ut det faktum att de är människor. I den här frågan har Dawkins helt rätt.

Kopiera och Sprid!

13. Ett kopimistiskt moralsystem

Religioner brukar innehålla ett moraliskt regelverk som berättar vad som är rätt och fel. I Kopimismens fall går det moraliska regelverket att härleda direkt ur de Fyra Kopimistiska K:na:

Kreativitet

Vi ser kreativiteten som drivkraften som för världen framåt, och som någonting positivt. Därför vill vi se ett samhälle byggt på största möjliga frihet, så att kreativiteten kan blomma ut. Vi ser mångfald som ett positivt uttryck för kreativiteten i världen.
Kopiering

Vi ser det som någonting positivt när kultur och kunskap sprids, och blir till nytta och glädje för människor. Vi ser sex som någonting positivt och en hyllning till kopieringen som grundläggande princip.
Samarbete

Vi hyllar samarbete och vill ha ett lugnt, tryggt och glatt samhälle där människor kan leva i fred. Av det följer de allmänna humanistiska principer som i princip alla är överens om. Du skall icke stjäla och icke dräpa. Våld får inte användas utom i självförsvar som sista utväg. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Försök vara generös och hjälpsam. Le, och hela världen kommer le tillbaka. Sunt förnuft och vanlig hygglighet. Ingenting oväntat med de här reglerna.
Kvalitet

Inom de abrahamitiska religionerna anses de moraliska reglerna vara dikterade direkt av Gud. Måste de inte vara det för att få legitimitet? Inom Kopimismen tycker vi inte det. Vi menar att det finns en grundläggande princip som heter Kvalitet, och som vi människor har förmågan att uppfatta. Vi har alla en inre moraliskt kompass, och vi är fullständigt kapabla att själva veta vad som är rätt och fel. Precis som Richard Dawkins tror vi på människan, men tack vare Kvalitet kan vi också svara på varför.

Ingen Kopimist torde bli särskilt förvånad över innehållet i det här moralsystemet. Det är frihetlig humanism, precis som man skulle förvänta sig. Den här moralen är inte unik för Kopimismen, utan har uttryckts av många stora filosofer från upplysningen och framåt.

I Kamomilla stad har exempelvis Överkonstapel Bastian skrivit ihop en egen lag, och uti hans Komomilla-lag det står:

Man får inte plåga andra, man ska alltid bjuda till,

men i övrigt får man göra vad man vill.

Det är en summering så god som någon.

Överkonstapel Bastian tror på det goda i människan, och på att vi har en inre moralisk kompass som visar rätt i de allra flesta fall. Han tror på ett samhälle som bygger på tolerans, vänlighet och att alla får så mycket frihet som möjligt att leva livet på det sätt de själva vill. Många stora filosofer har sagt detsamma. Det tror vi Kopimister också på.

Den enda överraskningen i det här Kopimistiska regelverket är hur lätt och naturligt man kan härleda det från de Fyra Kopimistiska K-na.

Moralsystemet som sådant är vad jag känner är en gemensam grund den internationella piratrörelsen på nätet. Det är precis det moralsystem som jag skulle vilja se i en religion, och ska jag vara fullständigt ärligt hade jag nog kunnat härleda det här moralsystemet från mer eller mindre vilka grundprinciper som helst.

Men när jag började titta på hur de grundläggande principerna Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet kunde användas för att få fram ett moralsystem, blev jag glatt överraskad och imponerad av hur lätt och naturligt precis det moralsystem jag ville ha föll ut direkt från de Fyra Kopimistiska K-na.

Det här är ytterligare ett tecken på att vi är på rätt spår, och att Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet verkligen är grundläggande principer som förtjänar att studeras ytterligare.

Kopiera och Sprid!

…………

CC-BY-NC Christian Engström

10-årsfest för The Pirate Bay lördag 10 aug

Kom på den episka musikfestivalen på lördag för att fira 10 år med The Pirate Bay

The Pirate Bay firar 10-årsjubileum som sajt med flaggan i topp. Piratpartiet i Stockholm arrangerar en festival för att gratulera världens mest framgångsrika (och motståndskraftiga) kulturdelningssajt.

När?

Lördagen den 10 augusti, 15:00 – 03:00

Var?

Wikparken, Almungevägen 1, Upplands väsby (Stockholm/Sweden)

Karta

Ingen åldersgräns, och barn under 10 går in gratis!

Alla detaljer om festen och hur du köper biljett finns på festivalsajten tpb10.com

Det här är en historisk händelse som du inte får missa!

Gå med Piratpartiet i Prideparaden lördag 3 aug 12.00

Gå med Piratpartiet i Prideparaden i Stockholm lördag 12.00

Johan Karlsson, sekreterare i Piratpartiet i Stockholm, skriver:

Nu på lördag är det dags igen för den årliga Prideparaden och som vanligt så medverkar också Piratpartiet. Vi vill självklart att du ska vara med och som tack för hjälpen så får du en Piratpartiettröja, ifall du inte redan har en.

Klädkod är lila pirattröja, roligt utklädd (piratklädsel?) eller gärna topless – om du vågar. Kroppsmålningsfärg kommer finnas på plats!

Mer information om paraden finns hos Stockholm Pride.

