Therese Henriksson's Blog, page 7

Nycklar, sommarnätter och en tant med magiskt tänkande

Tänk dig att du är barn, det är sommarlov, och i din farmors gamla föräldrahem, ett hus från sjuttonhundratalet finns ett skåp som alltid har varit låst.
Det där skåpet. Ingen vet vad som finns i det. Och inga nycklar verkar passa.
Ni är några barn, kusiner och stuggrannar, som tillbringar sommaren ihop, och en av de där regniga dagarna bestämmer ni er för att skåpet ska upp. Det måste ju finnas något spännande i det.
En hemlighet. En skatt till och med!
Ni letar nycklar, samlar ihop så många ni kan hitta, och provar dem en och en.
För varje nyckel som sticks in i låset stiger hoppet, nu!
Men nej ...
Hemligskåpet förblir låst.

Så kommer hösten, vintern, en ny vår, och det blir sommar igen.
Ni är ett år äldre nu. Armar och ben är längre och mopeden går varm på skogsvägarna.
Men en av sommarlovets allra ljusaste midnattsolsnätter bestämmer ni er.
Det är dags att ge skåpet ett nytt försök.
Ni diskuterar innehållet. Varför har skåpet varit låst så länge?
Tänk om där finns ledtrådar till något större?
En skattkarta? Smycken? En samling kärleksbrev till en gammal släkting från någon känd person? Magiska trollformler, så hemliga att ingen känner till dem? Papper som visar att ni egentligen är arvtagare till en förmögenhet i Amerika?
Nycklarna samlas ihop igen. Några skruvmejslar och hårnålar provas också i bästa tevedeckarstil.
Spänningen stiger. Det ska gå!
Men inget händer. Låset vägrar. Ni står där och stirrar på den tysta mörka skåpdörren.
Hemligheterna finns kvar, fnissar åt er ur mörkret.

Som vuxna har vi ibland pratat om det där skåpet. Skrattat lite åt våra idoga försök att öppna det.
Mints hur det var, då när vi var tio-tolv år, och sommarloven var långa.
Vi har till och med stått där vid skåpdörren och ryckt lite i den med våra egna barn som nyfiket tittat på. Men den har alltid förblivit stängd.

Det gamla huset är delvis mitt nu, och skåpet kan jag göra hur jag vill med.
Jag har sagt att jag nog ska åka förbi någon loppis eller auktionskammare och se om jag kan få tag på en nyckel. Eller på Tradera kanske?
Då kan jag ju använda skåpet. Fylla det med egna hemligheter, eller med bokstäver kluddade i block.
Det vore väl bra?

Så en natt nu i juni, när dimman steg ur dikena, och jag hade glömt att gå och lägga mig, kom barndomsminnena plötsligt för mig.
En tanke nästlade sig fram.
Gå in i Pellgårn. Ta nyckeln ur hörnskåpet i kammaren och prova om den passar i hemligskåpet.
Nästa tanke svarade den första.
Ingen idé. Den nyckeln provade vi alldeles tillräckligt många gånger som barn.
Men prova ändå! Tjatade min positiva sida. Den kanske passar nu?
Haha, jag fnissade högt åt mig själv. Okej!

Tanten som är jag skuttade över tuvorna, tog sig in i det obebodda och sovande huset, klättrade över ett litet berg av banankartoner med böcker i, och plockade åt sig nyckeln ur det lilla supskåpet i kammaren.
Sedan fick jag bana mig fram mellan köksbord och bokhyllor undanställda för framtida bruk.
Hemligskåpet stod där som förut.
Barndomens somrar svävade över den tysta salen. Det var nästan så att jag kunde höra våra irvrigt viskande röster genom lagren av år, och genom dammet som virvlade i nattljuset.
Jag visste ju att nyckeln inte passade. Vem som helst kunde ju se att den var alldeles för stor.
Ändå försökte jag sätta den i låset. Den gick inte ens in.
Men så gjorde den plötsligt det.
Jag stirrade på låset. Hur?
Magi!
(Ja, jag vet, som vuxen ska man ju inte tro på sagor och trolleri, men blir man författare så kommer man liksom undan med att behålla barnets magiska tänkande så länge man vill! Fniss!)
Jag vred runt. Det gick trögt.
Men så klick!
Där stod jag, alldeles själv, mitt i tystaden, och hade låst upp barndomens hemligskåp.

Vad fanns inuti?
Luft!
Inga gamla skattkartor, hemliga kärleksbrev, magiska trollforlmer eller diamantringar för den delen.
Jag letade för säkerhets skull efter lönnfack, och sniffade lite i skåpet.
Den under så lång tid fänglsade skåpluften luktade som 1943, tänkte jag.
Instängt och lite kryddpeppar.
Snart hade den slunkit ut och blandats med rummets sommarnatt.

