Annika Andebark's Blog, page 34
September 30, 2021
Välkommen oktober!
Inlägget Välkommen oktober! dök först upp på ANDEBARK.
Avrättningar
Här samlar jag material kring hur Gustav Vasa använde avrättningar som avskräckning. Inlägget är under uppbyggnad.
Ur Oscar Holsts uppsats ”Dock benådades de till svärdet” sid 37
Målet var att straffet skulle vara ordentligt avskräckande, vilket innebar att det skulle vara så plågsamt och pinsamt som möjligt. Av samma skäl fanns det ett stort intresse av att att hålla offentliga bestraffningar, så att så många som möjligt skulle bli avskräckta. Ofta gjordes bestraffningarna till spektakulära tillställningar, för att inte säga regelrätta folkfester. Men dessa storslagna händelser var också en manifestation av makt.
Christian Häthén:
”Den enväldiga kungamakten använde bestraffningsrätten som ett vapen mot sina fiender. Trolöshet och motstånd bestraffades skoningslöst och avrättningarna utnyttjades som verksam propaganda för furstemakten. ”
En annan typ av godtycklighet än tidigare verkar prägla det statliga bestraffandet under 1500- och 1600-talet Straffen behövde inte alltid ha stöd i lag – viktigare var ofta istället att avskräckningseffekten blev så stor som möjligt. Dessutom förstärktes så småningom alltmer vedergällningstanken genom reformationens betoning av Guds eget ord. Det blev överhuvudtaget, vid 1500-talets början, allt mer vanligt att folk dömdes till döden och avrättades utan att stöd fanns i lagen och utan riktig rättegång. ”
Stegling
Straffet för förräderi och betyder på fornnordiska ”stake” eller ”stolpe”
Brottslingens kropp lemlästades. Antingen flätades kroppen i ett hjul, eller så satte man fast de styckade delarna på olika delar av hjulet. Ofta restes hjulet upp mot skyn med hjälp av stolpar eller pålar för att alla runtomkring skulle kunna ta del av den minst sagt vedervärdiga synen.
Halshuggning
Det var större träffsäkerhet med bila (yxa) – ändå ansågs svärdet mindre vanhedrande.
Avrättning med svärd kunde vara problematiskt. Bödeln behöver inte alls ha varit inkompetent, det var helt enkelt så att det var svårare att med svärdet lyckas på första försöket. Förklaringen till att många ändå valde svärdet beror på att det var en statussymbol, kopplat till den rikedom som vanligtvis endast var förunnat adeln. Den som avrättades med svärd begravdes dessutom som regel i vigd jord, vilket ej var fallet med folk som avrättades med bila.
Våldskultur
Istället för att likvidera politiska motståndare under 1400-talet verkar man ha skonat dem för att föra över dem på den egna sidan. (På kontinenten var avrättningar av politiska motståndare vanligare.) Enligt Dick Harrison.
Inlägget Avrättningar dök först upp på ANDEBARK.
September 29, 2021
Girigheten
Tallroth sid 172
Under hösten 1521 skickade Vasa två betrodda befäl för att se vad som kunde utvinnas. Kungen insåg att Norrland var en god resurs för riket.
Inlägget Girigheten dök först upp på ANDEBARK.
September 21, 2021
Höjbyn med Vår Frue Kirke
Här hittar du fler inlägg om Kalundborg
Höjbyn
[image error]Vår Frue Kirke (omkring 1220)
Torget
Adelgade 15 (1400-1450)
Kyrkans förrådshus (1400-1450)
Biskopshuset (1425-1480)
Prästens bostad (1484-1499)
Rektorsbostaden (1500)
Lindegården
Inlägget Höjbyn med Vår Frue Kirke dök först upp på ANDEBARK.
