Söndagskrönika: Evolutionär missanpassning

Evolutionen arbetar huvudsakligen med två redskap som båda handlar om urval. Det ena är vilka som skall födas, det andra är vilka som ska dö utan att ha beretts möjlighet att föra sina gener vidare till nästa generation. Det var inte Darwin som myntade uttrycket ”survival of the fittest” men trots att det av många anses vara en brutal förenkling, är det en bra sammanfattning av hur evolutionen fungerar. Det naturliga urvalet handlar om att sålla fram en allt bättre anpassningsförmåga till givna ekologiska villkor, vilket i praktiken innebär en optimering av intelligensen och härdigare personligheter.

Eftersom samhället i många avseenden blir mer avancerat tenderar vi att tro på det oändliga framsteget. Om 25 år har läkarvetenskapen löst cancergåtan och om femtio år är nog både kärnkraften och vindkraftverken förpassade till historien. Energifrågan är löst på annat sätt. Om hundra år blir människor minst hundra år gamla och då bor det människor också på månen.

Kanske det blir så. Men det kan också gå den motsatta vägen – att den mest avancerade högkultur som mänskligheten skapat går under, därför att mänskligheten har satt evolutionen ur spel. Vi gillar inte att kvinnor får missfall, att barn dör före vuxen ålder och att de som är svaga går under. Vi gillar inte eugenik i någon form och inte heller dödsstraff. Läkarvetenskapen har i stort sett utrotat barnadödligheten. Välfärdssamhället skyddar människor som evolutionen annars skulle slå ut. Och även om krigen inte utrotats så är allt färre villiga att offra sina liv för nationen.

Också habitatbandet är kapat. En majoritet av jordens befolkning bor numera i städer. De håller sig inte med några djur som kan ätas upp och odlar ingenting själva. De vet vanligen inte heller hur man gör. Mat finns i affären och finns inte dricksvatten i kranen så kan också det köpas till ett lågt pris. I synnerhet i länder med vinterklimat lever vi mest inomhus med behaglig temperatur och artificiellt ljus. Det sociala livet kan skötas på distans, via internet och mobilen. Med ett evolutionärt perspektiv har livet blivit mycket enkelt. De egenskaper som det naturliga urvalet premierade är antingen irrelevanta eller leder fel. Människor är inte skapta för att leva i städer, där de ständigt måste interagera med främlingar och människor som är genetiskt mycket olika dem själva, inklusive utlänningar. Evolutionen har i dagens urbana samhälle mer eller mindre kollapsat.

Begreppet evolutionär missanpassning syftar på att en organism lever ett liv som den inte är utvecklad för. Inbyggda beteenden, instinkter och kognitiva fördomar visar sig vara maladaptiva, de ger fel resultat. Ett exempel är feminismen, som inte bara skapar en evolutionär missanpassning för kvinnorna utan också för männen. Redan i förskolan uppmuntras de små pojkarna av den övervägande kvinnliga personalen att bejaka feminina ideal. De ska inte slåss med varandra och heller inte tävla på andra sätt. Alla ska vara snälla och leka fredligt med varandra. Dockor är ok men inte leksakspistoler. Och det fortsätter – som vuxna tvingas de leva i ett samhälle som alltmer domineras av kvinnor och kvinnliga ideal, som empati och jämställdhet.

När män ständigt får höra att manlighet är dåligt och typiskt manliga beteenden toxiska så sjunker deras testosteronnivåer, vilket gör att fler män beter sig på ett mer feminint sätt. För att göra saken värre förminskar ett samhälle som fokuserar på ”jämställdhet” behovet hos både unga pojkar och män att vinna i tävlingar och känna sig dominanta över andra män. Det är vetskapen om att man har vunnit och känslan av dominans som ökar testosteronhalten.

Se också hur vanligt det har blivit inom serie- och filmvärlden att en vit kvinna har en icke-vit make eller partner. Tanken bakom är givetvis att hudfärg och ras inte ska betyda något. Det är en form av magiskt tänkande, det vill säga man beskriver världen inte som den är utan som den borde vara. Signalen till vita män blir dock lätt en annan. De får veta att vita kvinnor inte längre tycker att de duger.

Vi kan se missanpassningen i en rad destruktiva förhållningssätt som, om de inte bryts, riskerar att leda till att den västerländska livsformen går under. Några exempel:

Antinationalism och förakt för den egna kulturen. Bejakandet av den samhällsupplösande mångkulturen. Favoriseringen av minoriteterna, för att kompensera att de så länge varit förtryckta.Främjandet av avvikande sexualitet och könsdysfori.Förföljelsen av vita män och påståendet att de är toxiska. Hyllandet av Pride, som underminerar familjen som samhällets viktigaste byggsten.Förlöjligandet och förföljelsen av människor som bejakar traditionella värden.Hatet mot dem som klarsynt påpekar att ”det här går ju käpprätt åt helvete”.