Paraden avgår klockan 13, men arrangörerna vill att vi är där lite i förväg, så vi träffas klockan 12.

Paraden avgår från Medborgarplatsen, och uppställning för samtliga fordonsekipage och gågrupper sker på Götgatan mellan Folkungagatan och Ringvägen. Piratpartiet har plats 81 i tåget, vilket är i den sista tredjedelen, alltså ganska långt bak.

Årets paradväg är Medborgarplatsen – Götgatan – Slussen – Skeppsbron – Strömbron – Kungsträdgårdsgatan – Hamngatan – Sergelrondellen – Sveavägen – Kungsgatan – Stureplan – Sturegatan – Lidingövägen. Paradens sista ekipage planeras nå Pride Park / Östermalms IP cirka kl. 16:30.

Själv har jag gått i Prideparaden (eller jobbat i Piratpartiets monter inne på festivalområdet) varje år sedan Piratpartiet bildades 2006, och jag kommer gå i paraden även i år.

Det brukar vara buskul att gå genom stan och vinka till alla de jublande folkmassorna! I år förutspås det bli soligt och vackert väder, så jag är säker på att det kommer bli en höjdarparad imorgon lördag.

Välkommen att gå med Piratpartiet i Prideparaden 2013!

…………

Foto Christian Engström, får användas fritt CC0.

Snyggingen på bilden är Gustav Nipe, ordförande i Piratpartiets ungdomsförbund Ung Pirat.

Kopimistiska högtider för de fyra årstiderna

Klicka för att läsa de tidigare delarna av den Kopimistiska skapelseberättelsen

(Det här är en fortsättning på den Kopimistiska skapelseberättelsen)

En av fördelarna med att vara en religion är att man får föreslå helgdagar, som staten sedan kan förvandla till dagar när man slipper gå till jobbet. Även om det kanske kan dröja ett tag innan den första regeringen i världen erkänner en Kopimistisk högtid på på det sättet, bör vi vara redo. Högtider är en viktig del av alla religioners ritualer.

Kopimismen är baserad på vetenskapen, och ur vetenskaplig synvinkel finns det fyra dagar om året som är speciella i objektiv bemärkelse. Det är sommar- och vintersolståndet, och vår- och höstdagjämningen.

De här fyra dagarna är speciella inte bara för den moderna vetenskapen. De har också betraktats som heliga och speciella dagar av de flesta förkristna religioner, från druiderna vid Stonehenge och de fornnordiska vikingarna till babylonier och azteker och kineser och Gud (någon av dem) vet hur många andra religioner.

Eftersom både den moderna vetenskapen och en uppsjö av uråldriga religioner är överens om att de fyra speciella dagarna på solåret är speciella, kan vi följa båda traditionerna och utnämna dem till Kopimistiska helgdagar. Det är extra välkommet med tanke på att ett av målen för Kopimismen är att föra Vetenskapen och Religionen närmare varandra. Kan vi kopiera från bägge på samma gång är det perfekt.

Och eftersom vi har fyra årstider och fyra Kopimistiska K, kan vi  ägna var och en av de fyra helgdagarna åt en egen Grundläggande Princip. Men vilket Kopimistiskt K ska vi fira vilken årstid?

Intressant nog visar det sig att vi kan göra en direkt och mycket naturlig mappning mellan de fyra årstiderna och de Fyra Kopimistiska K-na:

Vår — Kreativitet. Våren är när hela naturen sjuder av nytt liv. Som människor känner vi det också, när ljuset kommer tillbaka och till slut vinner över mörkret. Vårdagjämningen är en lämplig högtid för att fira Kreativiteten, och glädjen att få leva i ett kreativt universum som bubblar av liv.
Sommar — Kopiering. Sommaren är när de korn som fallit i den goda jorden växer upp och ger hundrafaldig frukt. Det är Kopieringens mirakel, som upprätthåller livet självt. Den Kopimistiska sommarsolståndsritualen ska vara en hyllning till Kopieringen i alla dess former, inklusive sex. Som tur är har vi solid fornnordisk grund att stå på här. Det mesta av det traditionella svenska midsommarfirandet, från den falliska midsommarstången till lekarna man leker runt den, härstammar från fornnordiska fruktbarhetsriter vid sommarsolståndet. Även om vi skulle kunna göra det svenska midsommarfirandet till en Kopimistisk hyllning till Kopieringen utan att egentligen behöva ändra någonting alls, kan vi kanske ändå förbättra den ännu mer genom att gå tillbaka till källorna och se om det finns några fornnordiska ritualer som vi kan återuppliva i en mer ursprunglig form.
Höst — Samarbete. I det gamla bondesamhället var hösten när alla samarbetade för att bärga skörden. Vi kan antagligen få inspiration från gamla skördefester för att fira höstdagjämningen till Samarbetets ära.
Vinter — Kvalitet. Åtminstone förr i tiden, före centralvärmen och elektrisk belysning dygnet om, var vintern en lugn tid när det inte hände så mycket, och en tid för eftertanke. Det passar bra ihop med Kvalitet, som är något vi behöver reflektera över i stillhet ibland för att inte bli blinda för den. I naturen, på ett grymmare och mer direkt sätt, är vintern den tid när organismerna som försöker överleva får sin Kvalitet testad, och det naturliga urvalet rensar ut dem som inte håller måttet. Den här sista aspekten kanske inte är världens muntraste utgångspunkt för att börja skapa ritualer för vintersolståndsfester, men vårt behov av att reflektera över tillvaron lite då och då är något definitivt förtjänar att lyftas fram av en årlig högtid.

