Ola Wikander's Blog, page 22

Syster av Ingen

Jag har gjort en stämningsfilm där jag läser ur min fantastikroman Den trettonde funktionen (uppföljaren till Serafers drömmar):




(bilder av Rebecca Bugge, musik och redigering av undertecknad)

Ahann ahim!

Indrasya nu vīryāṇi pra vocam -
yāni cakāra prathamāni vajrī:
ahann ahim, anv apas tatarda,
pra vakṣanā abhināt parvatānām.


"Indras hjältedåd skall jag nu uttala -
de första som han, åskviggsbäraren, utförde:
han dödade Ormen,  bröt fram vattnen,
han klöv bergens inre."

(Ṛg-Veda I 32:1)

Det fjärde vittnet

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"ＭＳ 明朝"; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;} @font-face {font-family:"ＭＳ 明朝"; panose-1:0 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:128; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:fixed; mso-font-signature:1 134676480 16 0 131072 0;} @font-face {font-family:Cambria; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;} @font-face {font-family:SemiramisUnicode; panose-1:2 2 6 0 5 4 5 2 3 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610601729 -805275397 40 0 255 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:Cambria; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"ＭＳ 明朝"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-family:Cambria; mso-ascii-font-family:Cambria; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"ＭＳ 明朝"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Cambria; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:35.4pt; mso-footer-margin:35.4pt; mso-paper-source:0;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style>  <br /><div class="MsoNormal">Det allmänna indoeuropeiska ordet för “fyra” är <i style="mso-bidi-font-style: normal;">*k^wetwor(es)</i>.* Det är det ordet som dyker upp i olika varianter som latinets <i style="mso-bidi-font-style: normal;">qattuor</i>, grekiskans <i style="mso-bidi-font-style: normal;">tettares</i>/<i style="mso-bidi-font-style: normal;">tessares</i>, sanskritens <i style="mso-bidi-font-style: normal;">catur</i>/<i style="mso-bidi-font-style: normal;">catv</i><i style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-family: "semiramisunicode";">ā</span>ras</i>, walesiskans <i style="mso-bidi-font-style: normal;">pedwar </i>och, för den delen, svenskans “fyra” (lättare att se om man tänker på gotiskans <i style="mso-bidi-font-style: normal;">fidwor</i>). Många fler exempel finns.</div><div class="MsoNormal"><br /></div><div class="MsoNormal">Men i det allra tidigast belagda indoeuropeiska språket, hettitiskan, heter “fyra” något helt annat, nämligen <i style="mso-bidi-font-style: normal;">m</i><i style="mso-bidi-font-style: normal;">e(y)u-</i>. Eventuellt har det ordet med roten i <i style="mso-bidi-font-style: normal;">minimus</i> att göra, vilket skulle innebära att den betecknar en “liten hand” med bara fyra av fingrarna. Saken är osäker.</div><div class="MsoNormal"><br /></div><div class="MsoNormal">Men finns inte det vanliga “fyra”-ordet alls på hettitiska? Jo, kanske. Det finns nämligen ett ord <i style="mso-bidi-font-style: normal;">kutruwan-</i>, som betyder “vittne”. Enligt en föreslagen tanke som ursprungligen går tillbaka på en artikel av C.H Carruthers från 1933 skulle det ordet ha att göra med <i style="mso-bidi-font-style: normal;">*k^wetwor</i>, i den meningen att det skulle beteckna den fjärde personen i ett rättsfall, efter den käranden, svaranden och domaren. Onekligen en intressant tanke. Men stämmer den …? Tja, oklart. För att komma med en i sammanhanget passande anglicism är juryn fortfarande ute.</div><div class="MsoNormal"><br /></div><div class="MsoNormal">Man kan läsa mer t.ex. i <a href="http://www.bokus.com/bok/978900416092... etymologiska lexikon</a>.<br /><br /><br />* Med några varianter. </div>

Hemsida

Den wikanderska hemsidan är uppdaterad - se här!

Kvällspostenfilologi

Jag skriver i Kvällsposten/Expressen om hur det är att åka i tidsmaskin med hjälp av språket och texterna - i det här fallet Deuterojesaja - och om vikten av filologi. Läs här!

Hurr-ra!

Dagens hurritiska ord:


taršuvani
("människa")

På scen

… och här har vi ett föredrag jag höll på Bokmässan 2014 om hebreiska, exegetik och min bok Gud är ett verb:

Sånger

En sång om befrielse:




Och en om katarer:

Twttr

Vill förresten påminna om mitt twitterkonto, för dem som brukar sådant: @OlaWikander heter det, helt enkelt. Där kan man få se ugaritiska citat, japanska uppdateringar, musiksaker, grottekvarnsrapporter, länkar och annat. Hepp!

Dunpeal

Har ni läst eller sett böckerna och filmerna om Vampire Hunter D? Om inte, så bör ni. De handlar, som namnet antyder, om en vamyprjägare som heter … D. Böckerna är skrivna av Hideyuki Kikuchi och har illustrerats av den tämligen fantastiske Yoshitaka Amano (inte minst känd som den som gjort de tidiga illustrationerna till Final Fantasy-serien).

Huvudpersonen D är själv halvvampyr. Han påminner för övrigt mycket om halvvampyren Alucard i Castlevania. Och om helvampyren Alucard i Hellsing (alla tre jagar vampyrer och har långt, flygande hår). Japansk populärkultur gillar att dela troper. Men Vampire Hunter D är äldst av de tre.

Hursomhelst: D är alltså halvvampyr, det som i folkloren kallas en "dhampir" (i sig ursprungligen ett albanskt ord). I och med att D är en japansk skapelse dyker ordet upp i japansk transkription som danpīru. Men nu blir det besvärligare: när ordet sedan översattes till engelska förstod man inte vad en dhampir var. Och så blev den gode D en … dunpeal!


UPPDATERING
Ha, jag märker att jag redan skrivit lite om detta fenomen, men det förtjänar minsann två inlägg!