Annika Andebark's Blog, page 9

Utställningen Häxor på Kalmar slott

(Den 27 mars 2024 besökte jag vernissagen av utställningen Häxor på Kalmar slott för att leverera Oväsen i Älvdalen. Inlägget kommer uppdateras med fler filmklipp och bilder framöver då jag ännu inte hunnit smälta den starka upplevelsen.)

Den här utställningen griper tag via alla dina sinnen.

Musiken

Filmerna

Viskningarna

Texterna

Ljussättningen

Fäbomiljöerna

Bilderna som är framtagna med hjälp av AI

Väl hemkommen fortsätter upplevelsen och jag inser att Pompe Hedengren och Erik Gullberg i Älvdalsdelen även lyckats gestalta polariseringen, fast de använder fäbodarnas viskningar i motsats till rättens hotfulla frågor.

Polariteter igår och idag

Dessa polariteter med en tyst massa i mitten är vad jag ville gestalta med boken Oväsen i Älvdalen. Polariteter som kan bytas mot andra ord; SD – V, Feminin – Maskulin, Ryssland – Ukraina, Israel – Hamas.

Den väcker tankar om sociala mediers algoritmer, om internationella frågor och svensk rikspolitik.

Decenniets viktigaste utställning?

Igår påstod jag att Häxor är årets viktigaste utställning. Efter att intrycken börjar landa vill jag påstå att den kommer bli decenniets viktigaste utställning.

För utställningen är så mycket mer än en utställning. På Kalmar slott är evenemangskalendern fylld av spännande event där helgens polariteter får symboliseras av nutida häxor och AI forskning.

Utställningen växer

I juni är det premiär för specialskrivna teaterföreställningar och redan är manus för de guidade turerna skrivna. Författaren bakom de guidade turerna kan ni höra i den här filmen.

Fram till den 3 november 2024 visas utställningen på Kalmar slott. Därefter fortsätter den till Historiska museet i Stockholm. Så klart hoppas jag att den kommer visas på Malmöhus, Fängelsemuseet i Gävle, Dalarnas museum i Falun och Varbergs fästning. Men det lär dröja fram till 2027 då visningar i bl a Örebro och Linköping redan är inbokade.

Så nog kommer det finnas möjlighet att se den – men vänta inte. Varje utställning kommer ha specialanpassat material utifrån de lokala historierna.

Tack

Tack Tini Björs som lånade ut Oväsen i Älvdalen.

Tack Pompe Hedengren som såg till att boken Oväsen i Älvdalen säljs i anslutning till utställningen och att du bjöd in mig till vernissagen

Mer om utställningen Häxor

Kalmar slott

Historiska museet

Media om utställningen Häxor

Pressmeddelande 15 juni 2023 (tänk att jag kunde missa detta)

”Våren 2024 öppnar en immersiv utställning om häxor på Kalmar Slott. Utställningen är helt nyproducerad och tas just nu fram av Pompe Hedengren och Erik Gullberg, som bland annat stod bakom den hyllade utställningen Aquanauts: Expeditionen. Utställningen Häxor kommer att ha sin premiär på Kalmar Slott, men vandrar sedan vidare till fler besöksmål.

Utställningen Häxor kommer att vara en upplevelse för alla sinnen. Via scenografier, bilder och filmer kommer besökarna att få veta mer om de häxprocesser som pågick under perioden 1668–1676 och ledde till nästan 300 människors död innan de stoppades. Texterna är skrivna av historikern Cecilia Düringer, som sätter 1600-talets häxprocesser i ett större sammanhang. ”

Epoch Times

”Utställningen tar sin början år 1668, med det stora oväsendet, även kallat det stora blåkullabullret. Detta var en åtta år lång epok under Karl XI:s regeringstid, då ett stort antal människor runt om i Sverige plötsligt anklagades för samvaro med djävulen. Kungen sände ut en trolldomskommission som hade rätt att utmäta dödsstraff, vilket ledde till en stor mängd häxprocesser där nästan 300 människor, framför allt flickor och kvinnor, avrättades.”

Svt

”– Det här måste ju vara den första historiska utställningen i Sverige som skapats med hjälp av AI. Så vi får möta många av de kvinnor som fick sätta livet till under den svenska häxprocessen, säger Pompe Hedengren, som är konstnärlig ledare.”

TurismNytt

”En overkligt verklig upplevelse – som rymmer både sanning och fantasi. Så kan man beskriva den nyproducerade utställningen Häxor, som handlar om de svenska häxprocesserna. Den öppnar på Kalmar Slott på Skärtorsdagen.

“Utställningen kommer bli spektakulär och våra besökare kommer att få kliva in i en liten by i Älvdalen en mörk sommarnatt år 1668 – precis när den första häxan går på vattnet!” Säger Erik Gullberg, utställningsdesigner och producent.”

Inlägget Utställningen Häxor på Kalmar slott dök först upp på ANDEBARK.

Billesholm – en del av Söderåsen

Enligt mig är våren och hösten den bästa tiden på Söderåsen. Helt magiskt är skiftet mellan vitsippor och bokar. Det brukar inträffa i början av maj. För några år sedan hade vi turen att kunna spela in en cykelfilm exakt den dagen.

