Christian Engström's Blog, page 7
October 3, 2019
Arbetsförmedlingen 2018: 30 miljarder till de arbetslösa, 40 miljarder till företagsstöd och omkostnader
Arbetsförmedlingen förmedlar inte arbeten. Den förmedlar bidrag. Men tittar vi på hur mycket som går till de arbetslösa och hur mycket som går till annat, ser vi att Arbetsförmedlingen är ett väldigt dyrt och ineffektivt sätt att försörja de människor som går utan arbete.
År 2018 kostade Arbetsförmedlingen 70 miljarder kronor. Vi kan dela upp de utgifterna i tre huvudgrupper:
30,3 miljarder – Bidrag till arbetslösa
23,2 miljarder – Lönebidrag till företag
16,5 miljarder – Omkostnader
30 miljarder i bidrag till de arbetslösa och 40 miljarder till företagsstöd och omkostnader, alltså. Låt oss titta de olika delposterna i lite mer detalj.
Bidrag till arbetslösa 30,3 miljarder
I Arbetsförmedlingens årsredovisning på sid 130 är bidragen till de arbetslösa uppdelade i fyra olika poster:
A-kassa 12,8 miljarder
Det här är det statliga bidraget till fackföreningarnas olika a-kassor. Det betalas ut till människor som är arbetslösa och går hemma, och förväntas ägna sig på heltid åt att söka jobb.
Aktivitetsstöd 10,7 miljarder
Ersättning till arbetslösa som deltar i någon aktivitet eller utbildning som Arbetsförmedlingen anordnar.
Etableringsersättning 4,9 miljarder
Etableringsersättning betalas av staten till nyanlända under de första två åren efter att de har fått uppehållstillstånd i Sverige. Påminner mycket som försörjningsstöd (socialbidrag), förutom att det är ungefär 1000 kronor högre per månad och inte förknippat med lika mycket krav och kontroll som försörjningsstödet. Istället för försörjningsstödets krav på att man ska söka jobb och vara helt utblottad, är kravet för att få etableringsersättning normalt bara att man följer undervisningen i svenska för invandrare. Etableringsersättningen är inte beskattad.
Statliga ålderspensionsavgifter 1,9 miljarder
A-kassan och aktivitetsstödet är beskattade och pensionsgrundande. De här 1,9 miljarderna är avsättningar för de framtida pensionerna för de människor som fick a-kassa eller aktivitetsstöd. Man hade lika gärna kunnat räkna in de här pengarna i posterna för a-kassa respektive aktivitetsstöd, men Arbetsförmedlingen väljer att särredovisa den här posten.
Lönebidrag till företag 23,2 miljarder
De här pengarna går till företag som anställer människor enligt olika regelverk för statligt subventionerade anställningar. På sid 69 i Arbetsförmedlingens årsredovisning listas de olika stödformerna som ingår under den här rubriken. De är:
Extratjänster 4,2 miljarder
Moderna beredskapsjobb 0,5 miljarder
Introduktionsjobb 0,4 miljarder
Förstärkt särskilt anställningsstöd 0,3 miljarder
Instegsjobb 0,4 miljarder
Särskilt anställningsstöd 0,7 miljarder
Traineejobb 0,03 miljarder
Lönebidrag för anställning 3,8 miljarder
Lönebidrag för trygghet i anställning 5,4 miljarder
Lönebidrag för utveckling i anställning 2,0 miljarder
Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare 0,4 miljarder
Nystartsjobb 5,0 miljarder
Yrkesintroduktionsanställning 0,06 miljarder
Att sätta sig in i alla de olika formerna av lönebidrag är en vetenskap i sig. Men alla lönebidragen har det gemensamt att de går till företag som anställer någon, och inte till den arbetslösa personen direkt.
Omkostnader 16,5 miljarder
De pengar som varken delas ut som bidrag till de arbetslösa eller bidrag till företag är kostnaden för Arbetsförmedlingens verksamhet. Den består av två delar:
Externa anordnare och övrigt 8,3 miljarder
De här pengarna går till företag som anordnar kurser och andra aktiviteter på Arbetsförmedlingens uppdrag. Det kan vara allt från handfasta svetsningskurser och andra yrkesutbildningar till mer flummiga aktiviteter som jobbcoacher och liknande.
Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm 8,2 miljarder
Det här är de pengar som går till Arbetsförmedlingens egen verksamhet, såsom löner och lokaler. Arbetsförmedlingen har 14.000 anställda (sid 105 i årsredovisningen), och deras löner ingår i den här posten.
……
Referenser:
Arbetsförmedlingens årsredovisning 2018
https://arbetsformedlingen.se/download/18.4fb667a1169bfd2c0a64f86/1554795243908/arbetsformedlingens-arsredovisning-2018.pdf
Bloggpost: Detta gör Arbetsförmedlingen med våra 70 miljarder (2016 och 2018)
https://christianengstrom.wordpress.com/2019/09/07/detta-gor-arbetsformedlingen-med-vara-70-miljarder-2016-och-2018/
September 27, 2019
Basinkomst live på Twitch lördag 28 sept 15.00
Live om basinkomst lördagen den 27 september 15.00
Lördagen den 28 september 15.00 ska jag medverka i Piratvision på Twitch, och prata om basinkomstgaranti med Piratpartiets vice ordförande Katarina Stensson.
Sändningen är live, så välkommen att ställa frågor på Twitch eller på Facebook.
Jag kommer presentera det konkreta förslag jag har tagit fram för ett system för basinkomstgaranti för Sverige. Här är de powerpointbilder jag har tänkt använda: Basinkomst 13 Piratvision 2019.ppt
Jag svarar också gärna på andra frågor om basinkomst efter bästa förmåga.
September 7, 2019
Detta gör Arbetsförmedlingen med våra 70 miljarder (2016 och 2018)
Arbetsförmedlingen spenderar runt 70 miljarder om året. Vad får vi för pengarna?
På Arbetsförmedlingens sajt finns det en pedagogisk grafik som visar vart pengarna går. Grafiken gäller för år 2016, och ser ut så här:
[image error]
Så använde Arbetsförmedlingen de 78,2 miljarder som de fick i anslag 2016
Låt oss se om vi kan återskapa den grafiken med hjälp av Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2016. I så fall kan vi skapa motsvarande grafik för godtyckligt annat år genom att plocka siffrorna ur det årets årsredovisning.
På sid 153 i Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2016 finns en tabell med rubriken ”Redovisning mot anslag”. I den här tabellen kan vi hitta många av siffrorna från grafiken. Jag har lagt in de relevanta delarna av tabellen i ett kalkylblad med titeln Arbetsförmedlingen 2016 och 2018, för att kunna göra jämförelsen mot grafiken på ett bekvämt sätt. Här följer en genomgång av de olika sifferuppgifterna i grafiken, och var i årsredovisningen vi kan hitta dem.
Totalsumman 78,2 miljarder
I statens budget för 2016 var anslaget till Arbetsförmedlingen 78,2 miljarder. Den siffran hittar vi på sista raden – ”Anslag totalt” – i tabellen på sid 153, i kolumnen ”Årets tilldelning enligt regleringsbrev”.
Lämnades tillbaka: 7,1 miljarder
År 2016 gjorde Arbetsförmedlingen inte av med hela sitt anslag. Det berodde på att det blev bättre konjunktur och lägre arbetslöshet det året än man trodde när budgeten spikades. Därför blev det 7,1 miljarder över. I tabellen i årsredovisningen får vi fram den siffran genom att ta skillnaden mellan de 78,2 miljarderna och de 71,2 miljarder som står på sista raden i kolumnen ”Nettoutgifter”. Räknar man ut skillnaden med större noggrannhet så man slipper avrundningsfel blir skillnaden 7,1 miljarder, vilket stämmer med den tårtbiten i grafiken. Eftersom vi är intresserade av Arbetsförmedlingens verkliga kostnader, och inte bryr oss om vad skillnaden mot budgeten råkade vara, kan vi strunta i den här posten och istället använda Anslag totalt: 71,2 miljarder.
Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm: 8,2 miljarder
Den här tårtbiten motsvarar raden ”Uo 14 1:1 – Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader (ramanslag)” i tabellen. I kolumnen ”Nettoutgifter” hittar vi summan som efter avrundning blir 8,2 miljarder. Den lätt kryptiska beteckningen ”Uo 14 1:1” betyder att det här är pengar som kommer från Utgiftsområde (Uo) 14 1:1 i statens budget.