Borde jag ha öppnat skåpet?
Ett litet sommarnattsmysterium kanske är en skatt i sig?

Workshop hos Summervibe

Jag hade turen att få hälsa på en dag hos Summervibe i Hertsö centrum i Luleå. 
Projektet som Rädda barnen står bakom kom till för att skapa en trygg och meningsfull fritid för sommarlediga barn och unga.
På torget fanns en streetbasketplan, möjlighet till dans, en musikstudio i ABF´s kulturhusvagn, och en "bokkiosk". Det fanns även möjlighet att skapa och pyssla. 
Sommarjobbande unga vuxna höll i aktiviteter och bjöd barnen på vattenkrig, glass och melon denna varma dag. 
Alldeles i anslutning till torget ligger Hertsöns fina bibliotek och det var genom dem jag fick möjlighet att vara med.

Så jag som packat min gamla rutiga dramatenvagn full med egna böcker och material till "bokpyssel" fick ta stunden som den kom och improvisera utifrån antalet barn, ålder och intressen.
Här på bilderna spelar vi ett "hitta på en berättelse-spel" med hjälp av bilder/tidningsurklipp och en tärning. I högarna finns alla sorters personer och platser, som gjorda för att sätta igång fantasin. 
Vad kan det bli när tärningen och fantasin får samspela?
Idéerna haglar över bordet. En deckare?
Ja, någon är mördad i ödehuset och privatdetektiven Rick (oklart varför han gick runt och bar på en pilatesboll) tar sig dit med sin hundvalp. En blivande polishund med suveränt luktsinne.
Men skurken, en korrumperad polis (som tydligen är bagare också) motarbetar honom. 
Hur ska mordet kunna lösas? Kommer detektiven Rick att klara sig? 

Sommarläsning! Kyla som boktips i P4 Norrbotten.

"En bok som får en att både tänka efter, rysa, frysa och tycka att vi har ett ganska bräckligt samhälle", säger Agneta KronStrömsed från Råneå bibliotek om Kyla i radions morgonsändning.
Agneta tipsar även om Hemma hos Bettan av Eli Åhman Owetz.
Här kan man höra boktipset!



Länk till själva programsidan finns här;
Kyla som boktips i P4 Norrbotten

Testläsning

Ibland testläser jag vänners texter när de är nästan klara. Just nu läser jag en skärgårdsdeckare för mellanåldern. Det är jättekul. Den är faktiskt riktigt spännande!
Tidigare har jag testläst både ungdomsböcker och böcker för riktigt unga läsare.
När jag läser brukar jag skriva allt det jag kommer att tänka på spontant i wordkommentarer, även om det verkar vara obetydliga saker. Sedan får man tänka igenom och sålla förstås.

Eftersom jag skriver själv är det oerhört lärorikt att läsa andras ofärdiga texter.
Då jag sedan hoppar över till det jag skriver på för stunden är det som att man ser manuset med nya ögon.
Man upptäcker misstag och får idéer till förbättringar man kanske inte skulle ha reflekterat över annars.

En ungdomsbok jag testläste för något år sedan finns i handeln nu. Det är en häftig känsla att läsa den färdiga texten i utgivet skick.
Till min stora glädje fick jag också veta igår att en barnbok för sex till nioåringar som jag fått chansen att läsa och kommentera på har blivit antagen.
Det är så peppande! Jag ser verkligen fram emot att se den fina berättelsen färdig med sina illustrationer och allt.
Jag undrar om bilderna kommer att likna dem jag såg i mitt huvud när jag läste?
Skiss till omslaget för Skrivtävlingen

Arbetsstipendium

Jag är en lycklig lantis, för jag fick författarfondens ettåriga arbetsstipendium i juni. Det känns jättekul! För mig betyder det att jag kan satsa aktivt på skrivandet det här året ut.
Jag kommer att lägga extra mycket krut på att få klart de manus jag har påbörjat. 
Och givetvis hoppas, hoppas hoppas jag på att något av dem ska antas!

Till hösten är föreläsningar och andra skrivrelaterade aktiviteter i skolor eller bibliotek inbokade, eller på planeringsstadiet. Men just nu är det så mycket skrivsommar jag kan klämma in.
Det känns faktiskt inte som att man behöver semester från något av det roligaste man vet. 

Ha det fint!

/T

Examensdags!