Med det här har vi början till ett Kopimistiskt kyrkoår med högtider.

Även om mappningen mellan de Kopimistiska K-na och de fyra årstiderna inte nödvändigtvis är central för den Kopimistiska tron, är det ändå ett uppmuntrande tecken att vi kan göra den så lätt om vi vill. De kommer till och med i rätt ordning.

Om världen bara vore en samling meningslösa sammanträffanden, då skulle det här vara ett av dem. Men vi tror ju att världen innehåller mer än så, så vi är fria att se det som ytterligare ett tecken på att vi är på rätt spår med vår tro.

Kopiera och Sprid!

…………

This sermon is also available in English as chapter 16. Kopimist Holidays For the Four Seasons in the English version of the Kopimist creation myth

CC-BY-NC Christian Engström

Ritualer för de Fyra Kopimistiska K-na

Klicka för att läsa de tidigare delarna av den Kopimistiska skapelseberättelsen

(Det här är en fortsättning på den Kopimistiska skapelseberättelsen)

I den förra predikan noterade vi att ritualer är en mycket viktig del av alla religioner. Kopimismen har en ritual beskriven i Ansökan Från 2011 om officiellt erkännande som religiöst samfund (som Kammarkollegiet — helgat varde dess namn! — biföll). Men bara en enda ritual räcker inte för en kyrka. Vi behöver fler, och alla är välkomna att komma med förslag.

Inom Kopimismen lyfter fi fram fyra fundamentala principer, som vi menar är användbara för att förklara hur universum uppstod och vad som driver det vidare. Det är de Fyra Kopimistiska K-na: Kopiering, Samarbete, Kvalitet och Kreativitet (okay, alliterationen funkar bättre på engelska, men det struntar vi i). Vi kan titta på hur olika ritualer skulle kunna framhäva vart och ett av de fyra olika K-na.

Kopiering

Kopimismens mest uråldriga ritual är Kopyacting. Den beskrivs redan i Ansökan Från 2011 (som Kammarkollegiet — helgat varde dess namn! — biföll). Inför omvärlden ser Kopyacting väldigt mycket ut som fildelning (online eller offline), men som vi som vi såg i den förra predikan kan en vardaglig handling förvandlas till en ritual om vi väljer att ge den en andlig innebörd. Det är som det ska vara att Kopimismens första och mest uråldriga ritual är en hyllning till Kopieringen, utförd med de verktyg som har dykt upp i vår tid.

Men vi behöver mer.

Att undervisa och lära är också en form av Kopiering, där kunskap (eller kultur) kopieras från ett sinne till ett annat. Det är rimligt att Kopimismen betraktar undervisning och lärande som heliga. Vi kan designa ritualer som hjälper till att skapa en god miljö för undervisning och lärande, eller kopiera sådana ritualer från andra källor.

Det finns en uppsjö icke-religiös litteratur om hur man skapar en god miljö för inlärning, och det finns miljontals lärare av olika slag som har sina egna erfarenheter av vad som fungerar. Kanske några av österns religioner, som ofta har ett starkt fokus på relationen lärare – elev, har användbara ritualer som vi kan kopiera eller remixa. Om det verkligen stämmer att Karate Kids lärare har upptäckt ett sätt att få tonåringar att frivilligt plocka upp sina kläder från golvet, då finns det magi där som förtjänar att kopieras.

Sex är en annan aspekt av Kopiering, som vi har noterat tidigare. Fruktbarhetsritualer var förr en viktig del av de traditionella polyteistiska religionerna. Romare och greker hade Venus- och Afroditekulter, och vikingarna hade gott om riter tillägnade Freja. Men så kom de pryda abrahamitiska religionerna och lyckades göra sex till någonting skamligt som man inte ens fick prata om, än mindre ha kul med i offentliga ritualer.

Men Kopimismen ser sex som någonting positivt och en manifestation av den grundläggande principen Kopiering, så vi kan ansluta oss till de polyteistiska religionerna på den här punkten. Det kanske finns några fornnordiska asariter till Frejas ära som vi kan kopiera direkt in i Kopimismen. Det här är en av de roliga sakerna med en religion som har en positiv sexualsyn, så vi har ingen anledning att hålla tillbaka.

Samarbete

Alla ritualer bidrar till att skapa sammanhållning, vilket är ett av skälen till att de är så effektiva. Men vi kan ändå titta efter ritualer som är speciellt designade för att främja samarbetet inom en grupp.

I böckerna om ledarskap och gruppsykologi som vi köper på flygplatser finns det många förslag på hur man skapar ett gott samarbetsklimat inom en grupp eller en organisation. Kanske är några av de förslagen användbara, eller kan åtminstone tjäna som bas för att remixas till Kopimistiska ritualer.

Inom New Age-rörelsen finns det en uppsjö av ritualer där deltagarna sitter, står eller ligger i en cirkel och utför olika övningar för att bli mer samspelta som grupp. Några av de här ritualerna kan vi kopiera in i Kopimismen, som en hyllning till den fundamentala principen Samarbete.