Nu håller vi tummarna för lika vackert väder lördagen den 4 maj.

*** Boka sportcykel hos Söderåsen MTB ***

*** Boka elcykel hos TravelShop ***

*** Boka vandring och ceremonier via Avalonia tour ***

I projektet Söderåsen 2.0 har Billesholm utsetts till Cykelporten till Söderåsen. Mitt bidrag är att under en enda dag erbjuda ett smörgåsbord av upplevelser för besökaren. Detta är en vision jag haft under många år. Nu har vi två cykeluthyrare med utlämning i Billesholm. Via Avalonia tours kan vi även ta dig med till Söderåsens forntid.

Söderåsen MTB

Här hittar gravelcyklar och MTB. Detta är uthyraren för finsmakaren där du kan få tips om naturupplevelser utöver det vanliga eftersom ägarna tillbringar mycket tid på Söderåsen.

Travelshop

Här hittar du ett stort utbud av hyrcyklar med utlämning i hela Skåne.

Avalonia tour

Med Liljans häxbod som en samlingspunkt erbjuds tidsresor till forntida kraftplatser på Söderåsen.

Vad händer den 4 maj?

Här har jag samlat mina tips så att Söderåsen MTB, Travelshop och Avalonia tour kan ta fram skräddarsydda paket för dagen.

Här hittar du en del av programmet

Magiska Söderåsen

Boka via Avalonia tour.

Varför görs inte några pilgrimsvandringar längs Tornqvistzonen var frågan jag ställde mig. Shaeen Svanede har lång erfarenhet av att arrangera pilgrimsvandringar läng Santiago de Compostela. Tillsammans med Charlotte Lilja Engman, som är uppvuxen i Billesholm, har en vandring tagits fram med utgångspunkt från Åstorp (dit du kan ta dig med tåg).

Vandringen är en pilottur och du förväntas lämna en skriftlig utvärdering efteråt.

När du kommer fram till Billesholm har du möjlighet att besöka Billesholms Folkets park, Cykelporten och Liljans häxbod.

Vid Liljans häxbod träffar du författare från förlaget Siljans måsar och kan köpa existensiell litteratur. I Häxboden berättar Charlotte Lilja Engman om intentionerna bakom smyckena hon tillverkat.

Dagen avslutas med en vandring till Dinosauriesjön där du får uppleva en magisk ceremoni.

Här kläcktes idén till Avalonia tourTidsresan till Trias

Boka ”Cykeläventyr genom Söderåsens nationalpark” den 4 maj via Travelshop och du kommer få tillgång till unika kartor för dagen.

Hämta ut cykeln vid Cykelporten i Billesholm kl 9-9.30. (Blir det tid över kan du besöka Signes trädgård eller Triasträdgården.)

9.30 cyklar vi tillsammans till prästgården i Norra Vram. På vägen berättar jag Söderåsens historia.

I prästgården bjuder författaren Ida Andersson på kaffe (ev. kommer det finnas möjlighet att boka en macka). Gruvarbetaren Leif Thörnqvist finns på plats tar dig med i den rekonstruerade gruvgången.

Med hjälp av karta kan du sedan cykla till Bjuv (troligen kommer Konsthallen och Gruvmuseet vara öppet – mer info får du vid bokningen. Då får du även tips om matställen i Bjuv.)

Mitt emot Cykelporten i Billesholm finns Sveriges näst äldsta Folkets park. (Mer om dess historia hittar du på Gruvmuseet). Här firar Bjuvs kommun 50 årsjubileum kl 13-17. Bland annat kommer det visas film från 40-talets Billesholm. Du kan stötta Folkets park genom att köpa kaffe och våfflor. I övrigt är programmet inte klart än.

Klockan 13-15 finns jag i Cykelporten och kan berätta mer om dinosaurierna. Hos Söderåsen MTB visas film om utgrävningarna.

Vill du uppleva vitsippor och bokar har vi tips på vackra platser på nära håll.

Du återlämnar cyklarna antingen mellan kl 13-15 eller efter ceremonin vid dinosauriesjön (ca 20).

Meddela vid bokningen om du önskar delta vid dinosauriesjön då evenemanget är gemensamt med Avalonia tour från kl 16.00.

I maj 2023 kördes pilotturen av DinoHoj som är ett skräddarsytt event för företag och grupper om minst 10 personer. Bokas via Kladdohoj.

KladdoHoj

Under våren arrangerar KladdOhoj cykelturer på Mallorca. De tar maten med sig hem och erbjuder i sommar SpanskoHoj i Halland.

Cykla på Söderåsen

Förutom ovanstående är Söderåsen helt fantastiskt när bokarna slår ut. Söderåsen MTB tar fram skräddarsydda turer utifrån dina önskemål så att du kan kombinera cykling med de övriga evenemang du vill delta i.

Litteraturrundan

För elfte året arrangeras Litteraturrundan. I framtiden hoppas vi kunna utveckla detta med guidade turer till platser som inspirerat författare. (Anders de la Mottes årstidskvartetten och Bodil Mårtenssons historiska romanserie om länsman Barke är de mest kända.)