Östborgen i Kalundborg
Här kan du läsa mer om Kalundborg
1261 uppfördes ett franciskanerkloster öster om Höjbyn. Kanske var det i samband med detta som skeppet började lägga till vid den lilla fiskarbyn Kordelen. 1285 användes fortfarande västborgen, men ett nytt byggnadsverk tog form i öster. Vallgraven utökades och ringmurarna förstärktes. Den som ville ta sig till Höjbyn fick lägga till vid skeppsbron (dagens Skibbrogade) och ta sig runt en bred vallgrav som omgav både Kalundborgs slott, Höjbyn och Västborgen.
Efter att ha rundat vallgraven kom den resande in norr om byn där Fransikanerklostret låg på höger sida. Efter att ha passerat klosterkyrkan förde vägen via en bro över till Höjbyen. Vallarna krönts av en pallisad.
Slottet var omgivet av en hög mur som följde borgholmens kanter. Överst på ringmuren fanns en vaktgång i trä som man nådde från den yttre borggården.
När besökaren passerat vindbryggan och porten till den yttre borggården reste sig slottet. För att komma in i slottet måste besökaren gå till höger där huvudporten satt mitt på den västra flygeln.
Via slottets huvuddörr gick man rakt igenom slottet och ut i den inre femkantade slottsgården. Här fanns ingångarna till slottets fem flyglar. Allt var uppfört i tegelsten utom den omgivande muren.
1285 plundrades Kalundborg och Horsens av en norsk storman. Efter det förstärktes borgen ytterligare. Samtidigt blev borgen förvaringsplats för politiska fångar.
Omkring 1320 pantsatte den danske kungen Kalundborg till greven i Holstein. 1341 belägrade Valdemar Atterdag Kalundborg, men fick ge upp. Först 1344 överfördes Kalundborg till Valdemar Atterdag.
Valdemar Atterdag
Valdemar Atterdag förstärkte slottets yttre ringmur med ett av de största tornen under dansk medeltid – Folen. Slottet renoverades och byggdes ut så att den kunde husa alla vid Danehovet, stormännen med deras följen. Slottet var skräddarsytt för stormöten. Vid ett möte deltog 72 av rikets stormän, som var och en reste med sina följen.
När Valdemar Atterdag dog reste hans dotter Margareta till Kalundaborg, som blev Margaretas första bas i Danmark.
Före 1430 hade den danske kungen inte något fast residens utan reste mellan olika slott. Under långa perioder förvarades en del av riksarkivet på Kalundborg. Här hölls även flera viktiga politiska möten.
Dorotea av Brandenburg (1430-1495)
1445-1448 var hon drottning i egenskap av maka åt Kristoffer av Bayern. När han dog gifte hon om sig med hans efterträdare, Kristian I. I det första äktenskapet hade hon tillförsäkrats stora egendomar om Kristoffer skulle avlida före henne (Roskilde, Ringsted, Kalundborg, Jämtlands län, Örebro slott med Närke och Värmland).
Efter Kristoffers död ledde Dorotea interimsregeringen och gifte sig den 26 oktober 1449 med Kristoffer I (1426-1481). 1488 gjorde hon en pilgrimsresa till Rom. 1464 hade hon förlorat kontrollen över sina svenska förläningar och ägnade resten av livet åt att försöka få tillbaka dem. Bland annat låg hon bakom bullan mot Sten Sture.
Med henne som värdinna hölls många riksmöten i Kalundborg. Slottet var ett av de mäktigaste i Danmark och utstrålade den makt och prakt som var värdig en furstinna.
1520 nådde Kalundborgs slott sin maximala utbyggnad. I krigen med Sverige användes slottet som statsfängelse för svenska krigsfångar.
1523 var Claus Eriksen länsman på Kalundborgs slott och överlämnade slottet till Fredrik af Holsten utan strid.
I samband med kriget 1658 revs östborgen av svenskarna.
Inlägget Östborgen i Kalundborg dök först upp på ANDEBARK.
September 20, 2021
Västborgen
Bilden ovan är tecknad av Ingo Milton. Vykortet, som finns att köpa på Museet i Kalundborg, bygger på arkeologiska fynd och föreställer hur det såg ut 1167 när Esbern Snare hade anlagt Västborgen.