A-kassa: 12,4 miljarder
Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 14 1:2:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning (ram)” i tabellen. Det här är pengar som går från statens budget till de A-kassor om administreras av fackföreningarna.
Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning: 13,4 miljarder
Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 14 1:2:1 Aktivitetsstöd (ram)”. Pengar som betalas ut till arbetslösa så att de blir försörjda medan de deltar i olika aktiviteter som Arbetsförmedlingen ordnar.
Statliga ålderspensionsavgifter: 2,7 miljarder
Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 14 1:2:3 Statliga ålderspensionsavgifter (ram)”. Eftersom A-kassa och aktivitetsersättning räknas som inkomst som är pensionsgrundande, gör det avsättningar för de framtida pensionerna redan när stöden till de arbetslösa betalas ut.
Etableringsersättning: 4,2 miljarder
Motsvarar Nettoutgifter på raden ”Uo 13 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare (ramanslag)”. Etableringsbidrag är ett obeskattat bidrag som staten betalar ut till nyanlända invandrare under de första två åren från det att de har fått uppehållstillstånd.
Det här är de tårtbitar i diagrammet som det går att hitta direkta motsvarigheter till i tabellen ”Redovisning mot anslag” på sid 153 i årsredovisningen för 2016. Räknar vi bort de poster vi har identifierat har vi kvar 30,2 miljarder både i tabellen och i cirkeldiagrammet. Men för att hitta de sista tårtbitarna får vi titta på andra ställen i årsredovisningen.
Lönesubventioner arbetsgivare: 20,4 miljarder
På sid 62 i årsredovisningen hittar vi en tabell med rubriken ”Anställningar med lönestöd”. Det är pengar som Arbetsförmedlingen betalar ut som olika former av lönebidrag till arbetsgivare. 2016 var totalsumman 20,375 miljarder, vilket efter avrundning blir 20,4 miljarder som är exakt samma siffra som i cirkeldiagrammet.
Externa leverantörer & anordnare: 6,9 miljarder och Övriga kostnader: 2,9 miljarder
Jag har inte kunnat hitta siffran 6,9 miljarder någonstans i årsredovisningen, så jag vet inte varifrån uppdelningen mellan de sista två tårtbitarna kommer. Men det spelar heller inte så stor roll. ”Externa leverantörer & anordnare” är pengar som Arbetsförmedlingen betalar till företag som ordnar utbildningar och andra aktiviteter för de arbetslösa. ”Övriga kostnader” säger inte så mycket i sig självt, men eftersom vi vet att det varken är Arbetsförmedlingens egna administrationskostnader eller pengar som betalas ut till arbetslösa, torde den tårtbiten också mest vara pengar som betalas till företag som levererar olika nyttigheter. Vi kan därför slå ihop de här två tårtbitarna till en gemensam post, ”Externa anordnare och övrigt: 9,8 miljarder”.
Därmed har vi matchat alla tårtbitar i cirkeldiagrammet för 2016 med uppgifter som vi kan hitta i årsredovisningen för 2016.
2018 års siffror för Arbetsförmedlingen
Nu är vi redo att ta fram ett underlag för ett cirkeldiagram baserat på siffror i Arbetsförmedlingens årsredovisning för 2018. Tabellen ”Redovisning mot anslag” finns på sid 130. Med hjälp av analysen för 2016 kan vi ta fram motsvarande siffror för 2018:
Anslag totalt: 70,0 miljarder
Förvaltning: Arbetsförmedlingens löner, lokaler mm: 8,2 miljarder
A-kassa: 12,7 miljarder
Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning: 10,7 miljarder
Statliga ålderspensionsavgifter: 1,9 miljarder
Etableringsersättning: 4,9 miljarder
Tabellen ”Utgifter till arbetsgivare för subventionerade anställningar” finns på sid 69 i 2018 års årsredovisning. Där ser vi att den kostnaden var 23,2 miljarder. (Vi känner också igen siffran 20,375 miljarder för 2016, vilket är en bekräftelse på att det är rätt tabell vi har hittat.) I och med det kan vi dela upp de pengar som finns kvar i den totala budgeten:
Lönesubventioner arbetsgivare: 23,2 miljarder
Externa anordnare och övrigt: 8,3 miljarder
Med de här siffrorna kan vi rita ett cirkeldiagram för Arbetsförmedlingens utgifter 2018. Men att göra det lämnas som en övning till någon som känner för det.