Passa på att kombinera författarmöten med skogen. Både jag och författaren Ida Andersson delar med oss av tips.

Under helgen träffar du oss båda i Billesholms prästgård lördagen den 4 maj kl 10-13.

Klockan 13-15 träffar du mig i Cykelporten och klockan 18-20 är jag med på eventet vid dinosauriesjön.

Söndagen den 5 maj träffar du Ida Andersson hemma hos henne i Kongo skola.

Här behövs inte någon bokning för att delta.

Här hittar du mer information om Litteraturrundan.

Inlägget Billesholm – en del av Söderåsen dök först upp på ANDEBARK.

Att bli farmor

”Nu är hon äntligen här! … 13:34 … 4135 gram och 52 cm lång.”

Det har gått en vecka sedan jag fick meddelandet. Tårarna rann, glädjetårar, tacksamhetstårar. Men jag har inte förmått mig skriva en rad. Det är som om orden inte räcker till.

Att se hennes fingrar gripa om sonens pekfinger. Ömheten i hans rörelser, kärleken i hans röst.

Och jag är så oändligt tacksam för varje möte via FaceTime då en förkylning håller mig på avstånd. Men snart ska jag få hålla henne i min famn, dra in den där doften som bara bebisar har.

Gång på gång tittar jag på bilder och filmklipp. Ser likheter med mina barn. Minns de första mötena, närheten.

Livet är förunderligt.

Inlägget Att bli farmor dök först upp på ANDEBARK.

Skyddad: Vad kan jag bidra med?

Det här inlägget är lösenordsskyddat. För att se det måste du ange ditt lösenordet nedan:

Lösenord:

Skicka

Inlägget Skyddad: Vad kan jag bidra med? dök först upp på ANDEBARK.

Sammanfattning av Norden runt resan (2)

Inlägget Sammanfattning av Norden runt resan (2) dök först upp på ANDEBARK.

Till minne av de trolldomsanklagade som rannsakades i Mora den 24-25 januari 1671

Välkommen på Kvinnohistorisk frukost på Mora hotell den 26 januari kl 7-9.

Jag bjuder de första 10 som beställer Oväsen i Älvdalen här på frukost.

Vad är Kvinnohistorisk frukost?

Idén fick jag redan 2019 när jag åt frukost på Grand hotell i Lund med min dotter.

Jag har alltid älskat hotellfrukostar och drömde om att samla kvinnor för att lyfta kvinnohistorier. Detta blev också upprinnelsen till Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier.

Tanken var att skapa mötesplatser över hela landet där författare som lyfter kvinnohistorier skulle bidra till samtal om samhällsstrukturer.

Kvinnohistorier skapades inför den digitala bokmässan den 27 juni 2020.Varför Mora den 26 januari?

I januari 1671 besöktes Rättvik, Orsa, Mora och Leksand av en trolldomskommision. Hysterin hade spridits från Älvdalen till Siljan. Eftersom inga dödsdomar fick verkställas innan hovrätten fastställt dem blev situationen ohållbar. Några fängelser fanns inte utan fångehusen var avsedda för förvaring i väntan på verkställighet.

För att effektivisera processen delegerade hovrätten beslutanderätten till en trolldomskommission. Kommissionens beslut kunde inte överklagas. Istället verkställdes domarna omedelbart (i de flesta fall dagen efter att förhandlingen avslutats).

Vad som hände i Mora den 24-25 januari 1671 vet vi inte då några bevarade handlingar inte återfunnits. Men en sak kan vi vara säkra på – ryktesspridningen förföljde de häxanklagade för lång tid framöver. Om inte annat så känslan av att inte veta vem som talat illa bakom ryggen på dem.

Här kan du läsa om häxprocesserna i Dalarna 1671

Här kan du läsa mer om Nordiska trolldomsprocesser

Paralleller till idag

Hur kan vi tillsammans förändra de samhällsstrukturer som fortfarande finns kvar idag?

Läs mer om arketyperna Kålle, Plattan och Elvis

Tidsresor

I september 2018 gjorde jag youtubefilmer och föredrag om häxprocesserna i Älvdalen. I maj 2019 arrangerade jag den första tidsresan och lyckades med den få Marit Norin att intressera sig för ämnet.

I samarbete med mig utvecklade hon ”Vandring i de häxanklagades fotspår” som hade premiär sommaren 2020.

I september 2021 finansierade framtagandet av pilotturen av den första tidsresan till Älvdalen i samarbete med Anna Vild.

Sedan 2023 arrangerar Marit Norin årligen Älvdalens häxvecka som du kan läsa mer om här.

Under 2024 är det min förhoppning att sidan Trolldomsprocesser ska utvecklas med Center för Kvinnohistorier där man ska kunna hitta information om landskapets kvinnohistorier. Jag hoppas även att hitta samarbete kring hemsidan Trolldomsprocesser för att göra det enkelt att uppleva historierna där man bor.