Där annat inte anges är samtliga uppgifter i det här inlägget hämtade från Årbog for kulturhistorien i Nordvestsjaelland 2011 (som jag köpte på museet i Kalundborg). Störst hjälp har jag haft av Niels Henrik Junker Mortensens text Kalundborg og by.
Här kan du läsa mer om Kalundborg
Esbern Snare
Esbern Snare, 1127-1204, var bror med ärkebiskopen i Lund, Absalon (1128-1201). I litteraturen står det att kung Valdemar den store var deras fosterbror. (Valdemar den Store levde 1131-1182. Vad det innebar att han var fosterbror med Esbern och Absalon har jag inte lyckats hitta.)
1169 angrep Esben, Absalon och Valdemar den Store tillsammans venderna och intog ön Rügen. Samma år lyckades Valdemar den store få sin far, Knut Lavard, helgonförklarad.
Esbern byggde borg i Kalundborg, Absalon grundade Köpenhamn och Valdemar förstärkte Voldingsborg.
Valdemars äldsta son, Knut VI (f 1163) avled barnlös och efterträddes av sin yngre bror, Valdemar Sejr (f 1170), som jag återkommer till nedan.
Esbern Snare var i tredje äktenskapet gift med Helena Guttormsdotter. Hon var dotter till en svensk jarl. Tillsammans hade Esbern och Helena dottern Ingeborg Esberndatter av Kalundborg.
Färdas till Kalundborg
Kalundborg ligger på en höjd som sträcker sig längs kusten. När västborgen byggdes var näset täckt av skog och det var enklare att färdas via havet än på land.
Redan ute på fjorden kunde tillresande se ett högt torn resa sig innerst i viken. Vid inseglingen rundade skeppet Gisselöre. Samtidigt blev en lång byggnad i tegelsten synlig. Byggnaden var uppförd som en förlängning av tornet och ingav stor respekt. Vid den här tiden var tegelsten ett nytt byggnadsmaterial som endast den absoluta eliten i riksrådet hade tillgång till. Borgholmen var avskild från resten av höjden genom en djupt grävd klyfta. På toppen av den andra kullen kunde man skönja Höjebyns spridda bebyggelse.
På insidan av Gisselöre låg hamnen Haervigen där krigsskepp som liknade vikingaskepp låg förtöjda.
Från bryggan ledde en väg upp över strandängarna och via ett sumpområde som omgav borgen. Troligen låg det träbroar över sumpområdet.
Borgens huvudingång var starkt befäst för att kunna motstå angrepp.
Hur såg det ut på västborgen i Kalundborg?
Innanför tornet i borggården låg till höger den långa tegelstensbyggnaden där borgherren hade sin boning. Efter dåtidens mått mätt var bostaden exklusiv med ett värmesystem som spred värmen genom kanaler i golvet. Troligen användes även glas som ljusinsläpp. Vid den här tiden bodde byborna i lerklinade hus där det enda ljuset som fanns var det som trängde in genom dörren eller där röken släpptes ut i taket.
Till vänster om borgtornet låg en byggnad som anslöt till borgens västra mur. Byggnaden fungerade som ekonomibyggnad med förråd, uppställning av hästar och andra husdjur. Borggården omgavs av vallar och en vallgrav. Vallen kröntes av en rad med spetsiga pålar för att förhindra att fiender trängde in i borgen.
Förutom att beskydda människor vid belägringar skulle den i fredstid kunna fungera som ett lantbruk. Här gick husdjur som höns, gäss, svin och kreatur fritt liksom hästar (som användes för transport och krigstjänst). Här fanns även smedja (som försåg både borgen och båtarna med smide).
En träbro förband borgen med Höjbyn. Liksom borgen var Höjbyn omgiven av vallgravar.
