The Narrowboat Summer Quotes

“Does being grown up mean we are all doomed to be ordinary?” “No,” said Anastasia. “It means accepting we are all extraordinary in ordinary ways.” Then”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“She was crying for herself, not for Esme, and she was crying because she had suddenly realized, after all these years of skipping through life pleasing herself and being pleased with herself for having so arranged it, that she mattered to no one. She was crying, for fuck’s sake, at the idea that there would be no one crying at her funeral.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“you help me get him aboard?” she asked, when she’d finished”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“You’re like a gelling agent that bonds molecules together. The rest of us are all separate particles, but you can cement us together.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“You are the person you’ve always been, but that person is only now rising to the surface.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“I’ve never had many hopes or expectations,” said Anastasia. “If good things happen, I enjoy them. If they don’t, I’m not surprised.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“had always been one of the things she had waited for: for someone to go, for an experience to be over, because only then would she be able to make sense of it. When she was alone.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“Tror du att det är där vi befinner oss? På gränsen mellan ordning och kaos?"
"Det tror jag. Vi har både avvisat delar av det som var vår världsordning och vi försöker få rätsida på utkanten av det okända."
"Precis. Så jag tycker inte att vi ska ha så bråttom med att definiera vad som är värt att göra, eller hur? Vi vill inte riskera att tvinga fram ett ramverk för kaosgränserna som skulle kunna utesluta möjligheterna och bara ge oss samma svar som tidigare.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“Det där gillade jag inte", sa hon. "Tror du att dom sålde droger?"
"Nej", sa Sally. "Jag tror att dom väntade på att växa upp och bli helt vanliga."
"Jaså, verkligen?" sa Eve. "Dom såg inte ut som om dom inte skulle hamna i fängelse, tycker jag."
"Det beror på att du aldrig har haft något med tonåringar att göra", sa Sally. "Om du hade det skulle du se skillnad på knarklangare och vuxenembryon.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“Så vad är det du säger?" sa Eve. "Tänker du smita innan Anastasia kommer hit?"
"Ungefär så ", viskade Arthur, som om Anastasia kunde höra honom och hindra hans planer om han uttalade dem högt. "Jag planerar att fly".
Nu när han föreslog det blev Sally ledsen över att han skulle åka men ville ändå bli av med honom. Hon hade gått från att önska att han aldrig hade dykt upp till att finna hans sällskap rogivande. Men hon ville bli av med honom så att hon kunde samla sina tankar om vem han var utan att hans faktiska närvaro distraherade henne. Det hade alltid varit en av de saker som hon hade väntat på: att någon skulle ge sig av, att en upplevelse skulle vara över, eftersom det var först då som hon kunde få rätsida på den”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“Sally sa: "Jag har inte varit tvungen att gå på så många möten, men när jag har gjort det har jag alltid väntat på att dom ska ta slut så att jag kan gå iväg och ta itu med nåt annat. Även om det inte har funnits särskilt mycket annat jag behövt ta itu med."
"Vad tänker du på när du väntar på att en sluss ska tömmas?" frågade Eve.
"Åh, frid."
"Jag också."
[..] Efter en stund sa Eve: "Så vad väntar du på nu? På att resan ska ta slut?"
"Nej, jag befinner mig i ett svävande tillstånd. Du har ingen aning om hur vilsamt det är.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“På skärmen tog matchen slut och åskådarna troppade av. Det blev tyst i puben och Sally fick den där sköna och avslappnade känslan - som ofta kom över henne på allmänna platser - av att vara levande och trygg men utan ansvar för sig själv eller någon annan. Hon var förtjust i stora livsmedelsbutiker, där det alltid fanns ljus och människor, där det verkade omöjligt att död, förfall och känslomässiga trauman kunde existera.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“I’m not sure I want to have what I don’t have as much as I want to keep what I do have.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer

“Now she thought the same principle could be adopted in relation to her living quarters. Remove everything and stop adding things back in when a state of perfect functionality had been achieved.”
― Anne Youngson, The Narrowboat Summer