Samarbete online är ett område som förtjänar särskild uppmärksamhet. I köttvärlden har vi levt tillsammans i samhällen i flera tusen år, så vi har haft tid på oss att utveckla sociala koder och vardagsritualer för att undvika missförstånd. Vanlig hövlighet ingår som en viktig del.

Det engelska ordet ”Goodbye” kommer från frasen ”God be with you”, så även om vi sällan tänker på det när vi använder ordet idag, har det sitt ursprung i en religiös rituell hälsning som syftar till att främja vänlighet och hövlighet.

På internet har vi samma behov av hövlighet och vänlighet som offline, för att skapa ett gott klimat för samarbete. Vi vet alla hur lätt det kan uppstå flamewars över vad som i slutändan ofta visar sig vara mest ett ömsesidigt missförstånd uttryckt i alltför hårda ord. Tekniker och ritualer för att undvika eller mildra den här sortens hinder för samarbete är värdefulla verktyg. Hövlighet är en Kopimistisk dygd, såsom i köttvärlden så ock på nätet.

Eftersom nätet fortfarande är ungt jämfört med andra hjälpmedel för kommunikation och samarbete, är vi just nu mitt uppe i att pröva oss fram med svärmar på nätet, för att försöka lista ut vilka normer som leder till de bästa resultaten (vad ”bästa” än må betyda i olika sammanhang).

Just nu pågår många experiment för att finna de normer och uppförandekoder som leder till gott samarbete online. Wikipedia har en uppsättning normer eller ”behavioral guidelines” som är utformade för det här syftet, inklusive den berömda regeln ”Antag gott uppsåt”. De har också ett system för att lyfta fram och belöna gott och önskat beteende genom att uppgradera kvalitetsklassningen på artiklar som någon har lyckats förbättra upp till vissa nivåer. Det är antagligen en idé som Kopimismen bör plocka upp.

I sin nypublicerade bok Swarmwise skriver Rick Falkvinge, grundaren av det första Piratpartiet, om hur man aldrig kan påverka en svärm genom att försöka straffa folk till att göra det man vill. Försöker man försvinner de bara någon annanstans. Det som man kan och ska göra är att belöna bra beteenden med uppmärksamhet när de dyker upp, och bara ignorera dåligt och oönskat beteende så långt det går. I boken ger Falkvinge exempel på hur man kan organisera tävlingar och liknande ritualer. Det skulle kunna vara en utgångspunkt för att fundera på möjliga Kopimistiska belöningsritualer.

Jag vet inte exakt hur Wikipedias procedurer/ceremonier för att uppgradera rankingen på en artikel ser ut, men de vore också en bra utgångspunkt för Kopimistiska ritualer för att belöna bra insatser inom svärmen.

Det finns ett starkt samband mellan ritualer och normer. Ritualer för att belöna önskat beteende som stämmer med normerna förstärker den sortens beteende, både för individen och för gruppen som helhet. Den här sortens ritualer kan vara ett viktigt verktyg för att skapa ett gott klimat för samarbete.

Äktenskapsceremonier, slutligen, är en annan grupp av ritualer som passar naturligt under rubriken Samarbete. Man kan argumentera att de borde sorteras under Kopiering eftersom det är sex med i bilden, men uppriktigt sagt innebär äktenskapet mer än bara sex. När två människor ingår äktenskap lovar de varandra att samarbeta och hålla ihop genom livets alla svårigheter och glädjeämnen. Det är ett uttryck för den grundläggande principen Samarbete.

Det har förrättats många vackra bröllopsceremonier här i världen, och som Kopimister är vi fria att kopiera och remixa vad vi vill och hur vi vill. Det finns standardformulär inom kristendomen som lägger tonvikten på samarbete (snarare än att ”se upp till och lyda”). Borgerliga vigselceremonier kan vara mycket vackra, och betonar ofta samarbetet mellan brud och brudgum (eller vad det nu råkar vara för kön på de tu som ska gifta sig). Kanske finns det några gamla fornnordiska riter som gör detsamma, och som förtjänar att lyftas upp och remixas — eventuellt inklusive en aning Kopiering trots allt, för att sätta lite krydda på bröllop där det passar.

Det svenska Missionerande Kopimistsamfundet har ännu inte vigselrätt, trots att vi är en officiellt erkänd religion. Men när den dagen kommer ska vi vara redo.

Kvalitet

I Zen och konsten att sköta en motorcykel skriver Pirsig om vikten av att ha rätt mental inställning när man ska göra tekniskt arbete, för att uppnå Kvalitet. ”Att montera japansk motorcykel kräver stor sinnesfrid” citerar han från en instruktionsmanual, och håller med, trots den lätt komiska formuleringen.

När Pirsig själv ska underhålla sin motorcykel gör han det på ett rituellt sätt. För rutinåtgärder går han igenom samma sekvens av rörelser för att hitta och behålla det lugna sinnestillstånd där han har störst möjlighet att uppfatta Kvalitet instinktivt. För mer komplicerade uppgifter, som att plocka isär hela motorcykeln (med förhoppning om att en dag kunna sätta ihop den igen) är han noga med att rada upp delarna han plockar bort på ett ordnat och rituellt sätt. Det är delvis av praktiska orsaker, men lika mycket för att uppnå rätt sinnestillstånd.