Efter Esbern Snares död 1204
Borgen skulle skydda mot plundring och skapa stabilitet i området. Om Esbern Snare förlänades området eller byggde borgen på sin egen mark förtäljer inte källorna. Efter hans bortgång övertog hans dotter Ingeborg, ämbetet som borgherre. 1261 gick ämbetet tillbaka till kungamakten så det kan ha varit en förläning.
Esbern Snares tredje hustru, Helena (Ingeborgs mor) blev frilla till kung Valdemar Sejr. År 1205 födde hon deras son Knut Valdemarsson av Danmark som blev hertig av Reval. (Valdemar Sejr var född 1170 och betydligt yngre än Esbern som var född 1127). När Valdemar Sejr gifte sig 1205 flyttade Helena tillbaka till Sverige och grundade Vår Frus kapell vid Linköpings domkyrka.
Informationsskyltar från Kalundborg
Inlägget Västborgen dök först upp på ANDEBARK.
September 19, 2021
Kalundborg
I helgen var vi på inköpsresa i Danmark. Eftersom Kristina Gyllenstierna under flera år satt inspärrad på Kalundborgs slott bestämde vi oss för att cykla i området. Vi cyklade till Rösnäs fyr – en helt fantastisk cykling (men eftersom jag har strul med sidan cyklat lägger jag upp bilderna här istället).
Cyklat
Vi ställde bilen i Kalundborg. Tur och retur till Rösnäs fyr var det något kortare än fyra mil när vi följde led 401.
Uppleva
Museet på Lindgarden
Kalundborg ligger längst in i Kalundborg fjord, med de två näsen – Rösnäs och Asnäs – som två skyddande armar. Landskapet är rejält kuperat och det är lätt att förstå varför Esbern Snare valde att bygga en borg just här.
I Nordvästsjällands årsbok från 2011 resonerar Rikke Steenholt Olesen om var namnet Kalund kommer ifrån. Lund betyder en liten trädsamling även på danska. Förstavelsen ”Ka-” skulle kunna komma från ”kragefugl, allike”, skriver hon.
Den här ståtliga stendösen fann vi när vi cyklade mot Rösnäs, så att området varit befolkat långt innan borgen byggdes råder inget tvivel om.
En stor del av vägen hade separat cykelbana. Hur trafiken är under sommarmånaderna vet vi så klart inte, men en söndag i september var det helt underbart att cykla här!
I byn Ullstrup finns en matbutik där du även kan köpa lokalproducerat vin.
Den här vyn! Hav på båda sidor om vägen!
Vägen mot fyren består delvis av grusväg. Såå vacker!
Det sägs att klimatet är mildare i Kalundborg än resten av Danmark. I norr hotade svarta moln, medan vi hela dagen cyklade i solsken. Så kanske ligger det något i vad som skrivs om det milda klimatet.
Kyrkan i Ullstorp
Vinodlingarna längs vägen påminde om när vi cyklade runt Bodensjön.
Byn Kalundborg och Vår Frue kirke får sina egna inlägg. Inlägget Kalundborg dök först upp på ANDEBARK.
September 18, 2021
Min första bokmässa!
Samtidigt som jag debuterade som författare den 21 mars 2020 stängde världen ner pga pandemin. Alla fysiska möten byttes till digitala (vilket resulterade i Kvinnohistorier).
I helgen arrangerades äntligen en riktig bokmässa – i Höganäs! Nästan på hemmaplan.
För att få en bild av vad bokmässa innebär började jag med att jobba som volontär på mässans första dag. Dagen blev inte riktigt som jag hade väntat mig. Uppgiften som skulle bestå av att ställa stolar rätt blev till presentation på Restaurangscenen. Och jag älskade det. Nu bara längtar jag tills jag får möjlighet att sitta där på scenen och berätta om mitt författarskap.
Fredagens bästa samtal stod Görrel Espelund och Stefan Sauk för. Efteråt hade jag förmånen att få byta några ord med Görrel. Hon berättade att Stefan Sauk inte ville ha frågorna innan, men att hon hade förberett sig en hel del.