Tills dess att sidan uppdaterats kan du hitta upplevelser genom att klicka på nedanstående ortsnamn:

Skåne Dalarna Ångermanland Värmland Kvinnohistoriers filmfond

I Insamlingsstiftelsen Kvinnohistorier vill vi lyfta de skrivna och oskrivna kvinnohistorierna från dåtid till nutid. Detta kan göras på många olika sätt. Ett är att finansiera tidiga filmprojekt.

I september 2020 kom jag i kontakt med filmbolaget Tulpa och hade då möjlighet att i ett tidigt skede vara med och finansiera framtagande av ett treatment.

Det är min förhoppning att i framtiden hitta finansering till Kvinnohistorier Filmfond så att vi kan få fler Kvinnohistorier på filmduken.

Filmatiseringen av Oväsen

I november 2023 presenterade produktionsbolaget Tulpa Creatives ett för Norden innovativt sätt skapa film. Först ut i en filmportfölj om sex filmer är Oväsen i Älvdalen.

När jag skrev boken Oväsen i Älvdalen var ordet Oväsen inte förknippat med häxprocesserna. Sedan boken kom ut i mars 2020 har allt fler försökt snylta på ordet.

Är du intresserad av att investera i film hittar du mer info här.

Inlägget Till minne av de trolldomsanklagade som rannsakades i Mora den 24-25 januari 1671 dök först upp på ANDEBARK.

Måns Nilsson Svinhufvud (omkring 1478 död 1534)

Familj

Son till bergmästaren och domaren, sedermera bergsfogden på Kopparberget, Nils Månsson Svinhufvud. Nils anses ha varit mycket grym och våldsam. Han avsätts som bergsfogde när Kristian II kommer till makten. Han ersätts av Kristian Olsson av den konkurrerande ätten Stjärna.

Se vidare inlägget om Falun 1521.

Ekonomi

Äger ett 40 gårdar i Falun, Hedemora och tomter i Västerås och Stockholm. Han lånar också ut pengar till folk. Antagligen är flera av gårdarna säkerhet för lån. Han var en av de rikaste männen i Dalarna.

Det påstås att han sänkte alla sina rikedomar i Dammsjön ovanför sin gård så att de inte skulle kunna konfiskeras.

Tidslinje1504

Omnämns som en av sex representanter vid ett möte med riksrådet i Stockholm.

1515

Efter Sten Sture d ys maktövertagande innehade Måns titeln bergsfogde.

1520

Uppmanades Måns att förråda Gustav Vasa, men vägrade.

1521

Måns ansluter sig till Gustav Vasas livvakt på våren. (I boken är han med i livvakten från början.)

På hösten erhöll han Vika socken i förläning.

1524 i juletid

Erhåller Kungsåra by som förläning av kungen. Mottog brev från kungen om ingripande mot Peder Jacobi och Mäster Knut.

1526

Avsade sig bergsfogdetiteln. I januari samma år deltog han som den främste representanten för Dalarna vid Herredagen i Vadstena. Han deltog i utfärdandet av en skrivelse om Sören Norbys stämplingar som han påstods bedriva mot Gustav Vasa.

1527

Måns stöttar Gustav Vasa mot Daljunkern/Nils Sture

1530

Allmogen från Leksand, Ål och Gagnef frågade Måns om de verkligen skulle lämna ifrån sig kyrkklockorna. Då uppmanade Måns dem att misshandla kungens uppbördsmän, men inte döda dem enligt Peder Svarts krönika. Han ska också ha förklarat att han inte vill ha med kungen att göra. Måns menade att han hade så mycket gods och pengar att han borde kunna opponera sig mot Gustav Vasa.

Klockskatten utsträcktes till landsbygden först i januari 1531.

1531

I januari bad Måns (tillsammans med andra bergsmän) att inte sätta sin tilltro till de anklagelser Kristoffer Olsson (Stjärna) och andra motståndare riktat mot honom.

I mars 1531 omtalas klockupproret (eller det tredje dalaupproret).

1533

Nämns nämns som förrädare. Han ska ha gömt sig i en kolarkoja och upphittas efter flera dagar genom att hans egen hund hittar honom.

1534

17 februari döms han till döden och avrättas genom hängning och stegling. Gårdarna konfiskeras, men i oktober får hans änka, Margareta, tillbaka Aspeboda.

Inlägget Måns Nilsson Svinhufvud (omkring 1478 död 1534) dök först upp på ANDEBARK.

Gäddeholm

Hösten 1527 avled Kristina Nilsdotters mor, Sigrid, på slottet Gäddeholm. När jag googlade hittade jag en intressant historia.

Geografi

Där Gäddeholm en gång låg ligger idag ett nyare slott som heter Tureholm. Trosa kommun i Södermanland.

Kristina Gyllenstjärna och Gäddeholm

När Kristina var 9 år trolovades hon med Nils Gädda och fick Gäddeholm i morgongåva.