Pirsigs yttersta mål är att uppnå ”värdestillhet, där man inte har några kringflackande önskningar alls, utan bara genomför livets handlingar utan strävan”. Ett steg på vägen är ”mental stillhet, där man inte har några kringflackande tankar alls”.

I kapitel 25 av Zen och konsten… diskuterar Pirsig meditation, och hur han ser det som ett sätt att nå den inre frid som behövs för att montera en japansk motorcykel, eller göra någonting annat med Kvalitet.

Meditation är en central del av många religioner, i synnerhet de från östern. Det passar naturligt in under rubriken Kvalitet, om syftet med meditationen är att stilla sinnet och få det i ett tillstånd där det bättre kan uppfatta Kvalitet. Ett antal utvalda meditationstekniker, kopierade från existerande källor, vore ett välkommet tillskott till de Kopimistiska ritualerna.

I religioner som inte innefattar meditation i formell mening, som till exempel kristendomen, fyller bönen ibland en liknande funktion. Som Kopimister kan vi plocka det vi finner användbart från den här traditionen också. Men kristna böner tenderar att ha en mycket nära koppling till den kristna världsbilden, så de är kanske inte idealiska som en neutral meditationsteknik.

De östliga meditationsteknikerna känns renare i det här avseendet, eftersom många av dem redan lärs ut med framgång i väst i helt icke-religiösa sammanhang. Antagligen är de en bättre startpunkt för att definiera Kopimistiska meditationsritualer.

Kreativitet

Varken kristendomen eller dess systerreligioner är särskilt stora på kreativitet, i vart fall inte i de vanligaste varianterna. Såvitt jag vet förekommer ordet inte en enda gång i bibeln. Bibelns tonvikt, i synnerhet i Gamla Testamentet, är istället på tradition.

Det här verkar gälla mer eller mindre alla de gamla etablerade religionerna, och det finns antagligen ett väldigt enkelt skäl till det. De gamla religionerna pratar inte om Kreativitet för att de är — gamla.

I dagens samhälle pratar vi hela tiden om kreativitet och om hur vi kan främja det på livets alla områden, från barnuppfostran till att få fart på ekonomin till att få ett bättre sexliv. Det är utmärkt, och något som är av godo.

Men det är någonting väldigt nytt. Innan 1960-talets tidiga hippies började sätta fokus på Kreativitet som någonting viktigt och önskvärt, var det inte någon särskilt vanlig tanke. Det är först under de senaste femtio åren som ämnet kreativitet har blivit så framträdande i det offentliga samtalet, och ingen av de gamla etablerade religionerna har plockat upp den här nya trenden.

(Eftersom vi redan har noterat att de gamla etablerade religionerna i väst är mer fästa vid tradition än vid kreativitet och förändring, är det här i och för sig vad vi skulle förvänta oss av dem i en hönan-och-ägget-liknande ond cirkel, men det är ändå värt att påpeka.)

Men Kopimismen är fri att välja en annan väg, och eftersom vi har uppmärksammat Kreativitet som en av de Fyra Kopimistiska K-na, har vi redan gjort det. Erkännandet av Kreativitet som någonting som är både av godo och viktigt är en av de memer som skiljer det moderna informationssamhället från de slutna jordbrukssamhällena från de tidigare årtusendena, när nya idéer oftast betraktades med misstänksamhet eller direkt fientlighet, och där den kristna dogmen härskade.

Och även om kristendomen inte är till särskilt mycket hjälp beträffande ritualer för att främja Kreativitet, finns det gott om andra källor att vända sig till för inspiration. Vi kan återigen konsultera böckerna vi köper på flygplatser, där en stor del av dem riktar in sig precis på att frigöra vår potential för kreativitet. Ett stort antal New Age-ritualer har samma mål. Det finns många källor som vi kan kopiera och remixa från på det här området, från grundläggande brainstorming-tekniker till mer avancerade övningar för att frigöra vår inre Kreativitet, som individer eller i grupp.

Och vi kan uppfinna helt nya saker också. Allt behöver inte vara baserat på gamla traditioner, som i de gamla religionerna. Kopimismen välkomnar uttryckligen Kreativitet som någonting gott och en av drivkrafterna bakom universums utveckling, istället för att förbigå ämnet med tystnad som kristendomen och andra äldre religioner.

Kopimismen ska vara en rolig och spännande religion för att prisa den Nollte Grundläggande Principen, som är Kreativitet. Men den ska också vara en rolig och spännande religion av det enkla skälet att världen antagligen behöver en sådan.

Kopiera och sprid!

…………

This sermon is also available in English as chapter 15. Rituals for the Four Kopimist K’s in the English version of the Kopimist creation myth

CC-BY-NC Christian Engström

Kopimismen och religiösa ritualer

Klicka för att läsa de tidigare delarna av den Kopimistiska skapelseberättelsen

(Det här är en fortsättning på den Kopimistiska skapelseberättelsen)

Kammarkollegiet — helgat varde dess namn! — är den myndighet som godkänner nya religioner i Sverige. Någon gång runt vintersolståndet 2011 gav Kammarkollegiet sitt formella godkännande av Kopimismen som religion, precis som kristendomen, islam, buddismen och andra. För detta skall dess namn prisas och äras i evinnerliga tider.