Det fanns en nerv och energi i deras samtal som jag vill ta med mig in i framtida författarsamtal.
Mellan samtalen hade jag möjlighet att studera utställarnas montrar och funderade över vad det var som tilltalade mig. På lördagen ledde detta till en egen film på youtube.
Efter att ha studerat andra författare under en hel dag passade jag på att göra en vLogg om hur man som författare kan förbereda sig inför den första bokmässan.
Bokmässa var verkligen jättekul – men bokförsäljningen var en besvikelse. Då säljer jag fler böcker på de digitala aktiviteter jag har.
Om det blir fler bokmässor i Höganäs kommer jag absolut ställa upp som volontär igen! Men då tror jag att det blir en egen monter i samarbete med Kvinnohistorier där vi kan lyfta varandra kring ett gemensamt tema.
Stort tack till alla som gjorde Höganäs bokmässa till en kulturfest!
Inlägget Min första bokmässa! dök först upp på ANDEBARK.
September 16, 2021
#metoodagen
Den 15 oktober 2017 uppmanade skådespelerskan Alyssa Milano sina följare på twitter att skriva #metoo om de någon gång hade blivit sexuellt trakasserade. Hon anade nog inte att det var startskottet för en världsomspännande revolution. Hon fick 66 000 svar på ett par timmar, och inom loppet av några dagar hade miljontals kvinnor över hela världen skrivit under med ”#metoo” i olika sociala medier. Det blev en revolution som fick marken att skälva under gärningsmän som trott sig stå säkra, belyste övergrepp som tidigare tystats ner och fick patriarkala strukturer på samhällets alla nivåer att skakas i grunden.
MeToo-dagen kan ses som en årlig besiktning för både media, företag, skolor och föreningar. Inför dagen påminns vi alla om att se över vår egen organisation för att upptäcka om det börjat gnissla någonstans eller om vi glidit tillbaks i gamla hjulspår. Det viktigaste nu är att se till att dagen blir etablerad och självklar, så att alla vet att de fortfarande kan höja rösten för förändring – eller uppmärksamma de åtgärder som redan vidtagits.
Ovanstående text är hämtat från MyNewsdesk Du kan läsa pressmeddelanet om metoodagen genom att klicka här
Lotta Persdotter släpper sin andra roman i mitten av oktober och är en av gästerna på Litteraturkanalen. Kvinnohistorier
Varför inte ta tillfället i akt att lyfta fram de skrivna och oskrivna kvinnohistorierna dessa dagar?
Ordna en boksignering. Samlas på ett café och berätta om något spännande kvinnoöde. Ordna en livesändning på FB eller instagram och läs högt ur en bok. Det är bara fantasin som sätter gränser. Lägg sedan upp ett inlägg på instagram med #kvinnohistorier211015 och #metoodagen
Programmet kan du ta del av genom att söka på #kvinnohistorier211015 (du kommer även till sidan via eventen på Kvinnohistorier.
*** Eventkalender Kvinnohistorier ***
I Kvinnohistorien uppmärksammar vi dagen genom två digitala event
Fredagen den 15 oktober kl 18-21
I samarbete med Litteraturkanalen har testat en samtalsserie på temat Kvinnohistorier. De första tre samtalen publiceras på Litteraturkanalens youtube. I samband med detta kan du träffa författarna via zoom för frågor.
18.00 Filmsläpp Annika Andebark
18.30 Frågestund Annika Andebark
19.00 Filmsläpp Gunilla Cullemark
19.30 Frågestund Gunilla Cullemark
20.00 Filmklipp Lotta Persdotter
20.30 Frågestund Lotta Persdotter.
Varför inte bjuda hem några väninnor (på cykelavstånd) på en mysig middag där bokprat varvas med författarsamtal och frågestund?