Nils Gädda

Nils Gädda var son till Erengisle Karlsson Gädda (f ca 1410-1475)

Han hade barnen:

med Birgitta Erengisdatter Hammersta (död ca 1465)

Märta (ca 1440 -1482) (gift med Bengt Åkesson Trott)

Illiana (ca 1440 -1460 pest)

Med Bengta Simonsdotter Körning

Nils (född före 1465 – död 21/8 1508 i Stralsund)

Karl (1466-1480)

Illiana (1468-1495) (gift med Svante Nilsson Natt o dag. Mor till Sten Sture dy)

1497 hade Nils Gädda (liksom Sten Sture) blivit slagen till riddare i samband med kung Hans kröning. Hans förfader hade varit med och återkallat Karl Knutsson Bonde till makten. Till skillnad från Sten Sture förblev Nils Gädda trogen kung Hans.

När han förlovades med Kristina 1505 var han hövitsman på Kalmar slott. Sedermera blev han hövitsman på Lyckå i Blekinge. Med honom utdog släkten på manssidan. Året efter förlovades Kristina med Sten Sture, systerson till Nils Gädda.

Gäddeholms senare ägare

Gäddeholm ärvdes av Svante Sture.

Efter hans död gick slottet till dottern Sigrid (1538-1613) som var gift med Ture Bielke. 1576 uppfördes ett nytt stenhus.

Inlägget Gäddeholm dök först upp på ANDEBARK.

1500-talets prästgårdar i Dalarna

1520 mördas prästen i Rättvik. Det var en orolig tid och prästerna i Dalarna måste ha varit rädda för vad som skulle hända dem om de inte släppte in besökare.

I min omskrivning av boken har jag tänkt att Olof ska sova över i Leksands prästgård. Följande har jag hittat:

Leksand rikare än socknarna i norr

”Leksands socken ansågs vara något mer förmögen än övriga grannsocknar i Öster Dalarna. Den genomsnittliga förmögenheten per hushåll var i Leksand och Ål 85 mark, medan den i Gagnef och Rättvik var 74 mark. Längre norrut var motsvarande genomsnittssiffra 68 mark i Mora, då Älvdalen exkluderades, och Orsa 50 mark.”

Källa: Skarner

En marknadsplats med gamla anor

”Kyrkudden har gamla anor som boplatsläge. En idag uterroderad stenåldersboplats har bland annat legat här. Under nuvarande kyrka påträffades vid utgrävningar på 1970-talet förutom en mängd tidigkristna gravar även vad som troligen var en brandgrav från tidigt 1000-tal. Nuvarande kyrkas äldsta delar härrör från sent 1100-tal. Förutom kyrka, prästgård fanns här kyrkvallen med kringliggande byars kyrkbodar och marknadsplats. Ett gästgiveri anlades på 1600-talet.”

Källa: wikipedia

Vilka byggnader skulle finnas på en prästgård?

”I Dalalagen, den samling lagar som gällde då, stod det att bönderna skulle ge kyrkan åker till tolv tunnors utsäde och äng som ger tjugofyra lass hö. Prästen skulle också ha en stuga, en lada, ett biskophärbärge, ett stekarehus, ett hästhus, ett fähus och ett visthus. Övriga byggnader fick prästen ordna själv.”

1720 kommer en resolution som förtydligar böndernas åliggande. Kanske kan ledning hämtas i denna?

»en sätestufwa med twenne kamrar och ett kiök sampt en förstufwa under ett tak, 3) ett brygghuus, hwaruti är baakugn och kiökspiis, 4) en bood med dubbel bottn eller låfft, 5) ett wisthuus, G) en lada af twenne gålff och en loge mitt uti 7), ett fähuus med skulle där ofwan uppå sampt stall med nödige spiltor.»

Källa: Prästgårdar i Dalarna under 1600-talets senare del och början av 1700-talet av Sigurd Erixon

Författaren uppger att det för tiden innan 1600-talet är svårt att få en inblick.

”Så gott som överallt kan man konstatera en uppdelning i man-och fägård eller som det oftare heter i man- och ladugård eller stall­ gård. I flera fall är det tydligt att båda dessa kärngrupper i går­ den varit anlagda som kringbyggda fyrkanter. Utanför dessa lågo dock en del mindre byggnader utspridda, vartill komma fäbodar, ängslador, kvarnar, båt- och nothus o. s. v. Gårdstypen tyckes i allmänhet ha varit mellansvensk1 med man- och fägård helt skilda från varandra. I detta uppvisa således prästgårdarna en bestämd olikhet med bondgårdarna, som vanligen voro enkelt kringbyggda går­ dar av nordsvensk typ.”

Parstugan består, som bekant, i sin klassiska form av två större stugor på var­ dera sidan om en förstuga, vari en kammare är avbalkad.

Leksand 1704: sätestugan och stora herrstugan med en kammare

emellan.

Leksand 1704: nystugan och morsstugan med kök och förstuga

emellan (till morsstugan även särskild förstuga).

Ej sällan äro en hel rad stugor

kombinerade i långa längor, som tydligen ibland hade gemensamt

tak. Säkert är sålunda, att parstugutypen inom gruppen bonings­ bus var gammal,1 oeb att man ganska allmänt övergått till ett långt rikare kombinations- ocb indelningssystem.

