Basinkomst, förslag 1.0

Med hjälp av resonemangen om basinkomst och marginaleffekter jämfört med den inkomstskatt vi betalar idag (del 1, 2) kan vi nu sätta ihop ett första förslag till ett generellt trygghetssystem i form av garanterad basinkomst.

Det är inte säkert att förslaget kommer visa sig gå att räkna hem i just den här formen, och det finns många detaljer i utformningen som vi kan komma att vilja justera. Men man måste börja någonstans, och det här är ett första förslag som i vart fall kan tjäna till att konkretisera vad vi menar med basinkomst, så att vi vet att vi pratar om ungefär samma sak.

Förslag 1.0 för basinkomst tänker vi oss således så här:

Systemet omfattar alla mellan 18 och 64 som bor i landet (pensionärer och barn lämnar vi utanför förslag 1.0)
Den som inte har några andra inkomster får 8.000 kronor i månaden i bidrag av staten. Det ska täcka hyra, mat och allt annat.
Den som tjänar mellan 1 och 12.000 kronor betalar ingen skatt och får basinkomstbidrag av staten, men bidraget trappas ner med två tredjedelar (67%) av vad hen tjänade.
Den som tjänar exempelvis 3.000 kronor får alltså behålla de 3.000 hen fick i lön, och får basinkomstbidraget sänkt med 2.000 (två tredjedelar av 3.000). Det ger totalt 3.000 i lön + 6.000 i bidrag = 9.000 kronor i plånboken.
Den som tjänar precis 12.000 kronor betalar ingen skatt och får inget basinkomstbidrag av staten, och får alltså 12.000 i plånboken.
Den som tjänar mellan 12.000 och 17.500 får inget bidrag och betalar 67% marginalskatt på de sist intjänade hundralapparna, men betalar ändå mindre i inkomstskatt än enligt dagens skattetabell, och får alltså mer i plånboken än idag.
Alla som tjänar 17.500 kronor i månaden eller mer fortsätter betala inkomstskatt enligt precis samma regler som gäller idag.

Vi kan rita rent diagrammet över den nya skattetabellen (med negativ inkomstskatt) för Basinkomst 1.0 så här:

Den tunna streckade linjen är bruttolönen, som är inritad för att ha något att jämföra med. Om bruttot är högre än nettot betalar personen skatt, om bruttot är lägre än nettot får hen bidrag.
Den mörkblå kurvan visar nettot enligt dagens skattetabell för inkomster över 17.500. Den här delen av skattetabellen ska vara oförändrad enligt förslaget om basinkomst, så den kommer gälla även i fortsättningen.
Den ljusblå streckade kurvan visar nettot enligt dagens skattetabell för inkomster under 17.500. För de här inkomsterna är det tänkt att systemet med basinkomst ska ersätta dagens skattetabell, så den här delen av kurvan finns bara med som jämförelse.
Det lila strecket mellan 0 och 17.500 kronor i bruttolön visar hur mycket det är tänkt att en person i det inkomstläget ska få kvar i plånboken efter bidrag och/eller skatt.
Det röda strecket längst ner i diagrammet visar hur mycket bidrag som staten måste betala ut till en person med den bruttoinkomsten. Det här bidraget är inräknat i den lila linjen för nettot i plånboken. Ingen som tjänar över 12.000 får något bidrag.

Nästa fråga är förstås vad ett sådant här system skulle kosta i den offentliga budgeten. Det har jag inte börjat undersöka ännu. För att kunna besvara den frågan behöver man veta hur många människor det finns i vart och ett av inkomstlägena under 17.500 (som ju är de enda som berörs direkt).

Men innan vi går vidare till den frågan kan vi diskutera förslaget som sådant.

För det första: är förslaget begripligt? Och i så fall: känns det någorlunda vettigt i princip, så att det skulle vara värt att börja räkna på?