Den österrikiske psykiatern Sigmund Freud hade många idéer som inte tålt tidens tand men jag tror att han var på rätt spår när han sa att västerlandets överlägsenhet byggde på kärnfamiljen och förbudet mot utomäktenskapligt sex. På så sätt fick männen kontroll över kvinnornas sexualitet, samtidigt som den mesta sexuella energin kunde sublimeras till arbete.

Feminismen och effektiva preventivmedel för kvinnor har fått den patriarkala kontrollen av kvinnornas sexualitet att bryta samman. Resultatet är en återgång till en mer ursprunglig samlevnadsform, polygami, men inte av den tidigare sorten utan nu med kvinnor som är befriade från den manliga kontrollen och män som är befriade från den samhälleliga kontrollen – i synnerhet kyrkans.

Evolutionärt sett vill män ha sex med så många kvinnor som möjligt för att sprida sina gener. I den mån de är kräsna attraheras de av ungdom, eftersom yngre kvinnor är mer fertila, och av skönhet – att vara konventionellt ”vacker” är en markör för genetisk hälsa, det vill säga låg mutationsbelastning. Det är huvudanledningen till att kvinnorna med kläder, smink och kvinnligt kroppsspråk vill signalera att de är yngre och vackrare än de i själva verket är.

I motsats till männen har kvinnorna mycket att förlora på det sexuella mötet, eftersom de riskerar att bli gravida. Därför väljer de, i högre utsträckning än männen, efter status eller förmågan att uppnå hög status.

En man med hög status kommer att ha bättre möjligheter att investera i kvinnan och hennes avkomma, vilket innebär att båda har större chans att överleva. Kvinnor tenderar därför att vara hypergama, det vill säga de söker partners ”uppåt”. Idealt sett ska männen ha en högre utbildning och ett mer kvalificerat jobb samt också fysiskt vara längre. I vår konsumtionsinriktade tidsålder ska de framför allt ha gott om pengar. På Tiktok finns videos samlade under begreppet hypergamy. Där ger flickor råd till andra flickor om hur man fångar en rik kille. Hashtaggen hade i september i år över 717 miljoner visningar.

Allmänt gäller att ju större avståndet är mellan det liv vi lever och det liv vi är biologiskt skapta för, desto större blir stressen. Åtminstone i teorin borde återgången till en mer ursprunglig samlevnadsform som polygami därför medföra att människor blir lyckligare, men så enkelt är det tyvärr inte. När kvinnorna via feminismen och effektiva preventivmedel tar kontrollen över de egna drifterna får vi en ny form av evolutionär missanpassning.

Kvinnor kan välja att skjuta upp barnalstrandet, att prioritera en hög utbildning och karriär i arbetslivet. Det är just vad många intelligenta kvinnor gör. Istället för att bilda familj och skaffa barn när de är unga, så satsar de på utbildning och karriärer. När de sedan är drygt 30 är det dags att skaffa barn. De är inte längre lika fertila och eftersom de fortfarande är hypogama lägger de ribban högt. Endast ett litet antal män framstår som attraktiva. Dessutom, eftersom dessa män prioriterar ungdom och skönhet och hellre väljer nedåt än uppåt för att slippa hamna i underläge, så är de inte särskilt intresserade av dessa något för gamla men välutbildade högstatuskvinnor.

Med andra ord blir båda könen missanpassade. Kvinnor vill ha sex med ett litet antal män med hög status. Eftersom de i ett land som Sverige i genomsnitt är mer utbildade än män finns relativt få av dessa att tillgå. Många kvinnor konkurrerar om ett litet antal män. Dessa kvinnor har antingen flyktiga förhållanden med promiskuösa män med högre status eller ger upp sexualiteten, så stark är deras avsky för män med lägre status. Många högstatuskvinnor gifter sig aldrig och även om de gör det är deras bidrag till genpoolen skrämmande litet.

Evolutionsforskaren Edward Dutton har i sin bok ”Spiteful Mutants. Evolution, sexuality, politics and religion in the 21st century” (Radix 2022) visat att hellre än att gifta ner sig väljer allt fler kvinnor en partner av samma kön. Kvinnlig homosexualitet är inte lika vanligt som manlig, men heterosexuella kvinnor har lättare för att ersätta en manlig partner med en kvinna än män har för att ersätta en kvinna med en man. Det finns rapporter om att cirka 60 procent av de intagna i kvinnliga fängelser är lesbiska, vilket få var när de påbörjade sina straff.

De attraktiva högstatusmännen mer eller mindre badar i sexuella erbjudanden. Medan den kristna kärnfamiljen gav en kvinna till varje man och vice versa, så har jag sett siffrorna 20/80, vilket ska uttydas som att 20 procent av männen ligger med 80 procent av kvinnorna.