I 1720 års resolution på allmogens besvär bestämmes t. ex., att huvudbyggningen på en prästgård skulle vara 26 alnar lång och 12 alnar bred och bestå av två kamrar, en säte­ stuga och ett kök. Sätestugan skulle ligga mitt i huset och ha förstuga utanför sig. Den omdanades tydligen ofta till sal. Köket på ena änden skulle vara lika brett som kamrarna. Bakugnen skulle ligga i brygghuset.

En stor roll spelade nattstugulängorna i dessa prästgårdar. Så­ som framgår av synerna skilde man gärna på sängstugor och natt­ stugor. De förra voro mest byggda som vanliga stugor och hade ibland parstuguform.

Nattstugan (»nadstufwan» eller »nastufwan») var däremot i all­ mänhet av bodtyp och hade övre våningen inredd till sov- ochbostadsrum. Ibland möter man dock stuguform. Ornässtugan är i själva verket en nattstuga. Den loftbod, som flyttats från överborg i Nås till Skansen, fig. 3 och 4, utpekas av traditionen såsom gam­ malt »kaplanshärbre» vid Nås prästgård.1 Denna tradition bestyrkes på ett märkligt sätt av här meddelade husesyn från Nås prästgård, där denna byggnad lätt igenkännes, ej minst genom framhävandet av de karakteristiska svarvade dockorna i svalgången. Ett vidbyggt portlider saknas dock numera. Benämningen är i synen nattstuga och som sådan ha rummen i övervåningen använts, medan under­ våningen består av bodar. Nattstugorna torde ofta varit loftbodar med eller utan svalgång eller åtminstone ur dylika utvecklade hus­ former.

»När bonde aff gården flytter, skal han låta effter sigh 3 färdige dörelåås och spiällen i skorstenen, thesslijkest skal långbordet och sätet, som ther til hörer, blifwa qwart i stugan tillijka medh wäggefasta sängar»

Anordningen med väggfasta bänkar, långbord och försäte över­ ensstämmer direkt med vad som varit tradition hos allmogen. Myc­ ket ofta förekommo emellertid flera dylika bord med bänkar eller säten i samma rum. Inredningen var således betydligt rikare än i de vanliga bondgårdarna, där en dylik mångfald endast förekom vid större gästabud och ägde rent tillfällig karaktär. Oftast utsäges intet om bordens typ, utom att de gärna voro mycket långa. De äldre borden bestodo emellertid i allmänhet av en lös skiva, upplagd på bockar eller fotställ, ibland av den typ, som figur 12 anger, vilket bord dock härrör från en bondgård. Stundom omnämnes blott skivan,

men på andra ställen säges bordet bestå av »skifwa med foot». Dessa skivor voro ofta mycket långa. I sängkammaren i Leksand fanns 1696 »ett bord med dubbel foot ock fyrkantskifwa af 7 alnar» och i storstugan på samma ställe en 6 V2 alnar lång »oval skifwa med foot». Den fyrkantiga formen var sålunda ej längre ensamt för­ härskande. Även mindre bord funnos, så t. ex. i Garpenberg 1696, där det i en kammare förekom »ett litet fyrkantigt bord med fot».

Av särskild betydelse äro emellertid de hyllor, som nyttjades för kärl och matlagningsdon och som i allmänhet hade sin plats i hörnet närmast förstudörren. Det är nämligen dessa, som givit upp­ hov till skänkskåpet, vilkets utveckling från hylla till skåp just varit knuten till denna plats. I syneinstrumenten upptages denna möbel vanligen under benämningen kärlhylla (»kiärlhylla, kiärlhilla», eller »kaerlhyll»), men även namnen »diskhyll» eller »faathilla» före­ komma. Kärlhyllor ha i första hand hört till inredningen i de rum, där matlagning eller servering förekommit. I prästgårdarna, där rumsbeståndet och möbleringen var betydligt rikare än i de typiska bondgårdarna, funnos ibland direkta motsvarigheter till nutidens »serveringsrum», och kärlhyllorna voro ofta*både måDga och stora

Stora herrstugan i Malung hade 1698 »målade wäggar, bänkiar och pallar, med snickarearbete kring hela stufwan», samt var dekorerad med »8 stycken conterfej med watufärga». Åtskilliga exempel på rikare snidade möbler ha förut anförts. I många fall lämnas också uppgift om rummens målning. Vitlimning av väggar och tak var mycket vanlig. Det är i sådan skrud man måste tänka sig prästgårds- och bergsmanshemmen i Dalarna under denna tid.

Slutligen må nämnas Leksands prästgård, där två bonader fnnnos i sätestugan »en på hwardera gafwelen med watt- färgor målade», medan storstugan var prydd med »en wäggbonad på östra gafweln öfr dören», ävenledes målad med »wattfärgor». Det visar sig mer och mer, att präst- och storbondegårdar voro utstyrda på detta sätt under både 1500- och 1600-talen i olika delar av landet.

Inlägget 1500-talets prästgårdar i Dalarna dök först upp på ANDEBARK.