För att kunna besluta om Kopimismen var en riktig religion eller inte fäste Kammarkollegiet stor vikt vid om vi hade några ritualer i samfundet. Speciellt ville de veta hur vi firade vår gudstjänst.

Efter att vi hade kompletterat ansökan med en beskrivning av den heliga ritualen Kopyacting, att dela med sig av kultur eller kunskap under ledning av en op, bifölls vår Ansökan om officiell status som religion slutligen av Kammarkollegiet — helgat varde dess namn!

Den här tonvikten på ritualerna i nya förhoppningsfulla trosinriktningar är faktiskt ganska vettig. Alla religioner har ritualer, och de brukar normalt ses som viktiga av kyrkorna själva. Den kristna nattvarden, de muslimska dagliga bönerna, det fornnordiska firandet av sommarsolståndet spelar var och en en viktig roll inom respektive religion.

Förutom ritualer är det svårt att ställa upp kriterier som alla tankeströmningar som man normalt skulle kalla för religioner klarar av att uppfylla.

Man kan inte kräva att det ska finnas ett gudomligt väsen, för då blir buddismen diskvalificerad från att anses vara en religion. Det är knappast rimligt. Man kan inte kräva en skriven text eller Helig Bok, för då faller de flesta traditionella polyteistiska religioner utanför kraven. Det vore inte heller rättvist. Och man kan definitivt inte kräva att läran ska vara rimlig eller hänga ihop logiskt, för då skulle alla de abrahamitiska religionerna bli utslängda på öronen och tillsagda att inte komma tillbaka så länge de har kvar sitt teodicéproblem.

Men alla religioner har ritualer, så vi kan prisa Kammarkollegiet för dess vishet!

Den heliga ritualen Kopyacting beskrivs i Ansökan som en aktivitet där man delar med sig av information, eller filer, till medmänniskor. Delandet underlättas och möjliggörs av en op, som fungerar på ett sätt som liknar präster i andra religioner. Det är lika heligt och gott att dela med sig av kultur och kunskap till icke-troende som till kopimistiska trosfränder. Delningen kan ske endera online eller offline, med den teknologi som passar för ändamålet.

Genom att utföra den heliga ritualen Kopyacting påminner vi oss själva att Kopieringen är den Första Grundläggande Principen, som har givit namn åt vår religion. Vi vet att att dela med sig är att bry sig, och vi vill dela med oss av den insikten till andra.

Vi utför den heliga ritualen Kopyacting inte bara för att påminna oss själva att Kopiering är en Grundläggande Princip som vi håller helig, utan också för att visa det för andra, i förhoppning om att de kanske vill ansluta sig till oss i vår tro. Vi kommer aldrig att tvinga någon, men vi bjuder in alla att börja fundera på om de vill betrakta det som heligt att dela med sig, som vi gör.

Som sådant är det ju en högst vardaglig handling att både ta emot och dela med sig av kultur eller kunskap, och något som miljontals människor gör varje dag utan några som helst metafysiska motiv. Men att skölja ner ett kex med en klunk vin är också en högst vardaglig handling, och det är den centrala ritualen i kristendomen. Även om handlingen i sig inte är särskilt märkvärdig förvandlas det till en ritual med en djupare mening genom att man ger handlingen en andlig innebörd.

Då den beskrivs redan i Ansökan Från 2011 är Kopyacting Kopimismens första och mest uråldriga ritual. Det är alltigenom lämpligt att den är tillägnad Kopieringen, som är den Första Grundläggande Principen för universum, och den som har givit Kopimismen dess namn.

Men att bara ha en enda ritual räcker knappast för en ung och uppåtsträvande religion. De flesta äldre religioner har massvis med ritualer för olika ändamål och olika situationer. Det behöver Kopimismen också.

Att definiera en fullständig uppsättning ritualer för alla livets upptänkliga skeden är ett stort projekt, men det behöver inte göras omedelbart eller på en gång. Vartefter Kopimismen växer och lockar fler anhängare kommer ritualer att utvecklas naturligt. Det är så de flesta ritualer i de äldre religionerna och samhället i övrigt har uppstått i alla fall, så det är rimligt för Kopimismen att följa samma väg.

Kopimismen är en öppen religion som gillar och uppmuntrar mångfald. Den som vill är helt fri att lägga till vad han eller hon känner för till det kopimistiska ramverket. Alla förslag på nya Kopimistiska ritualer är välkomna. De som svärmen tycker är bra kommer bli upplockade, och med tiden bli mer och mer fast etablerade som ritualer. Således uppkommer nya ritualer i ett samhälle i en svärmbaserad process som bygger på Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet.

Vi noterar i förbigående hur mycket det påminner om den Kopimistiska skapelsemyten, som lär att livet självt uppstod på jorden genom en svärmbaserad process byggd på Kreativitet, Kopiering, Samarbete och Kvalitet. När Livet uppstod var det för att proteiner frivilligt hade börjat organisera sig till någonting mer komplicerat. När de flercelliga organismerna först såg dagens ljus var det för att ett antal encelliga plankton i en urocean hade fått för sig att göra detsamma. I mänskligt svärmarbete, där varje nod är ett helt mänskligt sinne istället för ett pyttelitet protein eller en sällskapssjuk enstaka cell, kan vi se samma principer verka i en annan skala, men i övrigt på ett liknande sätt. Det är kanske eller kanske inte ett sammanträffande.