Och vad gör då de ratade männen – och för den delen också de ratade kvinnorna? Svaret, i synnerhet för männen, blir internetpornografin, ett artificiellt sexparadis. För en man, i jämförelse med att dejta en kvinna är investeringen låg och utdelningen hög. Omfattningen är hissnande. En amerikansk undersökning visar att 40 miljoner amerikaner regelbundet besöker porrsajter och tio procent av amerikanerna erkänner att de är beroende. 35 procent av internet handlar om porr.

I mina dissidentkretsar ses massinvandringen som roten till de flesta av vårt samhälles problem. Frågan är om inte den evolutionära kollapsen, med åtföljande både genetiska och sociala konsekvenser, kan ta upp tävlan. Många unga människor, i synnerhet kvinnor, sublimerar sin längtan efter familj och barn till godhetssignalering, exempelvis veganism, klimataktivism, kvinnors rättigheter, djurens rättigheter, transrättigheter, svarta mäns rättigheter, Refugees Welcome etc. Denna signalering kan fortsätta tills de av statusskäl inte skaffar barn alls, för att visa att de tillhör en grupp som anser det fel av vita människor att sätta fler barn till världen.

Och de ratade männen – skaran växer med incelmän (involuntary celibate). Tack vare porren har de möjlighet att utan alltför stora uppoffringar vända kvinnorna ryggen. Vid sidan av Incels finns det MGTOW, vilket står för ”Men Going Their Own Way”. De är, så att säga, incels med attityd. På grund av sin fientlighet mot kvinnor, och feminism klassificerar vissa vänsterkommentatorer MGTOW som högerextremister. I själva verket hävdar MGTOW att kvinnor bör undvikas därför att de är obehagliga och manipulativa.

Ett annat exempel är den heterosexuella men starkt feminiserade man som kallas för Soy Boy. Han är fysiskt svag och anammar en livsstil som vanligtvis förknippas med kvinnor, såsom vegetarianism och veganism, eftersom han är djupt bekymrad över djurens välbefinnande. Politiskt står han till vänster och är en typisk Social Justice Warrior (SJW). Enligt Urban Dictionary är sojapojken feminist, icke-atletisk, har aldrig varit i slagsmål och kommer förmodligen att gifta sig med den första tjej som har sex med honom. Sojapojken gråter som en flicka över frågor som toxisk maskulinitet och främlingsfientlighet.

Bland psykologer beskrivs ofta personligheten med den välkända Big5, också kallad femfaktormodellen, där det är bättre ju högre upp man hamnar i mätningarna. I synnerhet används den i samband med anställningar. Att ha en personlighet som fungerar i arbetskollektivet är minst lika viktigt som att man har den formella kompetensen. Det som mäts är

MålmedvetenhetUtåtriktningVänlighetÖppenhetKänslomässig stabilitet

Jag nämner det därför att det finns en spirande forskning som kallas Maladaptiva Big5 (MB5). Det handlar inte om sjukdom eller avvikande personer utan om nya personlighetsdrag, som ett resultat av att det evolutionära urvalet mer eller mindre kollapsat i vårt högteknologiska urbana samhälle. Alltså ett slags ny normalitet.

Negative emotionality: Intensiva upplevelser av negativa känslor och beteenden som hör ihop med dessa känslor, exempelvis oro, att vara lättirriterad, mycket humörsvängningar.Detachment: Undvikande av social kontakt och låg förmåga att njuta av livet. Märks exempelvis genom nedstämdhet, pessimism, ensamhet.Disinhibition: Orienterad mot omedelbara belöningar, driven av situationen här-och-nu. Beteenden kan vara risktagande, impulsivitet och svårighet att slutföra uppgifter.Antagonism: Lätt för att hamna i konflikt med andra, oförmåga att sätta sig in i andras perspektiv. Oärlighet, grandiositet, önskan om mycket uppmärksamhet.Psychoticism: Excentriskt och ovanligt tänkande och beteende, avvikande sätt att tolka verkligheten, udda uttalanden.

Den mest skrämmande konsekvensen av den evolutionära missanpassningen är att kvinnorna i högutvecklade urbaniserade länder inte föder tillräckligt många barn för att grupperna ska vidmakthålla sig. Långt fler i samhällets lägsta skikt än inom eliten skaffar barn. Många graviditeter är resultatet av slarv; olyckshändelser förknippade med låg intelligens och impulsivitet. Det leder till att genpoolen försämras, det vill säga en retirerande intelligens och dysfunktionella personligheter.

Det är svårt att dra någon annan slutsats än att den livsstil som urbaniserade och högutbildade västerlänningar och asiater bejakar är evolutionärt oacceptabel. I likhet med andra icke livsdugliga ”mutationer” visar den sig vara ett misstag och går under. Demografiskt handlar det om ett långsamt men obevekligt kollektivt självmord. De människor som sätter evolutionen ur spel, sätts ur spel av evolutionen.

Karl-Olov Arnstberg

Utskriftsvänlig PDF-version

Alla texter är © på denna blogg. Det är tillåtet att sprida texterna under förutsättning att ni alltid länkar till källan här på bloggen.