Fastelagstid i Falun år 1521

”Begynte så Herr Göstaff dagligen förstärka sig och föröka sin hop. Räckte ock då Lasse Olsson honom håndene, och de andre Svenske hovmän dit upp komne vore. Vid fastelagstid var han vid 400 man stark. Drog så med samma hop till Kopparberget fångande bergsfouten Christoffer Olsson och några andre förrädare, och lät plundra en hop Tyskes kramgods där var på Kopparbergz Fahlu, fick där ibland annat något kläde och sidentyg, men ganska mycket silke eller bindel, utav vilket de då strax gjorde sig Fäniker. Lät ock med det samme upptagen Konungens avrad där vid berget och skatten vid Twna och där om kring. Drog så åter upp i Dalarne igen.”

Citatet är hämtat från Peder Svarts krönika. Med hjälp av Anitha Jerlerud har bilden kompletterats.

Anitha berättade att det i hennes släktträd fanns en Måns Nilsson Svinhuvud som var vän med Gustav Vasa.

Här kan du läsa mer

”Slutet av 1490-talet är en liten storhetstid för gruvan, med en produktion som det skulle dröja många år innan de kom upp i igen. Det är också en rejält konfliktfylld tid mellan Måns Nilsson far, gruvfogden Nils Månsson och hans motståndare Kristoffer Olsson, bror till biskop Otto Svinhuvud i Västerås. Nils Månsson har gått till eftervärlden som urbilden av en grym och våldsam fogde. Han mördar och roffar åt sig. Samtidigt ska det sägas att vi känner bara till verksamheten genom de brev som hans motståndare har skickat till riksföreståndarna och kungen om beklagat sig över honom. Nils Månsson blir till slut avsatt som gruvfogde och tvingas betala böter, ny gruvfogde blir Kristoffer Olsson.

Måns Nilsson dyker upp i källorna första gången i och med faderns fall. Han ska ha varit med och hotat en bergsman till livet, han får låna pengar för att betala böter och han förlorar en arvstvist som Nils Månsson varit inblandad i. Trots att Nils Månssons fall klart påverkar Måns Nilsson går det ingen nöd på honom. Han äger över 40 gårdar runt Falun och Hedemora, men också tomter i Västerås och Stockholm. Han lånar också ut pengar till folk, antagligen är flera av gårdarna som han panter för lån. När Sten Sture dy kommer till makten gör han också en återkomst på den politiska arenan, i och med att han blir bergsfogde vid Kopparberget kring 1513. 

Det finns inga källor till det, men som bergsfogde är det högst sannolikhet att Måns Nilsson är en av dem som representerar Kopparbergsmännen i samband med de riksmöten som hålls under 1510-talet. När Sten Sture reser upp mot Dalarna och Kopparberget på sina årliga vinterresor är Måns Nilsson en av dem han umgås tätt med. Det är med största sannolikhet i och med riksmötena och Sten Stures besök som Måns Nilsson även lär känna Gustav Eriksson Vasa.

Om Daljunkern sa Måns Nilsson att han skulle ”giva dem lov att hugga honom i hundra stycken, om daljunkern verkligen — såsom denne påstod — var Sten Sture d y:s son.

Riksarkivet

Bild på gamla Falun

Stora Kopparbergs kyrka

Läs mer här

Platsen för kyrkan på en höjd över Faluån var med tanke på tidens bebyggelse och vägar mycket central: alldeles bredvid kyrk- muren gick vägen till/från gruvan, förmodligen Dalarnas äldsta landsväg i väst-östlig riktning; delar av den är ännu bevarad i Han- rövägen.

I flera berättelser från Faluns äldsta tid förekommer ett kapell. Detta kapell, som kan ha byggts redan i början av 1200-talet när Dalarna slutligen kristnades, kan ha stått ungefär där den nuva- rande kyrkan står men också någon annanstans i trakten.2 Man har antagit att det åtminstone vid 1300-talets mitt fanns en kyrka för bergsmännen eftersom Kopparberget, som då hörde till Tor- sångs socken, från och med andra hälften av 1300-talet verkar ha fungerat som eget pastorat utan territoriella gränser, bestående av bergsmän och täktekarlar.3 Troligen fanns en präst vid Kop- parberget kring 1300-talets mitt, också det ett tecken på att det då fanns en kyrka där. Sedan början av 1400-talet hade man egen kyrkoherde.

Numera är det en allmänt vedertagen uppfattning att kyrkan byggdes i sin helhet under 1400-talets andra hälft. Med undan- tag av det förlängda korutsprånget och sakristians bortre, östra del (båda från 1680-talet och pastor Ekmans tid) och tornet (från 1780-talet), är byggnaden i själva verket en typisk representant för det sena 1400-talets tegelarkitektur i kustområdena kring Öster- sjön i norra Tyskland och i Polen. I

När invigdes Stora Kopparbergs kyrka? Bergsrådet Jacob Ing- elsson skriver i sin Berättelse om Stora Kopparberget år 1716 att den invigdes 1471 på S. Johannis’ Baptiste dag och att den då var försedd med lika många små torn som det hade varit bergsmän med och bekostat bygget.12 Att den invigdes på midsommardagen 1471 är en uppgift som tidigare har avfärdats på grund av att man trodde att kyrkan var mycket äldre, men vilken i ljuset av ovan- stående, nya teori om kyrkans byggnadstid framstår som ganska trolig. Det finns dessutom ett föremål i kyrkan som indirekt be- kräftar om inte året 1471 i varje fall tiden däromkring, nämligen dopfunten, vilken Gerda Boëthius daterade till ”omkring 1500” på grund av likheterna med dopfunten i Storkyrkan i Stockholm, som enligt en inskrift är från 1514.13 Intressant nog har Vika kyr- ka inte långt från Falun en dopfunt som nästan är en ”tvilling” till Stora Kopparbergs och därför troligen ganska samtida med denna. 