I vilket fall är det här en öppen inbjudan till alla som känner för det att föreslå nya Kopimistiska ritualer. Ritualerna som sådana behöver inte vara nya. Att kopiera och remixa från andra existerande källor, både religiösa och andra, är naturligtvis alltid något som Kopimismen uppmuntrar.

På den punkten kan vi lära mycket av kristendomen. Ett av skälen till dess framgångar att spridas världen över har varit dess förmåga att inlemma och remixa andra religioners ritualer och högtider, och förvandla dem till kristna. Det är så det uråldriga firandet av vintersolståndet plötsligt blev ett födelsedagskalas för Jesus Kristus. Om de kristna kunde remixa andra religioner så framgångsrikt och skamlöst, då kan vi Kopimister absolut göra detsamma.

Kopiera och sprid!

…………

This sermon is also available in English as chapter 14. Kopimism and Religious Rituals in the English version of the Kopimist creation myth

CC-BY-NC Christian Engström

Samling bakom piratflaggan i EU-valet

Henrik Alexandersson (Hax), som på dagarna arbetar som politisk assistent åt mig i Bryssel, skriver ett inlägg om en strategi för Piratpartiet i EU-valet 2014.

Själv har jag i allt väsentligt samma åsikt som Hax när det gäller EU-valet. Det är inte särskilt förvånande, eftersom det här är något som vi diskuterat mycket på kvällarna i Bryssel.

Piratpartiet har ett skarpt och relevant politiskt program inför EU-valet. Vi vill stoppa övervakningssamhället, göra fildelning lagligt och stå upp för internets frihet. Allt det här är frågor som ligger på EU’s bord, och där vi har visat att vi gör nytta genom att finnas på plats i Bryssel. Piratpartiet är också EU-kritiskt, och kräver ett nytt grundfördrag som ska antas i en folkomröstning. Annars tvingas Sverige börja fundera på allvar på om vi måste lämna EU.

Hax har också några förslag rörande Piratpartiets lista i EU-valet. Även här håller jag med om vad han skriver. Jag tycker gärna att vi kan öppna listan för lite fria kandidater från både vänster och höger. Och jag håller helt med Hax om vem som vore det perfekta ankaret på Piratpartiets EU-lista 2014…

Läs mer hos Hax: EU-valet 2014: Samling bakom piratflaggan!

EU-parlamentet tar sommaruppehåll

Ännu så länge får snuset i Sverige smaka vad det vill

Nu har EU-parlamentets sommaruppehåll börjat. Verksamheten drar igång igen sista veckan i augusti. Då fortsätter behandlingen av ett antal lagstiftande rapporter:

