Status Updates From Leeft een rivier?

Okej, jag tar tillbaka lite av vad jag skrev innan. Vill man läsa ett resereportage, drömma sig bort och glömma samhällets kalla, antropocentriska tillvaro är boken trevlig.

För den som läser den i syfte att hitta konkreta lösningar på klimatproblem är detta bara inspo, inte en handbok. Kanske har jag pga kursen jag läser denna för fel förväntning - för hur ska denna bok räcka till 3 seminarier?

Jag stör mig lite på boken. Jag som så gillade Underland. Det är något med berättelserna om fantastiska människor och fantastisk natur i kontrast till de onda företagen och politikerna som känns lite platt, enformigt. Det är stundtals magnifika reportage, men ibland känns texten för strösslad med magi. Allt tycks så sensationellt, att jag domnar av lite när ännu en art beskrivs. Vad ska jag lära mig?

I think I fell for this book in the first couple of lines and now, a hundred pages in, I'm smitten. I love this mix of travel diary and environmental philosophy. Plus Macfarlane's flowery language about his observations is a treat to read.

Part 1 really puts you in Los Cedros (the cloud forest in Ecuador). very vivid!