September 2, 2019
Polisens årsredovisning (2018): 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser
Polisens årsredovisning 2018
Hur många av Sveriges 20.000 poliser går åt till att hantera vår nuvarande narkotikalagstiftning? Ett svar på den frågan kan man få i Polisens årsredovisning, om man sammanställer uppgifter som finns i olika tabeller i årsredovisningen. Så låt oss göra det, och samtidigt ta fram lite andra grundfakta som kan vara av intresse för den som vill diskutera lag, ordning och rättspolitik (inklusive narkotikapolitik).
– 20.000 poliser och 10.000 civilanställda
I Bilaga 5 på sid 147 i årsredovisningen ser vi att Polismyndigheten i december 2018 hade 20.040 poliser och 10.299 civilanställda. Siffran ”20.000 poliser”, som ofta hörs i debatten, är alltså korrekt i den bemärkelsen.
I samma tabell kan man dock se att de 20.000 poliserna bara motsvarar 17.500 ”årsarbetskrafter”. Med årsarbetskraft avses anställd personal omräknat till heltidsarbete när tjänstledighet, långtidssjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av barn är borträknade.
Om det är mest korrekt att använda siffran 20.000 eller 17.500 kan diskuteras, och beror i viss mån på sammanhanget. Men det kan i vart fall vara bra att veta att bägge siffrorna finns. Och det är också bra att minnas de 10.000 civilanställda (som motsvarar 8.900 årsarbetskrafter). De får ju lön och uträttar arbete även de, precis som poliserna.
– 1.500 timmar motsvarar en ”fiktiv årsarbetskraft”
I polisens årsredovisning använder de begreppet ”fiktiv årsarbetskraft”, som motsvarar 1.500 arbetstimmar på ett år. Det är tänkt att motsvara en anställd på helårsbasis. På sid 169 i tabell 9.20 ser vi att Polismyndighetens 30.000 anställda (inklusive de civilanställda, alltså) presterade 44.263.768 timmar under året, vilket blir 1.456 timmar vardera. Siffran 1.500 timmar per anställd och år stämmer alltså ganska bra, så den kan vi använda.
Statistiken över hur mycket tid som läggs på olika brottstyper redovisas i timmar. Genom att göra som polisen och räkna med att 1.500 timmar motsvarar en årsanställd, kan vi räkna om de siffrorna till årsanställda. Det gör siffrorna lättare att begripa och minnas.
– 1,8 miljoner timmar på narkotikabrott blir 1.200 årsarbetskrafter
I tabellerna 9.21 och 9.22 på sid 170 i årsredovisningen kan vi se hur mycket tid polisen la på narkotikabrott under 2018. Det var 620.787 timmar på brottsförebyggande arbete (tabell 9.21) och 1.244.569 timmar på utredning och lagföring (tabell 9.22).
Tillsammans blir det 1.865.356 timmar, vilket med polisens sätt att räkna blir lite drygt 1.200 årsarbetskrafter.
Exakt hur många av de här årsarbetskrafterna som är utbildade poliser framgår inte av årsredovisningen, men eftersom polisens personalstyrka består av två tredjedelar poliser och en tredjedel civilanställda, är det rimligt att tro att det är samma proportion mellan poliser och civilanställda inom den här brottstypen.
Alltså, som sammanfattning:
År 2018 la polisen 1.200 årsarbetskrafter på narkotikabrott, varav 800 poliser.
—–
PS.
År 2016 publicerade Brottsförebyggande rådet BRÅ en skrift med namnet Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott. Där finns det här diagrammet, där de presenterar uppskattningen 1.800 polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden. Det är inte känt hur de har kommit fram till den siffran, eller varför den är så mycket högre.
[image error]
Anmälda narkotikabrott samt skattat antal polisårsarbetskrafter i narkotikaärenden 1975-2015. Källa: BRÅ
August 22, 2019
”Legalisera cannabis” — Fråga vad du vill i P3
[image error]”Jag vill legalisera cannabis” var rubriken när jag medverkade i Fråga vad du vill i P3.
Finns nu att lyssna på som podd: 117 min med musik, 45 min utan.
Jag argumenterar för att vi behöver en ny narkotikapolitik för att få ner dödstalen (från tunga droger), och ta bort cannabisinkomsterna från förortsgängen.
