Simona Ahrnstedt's Blog, page 103

Dagens schema:

Se på nya säsongen av House of Cards.

Äta lunch med barnen på Pizza Hut.

Få mitt manus (mitt manus, mitt manus, åh mitt manus, kom till mamma!) och redigera litegrann.

Se på Let´s Dance.

Äta mycket godis.

Hur ser er fredag ut?

Perfektion!

Mums!

Och solsken har vi också

I morse gjorde jag en gastroskopi.

Jag har varit så sjukt nervös för den.

En gång för tio år sen gjorde en sådan undersökning och den har tyvärr stannat i minnet med fasa.

Samtidigt skäms jag för att jag känner mig sjåpig.

Och för att jag gråter.

Och så vidare.

Jag kunde knappt sova i natt, gick upp sex, åkte in alldeles för tidigt.

Så fort de hämtade mig i väntrummet kom tårarna. Jag HATAR att jag har så lätt att gråta.

Men sköterskan var hygglig.

Och jag fick jättemycket lugnande. Alltså JÄTTEMYCKET.

Och det var obehagligt.

Men det gick bra.

Och efteråt var jag alldeles lullig.

I löööv intravenöst lugnande.

Och doktorn sa att det såg fint ut. Fick lite medicin. Lite förhålllningsorder.

Ingen cancer, inga sår.

Och sen så sa han att han tyckte jag skulle åka hem och äta lite.

My kind of doctor.

Så nu äter jag rostbröd och dricker te och tycker jag fått livet åter.

Hurra!

Fortitude

Ett avsnitt av Fortitude finns på svtplay, det andra visas på söndag.

Tror det finns 11 delar till slut.

På pappret är det den perfekta TV-serien för mig.

Spännande skådisar.

Intressant och fascinerande miljö.

Bra upplägg.

Lagom annorlunda.

Så jag fattar inte varför jag blev så irriterad av den (men femtonåringen gillade).

Men jag tycker kvinnoporträtten är så tröttsamma att jag bara vill snarka.

Och karaktärerna beter sig så märkligt, förstår inte alls drivkrafterna de har.

Märkligt.

Jag kommer nog att se nästa avsnitt.

Men inte är den värd 7,6 på Imdb.

Jag har dock småfastnat i Harry Bosch på HBO.

Jag skulle även vilja se Castle, men den tycks inte finnas på någon av alla de betaltjänster jag har.

Och snart har jag sett klart Hot in Cleveland.

Jamen ni hör, snart måste jag börja skriva en ny bok, så här kan jag ju inte hålla på.

(Jo, det kan jag.)

Det är du och jag, Tiffany, du och jag. Men mest du.

Nu har den kommit.

Tekniskt sett är mitt citat inte en BLURB, utan ett citat som förlaget tagit från min blogg.

Men ändå.

Mitt namn.

På en Tiffany Reisz-bok.

Tror jag tar med den till New York i sommar. Tänk om jag träffar henne och hon SIGNERAR den åt mig?

Jakten på den PERFEKTA kladdkakan

Idag blev den näst intill PERFEKT.

Ska äta med hallon.

M-U-M-S

Promenad i min förort.

Nu har jag grejat med papper och administrativa saker.

Och promenerat.

Och ätit.

Då måste det väl vara dags att titta på TV ändå?

Har ni sett Fortitude på svtplay?

Tror jag testar den.

Spellista för promenader. Mycket bra om jag får säga det själv.

Sportlov – dag 2

Mina barn har sportlov.

Jag är helt galet pank just nu.

Skrattretande eller panikartat fattig, lite beroende på hur man ser det.

Den här ensamstående mamman bjuder med andra ord inte på det roligaste sportlovet.

Men trettonåringen har sovit hos kompis och byggt LAN och gudvetvad hela natten och femtonåringen brukar vara nöjd så länge det vankas fika så de klagar inte. Inte för att mina fina barn någonsin klagar. De är så omtänksamma och tacksamma att jag blir alldeles rörd. Och INGEN i den här familjen gillar ändå skidåkning. Burr.

Annars så skiner solen i min förort.

Jag har promenerat och tvättat och godkänt ett pocketkorr.

På Itunes hittade jag ÄNTLIGEN ”Livet är en schlager”.

Så nu lyssnar jag på ”Som skapta för varann” och snart ska jag göra varm choklad med vispgrädde.

Vi har det bra med andra ord.

Graham Moore

Ett av de bästa tacktalen hittills.

Glory – gråtfest

Herregud så bra.