Gunilla Cullemark har skrivit romanen KajakbyggerskanLördagen den 16 oktober 10-15
Kvinnohistoriers tredje digitala bokmässa
Kvinnohistoriers samarbetspartners
Hur vi ska lyfta de skrivna och oskrivna kvinnohistorier vet vi inte riktigt än, men att vi vill skapa samtal om kvinnohistorier vet vi.
Helena Hansen arrangerar bokcirklar och skrivkurser.
Michaela Hennig driver sedan tidigare Litteraturkanalen. Mer om detta i morgon.
Mer om #metoodagen
MeToo-dagen ska påminna oss alla om att hålla igång diskussionerna om sexuella trakasserier, övergrepp och de strukturer som möjliggjort dem. Långt efter att löpsedlarna har riktats mot andra håll, fortsätter det viktigaste arbetet på gräsrotsnivå – där nya strukturer byggs upp.
En gång om året hjälps vi åt att både hylla och uppmärksamma MeToo-rörelsen, men också ta en titt på vår egen omgivning, som en årlig metoo-besiktning. Det viktiga är att medvetenheten fortsätter öka på varenda arbetsplats, skola, idrottsförening eller varhelst människor möts.
#metoodagen har en egen hemsida som du hittar här
Inlägget #metoodagen dök först upp på ANDEBARK.
September 15, 2021
Avrättningar
Här samlar jag material kring hur Gustav Vasa använde avrättningar som avskräckning. Inlägget är under uppbyggnad.
Ur Oscar Holsts uppsats ”Dock benådades de till svärdet” sid 37
Målet var att straffet skulle vara ordentligt avskräckande, vilket innebar att det skulle vara så plågsamt och pinsamt som möjligt. Av samma skäl fanns det ett stort intresse av att att hålla offentliga bestraffningar, så att så många som möjligt skulle bli avskräckta. Ofta gjordes bestraffningarna till spektakulära tillställningar, för att inte säga regelrätta folkfester. Men dessa storslagna händelser var också en manifestation av makt.
Christian Häthén:
”Den enväldiga kungamakten använde bestraffningsrätten som ett vapen mot sina fiender. Trolöshet och motstånd bestraffades skoningslöst och avrättningarna utnyttjades som verksam propaganda för furstemakten. ”
En annan typ av godtycklighet än tidigare verkar prägla det statliga bestraffandet under 1500- och 1600-talet Straffen behövde inte alltid ha stöd i lag – viktigare var ofta istället att avskräckningseffekten blev så stor som möjligt. Dessutom förstärktes så småningom alltmer vedergällningstanken genom reformationens betoning av Guds eget ord. Det blev överhuvudtaget, vid 1500-talets början, allt mer vanligt att folk dömdes till döden och avrättades utan att stöd fanns i lagen och utan riktig rättegång. ”
Stegling
Straffet för förräderi och betyder på fornnordiska ”stake” eller ”stolpe”
Brottslingens kropp lemlästades. Antingen flätades kroppen i ett hjul, eller så satte man fast de styckade delarna på olika delar av hjulet. Ofta restes hjulet upp mot skyn med hjälp av stolpar eller pålar för att alla runtomkring skulle kunna ta del av den minst sagt vedervärdiga synen.
Halshuggning
Det var större träffsäkerhet med bila (yxa) – ändå ansågs svärdet mindre vanhedrande.
Avrättning med svärd kunde vara problematiskt. Bödeln behöver inte alls ha varit inkompetent, det var helt enkelt så att det var svårare att med svärdet lyckas på första försöket. Förklaringen till att många ändå valde svärdet beror på att det var en statussymbol, kopplat till den rikedom som vanligtvis endast var förunnat adeln. Den som avrättades med svärd begravdes dessutom som regel i vigd jord, vilket ej var fallet med folk som avrättades med bila.
Våldskultur
Istället för att likvidera politiska motståndare under 1400-talet verkar man ha skonat dem för att föra över dem på den egna sidan. (På kontinenten var avrättningar av politiska motståndare vanligare.) Enligt Dick Harrison.
Inlägget Avrättningar dök först upp på ANDEBARK.