June 30, 2019
Basinkomst i Almedalen 2019 – video
Den 4 juli 2019 pratade jag om Basinkomst hos Tidningen Syre i Almedalen.
Jag presenterar ett konkret och genomräknat förslag för hur vi skulle kunna införa basinkomstgaranti i Sverige, för att få ett tryggt och robust system som ersätter stora delar av dagen lapptäcke av trygghetssystem. Jag har också ett förslag på ett experiment med basinkomst som vi skulle kunna starta, för att ta ett första steg och gå från ord till handling.
Här är videon med mitt föredrag:
De slides jag använde finns här:
……
Hela mitt förslag till basinkomstsystem finns att ladda ner som pdf här.
Samma förslag finns även publicerat som ett antal blogginlägg:
Vi har redan basinkomst i Sverige idag
Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska
Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
Basinkomst från 19 års ålder
Pensionärer har redan basinkomst
Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”
Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt
Finansiering av basinkomst del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
Finansiering av basinkomst del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
Finansiering av basinkomst del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
Låt sjukförsäkringen vara kvar
Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
Låt föräldrapenningen också vara kvar
Finansiering av basinkomst del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?
Basinkomst i Almedalen 2019 – slides
Ladda ner powerpointbilderna om basinkomst
Torsdagen den 4 juli 2019 klockan 11.00 kommer jag att prata om Basinkomst hos Syregården på Hamnplan 4 i Almedalen.
Här är de slides som jag har tänkt använda, ifall någon vill tjuvkika:
Jag kommer att presentera ett konkret och genomräknat förslag för hur vi skulle kunna införa basinkomstgaranti i Sverige, för att få ett tryggt och robust system som ersätter stora delar av dagen lapptäcke av trygghetssystem. Jag har också ett förslag ett experiment med basinkomst som vi skulle kunna starta, för att ta ett första steg och gå från ord till handling.
Välkommen till Syregården på torsdag!
……
Hela mitt förslag till basinkomstsystem finns att ladda ner som pdf här.
Samma förslag finns även publicerat som ett antal blogginlägg:
Vi har redan basinkomst i Sverige idag
Politikerna kan inte lösa arbetslösheten
Dagens trygghetssystem för arbetslösa är för otrygga och för byråkratiska
Förslag till basinkomst: 8.333 kronor i månaden skattefritt
Basinkomst från 19 års ålder
Pensionärer har redan basinkomst
Alla som omfattas av trygghetssystemen idag måste omfattas av basinkomst, inte bara svenska medborgare
Basinkomst till alla som inte har andra inkomster — ”negativ inkomstskatt”
Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar
Grundbidrag istället för grundavdrag för låginkomsttagare
Basinkomst med 33% avtrappning av bidraget kostar 132 miljarder
Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt
Finansiering av basinkomst del 1: Ersätt försörjningsstödet (11 miljarder)
Finansiering av basinkomst del 2: Lägg ner Arbetsförmedlingen (64 miljarder)
Finansiering av basinkomst del 3: Ersätt studiemedlen (17 miljarder)
Låt sjukförsäkringen vara kvar
Basinkomst kan inte ersätta sjukförsäkringen av politiska skäl — men a-kassan går att ändra
Låt föräldrapenningen också vara kvar
Finansiering av basinkomst del 4: Slopa momsrabatterna (50 miljarder)
Sammanfattning: Ett konkret, genomräknat förslag till basinkomst
So what om basinkomst leder till att folk säger upp sig och bara slappar?
April 16, 2019
Libertarianska argument för basinkomstgaranti
[image error]
Den nobelprisvinnande libertarianske ekonomen Friedrich Hayek stödde tanken på en basinkomstgaranti enligt modellen negativ inkomstskatt
Basinkomst är ingen vänsteridé – i vart fall inte enbart. Bland libertarianer, alltså frihetlig höger, har idén också stöd.
Libertarianer vill normalt ha så liten stat och så låga skatter som möjligt. Men framför allt vill de att alla människor ska ha så stor frihet att bestämma över sitt eget liv som möjligt. Det är det som gör att libertarianer kan gilla tanken att ersätta dagens godtyckliga och byråkratiska trygghetssystem med en enkel och rättvis basinkomstgaranti, utan pekpinnar och förmynderi, och lika för alla.