Om Falun på kommunens hemsida

Läs mer här där du även hittar kartor

Den gråbleka ån (Falan) som rann ut i den silverglittrande sjön (Tisken), forsarna där man måste bära båtarna på land (Born), den markerade rullstensåsen (Åsen) beväxt med skog (Heden), det vårflodsöversvämmade området vid nedre åloppet (Ölandet och Holmen) och berget vid den silverglittrande sjön (Tiskasjöberg) var påtagliga naturinslag långt innan någon fast bebyggelse rotat sig i trakten.

”I anslutning till färdvägarna i trakten växte ansatser till centrumbildningar upp. Vid den äldsta landsvägen som korsade ån, på i stort sett samma plats som dagens Hanröbro, uppfördes under 1300-talet ett kapell, senare utbyggt till en imponerande hallkyrka och etablerad som sockenkyrka för Stora Kopparberg år 1554.

På andra sidan ån låg en bergfrälsegård, Born eller Nedre Born, överlämnad som prebende (en egendom som användes att avlöna andra kyrkliga företrädare än präster) till kyrkan på 1400-talet och konfiskerad av kronan 1539. Från den gården växte kronans hyttegård och från 1545 fogdesätet, sedermera kungsgården 1557, en anläggning av stor betydelse i Falun fram till 1630-talet, då en ny kungsgård skapades på annat håll.

Bland byggnaderna märks Stora Kopparbergs kyrka och fogdegården vid Herrgårdsgränd. Vid Gruvbäcken ligger en fyrkant som troligen är den gamla prästgården. Stadsdelsnamnet Prästtäkten för denna del av Falun pekar på detta. Vid Falubron finns också en markerad byggnad. Kanske var det gamla rådhuset. I öster kan man se Trumbäcken som rann ungefär där Trotzgatan ligger idag.

Från det “medeltida” Falun finns ännu minnen i form av bevarade strukturer, gatumönster och kvartersformer i norra Östanfors och Gamla Herrgården, Stora Kopparbergs kyrka, de tre brolägena, torgbildningen vid Falubron (Hälsingtorget) och delvisa mönster i åsbebyggelsen.

Kring nuvarande Hanrövägen-Södra Mariegatan i Gamla Herrgården och Kyrkbacken fanns under senmedeltiden ansatser till en centrumbildning.

Sedan 1300-talets förra hälft, kanske ännu tidigare, var Kopparberget centrum för en omfattande handel. Man hade regelbundet återkommande torgdagar och på Falan, det av gulockran färgade slättlandet vid nedre åloppet, var marknadsplats och där hölls ting. Den ökande gruvbrytningen skapade arbetskraftsbehov, folket behövde livsmedel och andra förnödenheter. Ortens tyngdpunkt försköts söderut mot nuvarande Hälsingtorget. Där fanns sedan 1400-talets början en lång bro- läggning över de sanka stränderna och åloppet, Fala bro, nämnd första gången 1405. Kring detta broläge växte under 1400- och 1500-talet en tätortsbebyggelse av viss omfattning fram. Skattelängden från 1571 berättar att på Falan, Åsen och Kyrkbacken fanns 42 beskattade (cirka 250 hushållsmedlemmar). Till detta bör läggas ett ganska stort antal otaxerade hushåll på grund av den brandkatastrof som inträffat två år tidigare. Flertalet arbetare var emellertid bosatta uppe vid gruvan.

Storyn

Det var Anitha Jerlerud som hittade Måns Nilsson av ätten Svinhuvud. Hon hade honom i sin släktforskning. Och oj vilken spännande historia!

Måns Nilssons far kämpade på Sturarnas sida och blev gruvfogde i Falun. Som många andra på den tiden var han en grym och våldsam fogde som mördade och roffade åt sig. Han konkurrerade om makten med Kristoffer Olsson, bror till biskopen i Västerås – Otto Svinhuvud.

Otto stöttade unionen och var den som (tillsammans med Hans Brask) hårdast drev linjen att lägga ner motståndet. Han var med på blodbadet där han dag två var med och fattade det enhälliga beslutet att de svarande skulle betraktas som kättare.

När Kristian II lämnade Stockholm blev han medlem av riksrådet. I april 1522 fängslades han vilket var en bidragande orsak till hans död

Inlägget Fastelagstid i Falun år 1521 dök först upp på ANDEBARK.