Dataskyddsdirektivet handlar om att ta fram en gemensam förordning för hela EU för skydd av persondata. Idag är det reglerat av ett direktiv som är grunden för den svenska Personuppgiftslagen PUL. Tanken att ha gemensamma regler för hela EU var nog bra, och kommissionens ursprungliga förslag var faktiskt ganska bra. Men sedan har det varit den största lobbykampanjen i EU-parlamentets historia. Ett antal stora företag (många amerikanska) har lobbat för att vattna ner förslaget och göra det så meningslöst som möjligt, så att ”big data” ska få göra mer eller mindre vad de vill. I det ansvariga utskottet LIBE ligger just nu 4000 ändringsförslag, där de allra flesta går i helt fel riktning. I höst får vi se hur det går med den vidare behandlingen. Man skulle ju hoppas att Prism-skandalen och Edward Snowdens avslöjanden om USA’s massövervakning av oss alla får kollegorna i andra partier att tänka till, och trots allt stödja en strikt reglering av hur personuppgifter får hanteras. Men om det verkligen blir så, det kommer nog antagligen bero mycket på hur stor uppmärksamhet den här frågan får i debatten runt Prism-skandalen. Det lär knappast hända av sig självt.
”Musikdirektivet” heter egentligen någonting mycket längre, men det handlar om att dels få lite ordning och reda på alla insamlingssällskap (alltså STIM, typ) i Europa, dels förhoppningsvis göra det lättare att kunna köpa musiklicenser för onlinetjänster. Jag har speciellt fokuserat på att få så höga krav som möjligt på öppenhet och transparens runt hur insamlingssällskapen hanterar pengarna som de samlar in för artisters och författares räkning, och på att de verkligen betalar ut pengarna så snabbt och korrekt som möjligt. På den punkten är det idag lite si och så, så det behövs tydliga regler. Enligt EU-kommissionens utredning som ligger till grund för direktivet ligger insamlingssällskapen i EU tillsammans på flera tiotals miljarder kronor som de samlat in men inte betalt ut till artisterna och författarna, i vart fall inte ännu. Hittills har insamlingssällskapen fått behålla pengarna själva om de inte har kunnat hitta rätt personer att betala ut pengarna till. Det blir en direkt belöning till insamlingssällskap som slarvar, alltså. I förslaget till direktiv som vi antog i det ansvariga utskottet JURI för någon vecka sedan finns en paragraf om att medlemsstaterna (till exempel Sverige) om de vill ska få bestämma att de här pengarna hamnar i en fond för kulturella ändamål. Den fonden skulle bland annat kunna användas för att göra det möjligt för bibliotek att digitalisera sina samlingar och lägga ut på nätet. Nästa steg för att få igenom det här direktivet är att få ministerrådet gå med på det också. Det arbetet börjar i höst.
Varumärkespaketet är ett lagstiftningspaket om varumärkessystemet i Europa. Vi har idag ett varumärkessystem som på det hela taget fungerar bra. Det mesta i varumärkespaketet är tekniska detaljer, där en del kan vara vettiga justeringar, men där mycket nog mest är onödig klåfingrighet, även om det inte är några större frågor. Men jag har hittat åtminstone två mycket politiska och kontroversiella frågor insmugna i paketet. Dels vill de att varumärkesrätten ska utvidgas så att tullen ska få beslagta varor som bara passerar genom frihamnarna i EU, även om varorna är helt lagliga i landet som de ska skickas till. Om det här går igenom kommer det att försvåra tillgängligheten till generiska mediciner, som samma sätt som ACTA hotade access to medicines. Dels vill de utvidga varumärkesrätten så att tullen ska få beslagta helt äkta varor som är köpta helt legitimt via internet från företag utanför EU. Det skulle då betraktas som varumärkesintrång om du som privatperson köper en helt äkta iPhone från en website i Hongkong, istället för att gå någon till Apples butiker i EU. Det här kommer vi fortsätta diskutera i det rättsliga utskottet JURI i höst.
Nätverkssäkerhetsdirektivet är ett fånigt och meningslöst litet direktiv som dök upp i utskottet för inre marknad IMCO nu före sommaren. Idag sker säkerhetsarbetet på internet till stor del med hjälp av mer eller mindre informella samarbeten mellan de privata operatörerna, olika myndigheter och polisen. Ansvaret ligger på medlemsstaterna eftersom det är en polisfråga, och det omfattande samarbetet bygger på frivillighet. EU-kommissionen vill klampa in och föreskriva att allt ska samordnas av en enda myndighet i varje land, som ska rapportera till EU-kommissionen. Det bästa vore om parlamentet säger slänger ut direktivet i dess helhet, men vi får se hur det går i IMCO i höst.
Tobaksdirektivet handlar ur svenskt perspektiv om snus i första hand. Det gick dåligt i omröstningen i miljö- och hälsoutskottet ENVI. EU-parlamentet vill fortsätta förbjuda snus utanför Sverige, och även om det ser ut som att vi på nåder får behålla rätten att smaksätta snus i Sverige, är det ännu inte säkert att EU kommer hålla fingrarna borta från det svenska snuset. I höst sker först omröstningen i plenum och sedan förhandlingar med ministerrådet. Här vill det till att den svenska regeringen inte viker sig platt, som folkhälsominister Maria Larsson (KD) har visat sig benägen att göra hittills.

Men allt det här är i höst. Nu skiner solen, och jag tänker ta mig en snus. Som åtminstone ännu så länge får smaka precis vad den vill, och inte innehåller några förmanande pekfingrar från EU.

…………

Foto Christian Engström, får användas fritt CC0

Europa är under cyberattack från ett land vi trodde var vår vän

EU-parlamentets egen webtevekanal har gjort ett inslag med korta nyheter där jag är med (från 1:30 i videon).

Jag kommenterar frågan om cybersäkerhet. EU-kommissionen har presenterat ett förslag till direktiv som jag inte alls är övertygad är någon särskilt bra idé. Men jag påpekar också att vi nu genom Prism-skandalen har fått bevis på att Europa faktiskt är under attack på internet från främmande makt. Det som gör det ännu mer upprörande är att det är ett land som vi trodde att vi kunde betrakta som vår vän.

Se inslaget hos EuroparlTV (30 sek med början på 1:30)

Piratpartiet: Ökad transparens stärker de små artisternas rätt

Pressmeddelande från Piratpartiet:

Europaparlamentets rättsliga utskott (JURI) har i dag antagit en rapport om reformering av de insamlingssällskap (till exempel Stim) som samlar in ersättning till artister och andra upphovsrättsinnehavare.

- Det är på tiden att denna verksamhet blir mer transparent, säger Christian Engström som är ledamot av Europaparlamentets rättsliga utskott för Piratpartiet.

- Under årtionden har insamlingssällskapen främst gått de stora artisternas och skivbolagens ärenden. Nu stärker vi de små artisternas rätt. Till exempel tvingas insamlingssällskapen nu upprätta register över vilka verk de företräder och att strama upp sin rapportering. Att detta inte har skett tidigare är fullständigt hårresande, säger Christian Engström.

- De nya reglerna kommer också att göra det lättare för gränsöverskridande aktörer som Spotify och iTunes att verka i Europa, säger Christian Engström.

-Upphovsrätten behöver reformeras i grunden, för att anpassas till en uppkopplad värld. Men fram till dess att det sker, så måste dagens system vara så öppet, tydligt och transparent som möjligt, avslutar Christian Engström.

Läs också:

Pressmeddelande från Gröna gruppen i parlamentet

Tidigare bloggpost med bakgrund