Det här är en fråga där olika libertarianer tycker olika, så alla är inte med på att vi borde införa basinkomstgaranti. Men en del är det.
I facebookgruppen Libertarianer i Sverige (sluten grupp, men alla är välkomna att gå med) postade någon en artikel om den libertarianske nobelprisvinnande ekonomen Friedrich Hayek. Han var anhängare av basinkomst enligt modellen negativ inkomstskatt, och artikeln beskriver hur man kan argumentera för basinkomst ur ett libertarianskt perspektiv.
Why Did Hayek Support a Basic Income?
If libertarians are concerned to protect the freedom of all, and not just the freedom of most, we will want some mechanism that catches those who fall through the cracks left by imperfect market competition. […]
A basic income gives people an option – to exit the labor market, to relocate to a more competitive market, to invest in training, to take an entrepreneurial risk, and so on. And the existence of that option allows them to escape subjection to the will of others. It enables them to say “no” to proposals that only extreme desperation would ever drive them to accept. It allows them to govern their lives according to their own plans, their own goals, and their own desires. It enables them to be free.
I kommentarerna postade någon en länk till en annan artikel: Höger-stöd för medborgarlön. Den innehåller speciellt ett citat från en amerikansk högerekonom som jag tycker är väldigt bra:
[This] grand compromise […] will involve the libertarian right saying, ”we’ll give you on the left big government in terms of the amount of money we spend on people, if you will give us small government in terms of the ability of the government to screw around with people’s lives”.
Alltså ungefär:
Vänstern får en stor stat i termer av hur mycket pengar vi lägger på att hjälpa människor, men den frihetliga högern får en liten stat i termer av hur lite staten kan jävlas med folk.
Det tycker jag är en fantastiskt bra sammanfattning av fördelarna med att byta ut en stor del av dagens trygghetssystem mot en basinkomstgaranti enligt modellen negativ inkomstskatt.
April 15, 2019
EU:s upphovsrättsdirektiv antaget, tyvärr
Hur de olika EU-länderna röstade om upphovsrättsdirektivet i ministerrådet
Tyskland röstade ja till upphovsrättsdirektivet i ministerrådet tidigare idag. I och med det är direktivet antaget, inklusive Artikel 17 (fd 13, uppladdningsfilter) och Artikel 15 (fd 11, länkskatt). Bilden visar hur de olika länderna röstade.
Sverige röstade nej (vilket var bra ) men det räckte inte för att få en blockerande minoritet i ministerrådet. Idag är en sorgens dag för internet i Europa och yttrandefriheten. Lobbyisterna från insamlingssällskap och gammelmedia vann.
Vad händer nu?
Det som rimligen bör hända är att någon anmäler frågan till EU-domstolen ECJ, så att ECJ kan prova om det här införandet av förhandscensur verkligen är förenligt med Europakonventionen och EU-stadgan om mänskliga rättigheter (som ju förbjuder förhandscensur).
Exakt vem som får anmäla och hur det ska gå till vet jag inte, men det kommer förhoppningsvis framkomma med tiden.
En tidigare dom från ECJ som kan ge inspiration och vägledning är (antagligen) Sabam vs. Netlog från 2012.
Men andra som är bättre på EU-juridik får berätta mer om vad det finns för möjligheter. För möjligheter finns det.
Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är att betrakta som falska.
April 12, 2019
”Julian Assange – hjälte eller skurk?”
Lyssna på vår diskussion om Julian Assange och Wikileaks (15 min)
Jag medverkar i dagens avsnitt av SvD:s ledarpodd och diskuterar Julian Assange och Wikileaks, med anledning av att Assange har blivit gripen av den brittiska polisen, och att USA har begärt honom utlämnad.
Hur ska man se på Assange – hjälte eller skurk? Det diskuterar ledarsidans Tove Lifvendahl och Olof Ehrenkrona tillsammans med Christian Engström, europaparlamentariker för Piratpartiet 2009-14, och redaktören för Fria Moderata Studentförbundets tidskrift Svensk Linje, Markus Konow.
Inte direkt ett gräl, men ändå en diskussion som det blev viss nerv i.
Lyssna på SvD:s ledarpodd (15 min): ”Julian Assange – hjälte eller skurk”
Christian Engström's Blog
- Christian Engström's profile
- 1 follower