 Nu har min dotter Lovisa tagit sin förskollärarexamen. Hon har kämpat på bra i tre och ett halvt år, och lästpå distans både från Piteå och Valencia i Spanien därhon och pojkvännen Oscar bor nu. I lördags var vi på plats vid LTU i Luleå för att tittapå cermonin. Sedan blev det kalas.  Förstås!Gissa vem som är en stolt mamma? Rektor lämnar över nål och diplom

Fina familjen gratulerarPresentöppning Lovisa bakar goda tårtor! Den här har makroner på. Hembakta
förstås. 
Hoppas att ni har det bra så här i examenstider! Här är det regnigt och kallt och jag roar mig medatt skriva om sommar och värme. Den kommer snart. Hoppas jag. 

Ljusa kvällar, ljusa nätter

Nu är det ljust dygnet runt. Även om det nästan skymmer lite en stund vid midnatt. De här fotona är tagna vid midnatt för nästan en vecka sedan. På bara några dagar har mycket skett i naturen. Isen på sjön har gått upp, de sista snöhögarna har försvunnit och löven har nu slagit ut till musöron.
Själv har jag ägnat den mesta tiden till sysslor på gården. Allt för mycket sömn har det inte blivit med alla nya lamm som har kommit. Några ska ha nappflaska fyra till fem gånger per dag, så det blir en del att stå i.
Därför har allt skrivande fått stå tillbaka en del. Även bloggen och sociala medier.
Inuti huvudet pågår berättelserna som vanligt. Kokar ner till något som jag förhoppningsvis ska kunna skriva ner, snart, snart.
Det känns lite som en sjukdom att inte ha tid att skriva.
Men det är skönt att man kan samla på intryck i alla fall.
Som av den här natten när jag gick ner och knäppte några bilder vid sjön innan jag matade lammen.


Jag om natten. :D 

Nu kör Mentorsprogrammet igång igen

Snart kör mentorsprogrammet igång igen. 12 maj är sista dagen för dig som är mellan 10 och 18 att ansöka. Så passa på om du vill träffa någon av oss fyra författare som är med på ett bibliotek nära dig. Klicka på länken så hittar du anmälningsblanketten och fler författarfilmer.
https://www.bibblo.se/mentorsprogrammet?culture=sv
Välkommen!

Nu är det Krisberedskapsveckan

Den här veckan är det Krisberedskapsveckan. I år riktar den sig till ungdomar mellan 13-19 och ute i landet pågår olika aktiviteter. Bland annat har man sett på katastroffilmer och diskuterat dem, och vad man själv skulle göra i en liknande situation. Vill man inte se en film kan man ju läsa en bok.
Kyla till exempel!På bilden finns en "strumplampa", eller stormlampa som det egentligen heter. En ficklampa som vevas upp. Ett tändstål. En urgammal pannlampa. Precis en sådan som Elias i boken får. Den som kanske räddar hans liv. Ett trangiakök finns där också tillsammans med kokkaffepannan och kåsan.Där ligger också broschyren Om krisen eller kriget kommer som nämns i boken. 

Nu finns Kyla som ljudbok!

Jag ska erkänna, jag har inte haft Storytel förut. Men nu har jag skaffat en provpreumeration.
Kyla har ju kommit ut som ljudbok under veckan, och nyfiken som jag är så måste jag ju bara lyssna!
Det är en spännande känsla att trycka på play och höra någon annan läsa upp ens text. För trots att man läst den högt för sig själv under redigerigen så är det inte alls samma sak.
Passande nog fick jag ett par hörlurar i födelsedagspresent i förra veckan, så nu ska här lyssnas. Till både Kyla och andra saker. (Har redan lagt första boken i Sagan om Isfolket i bokhyllan. )

Insläsare för Kyla är en tjej som heter Sandra Kassman. Hon har läst in ljudböcker förrut. Dessutom så är hon musikalartist, och som liten gjorde hon den svenska rösten som Lilo i Disneys film Lilo och Stich.
Just den filmen var min dotter Lovisas absoluta favorit, och den gick i det närmaste på repeat i något år hemma hos oss. Kanske är det därför Sandras röst känns bekant, även om den är vuxen nu.
Men en ljuv stämma är det likväl.

Det här är den första av mina böcker som getts ut som kommersiell ljudbok.
Tidigare finns Korpmåne och Skrivtävlingen inlästa som talböcker för Legimus. Det har jag skrivit om tidigare här på bloggen. Korpmåne finns också som punktskriftsbok.

Ljudboken Kyla finns även hos Bookbeat, Bokus och Adlibris.

https://www.storytel.com/se/sv/books/791054-Kyla