Ungdomsgrupper i teori och praktik Quotes

“På samma sätt som ungdomar och andra människor konstruerar sina identiteter, konstruerar forskaren sina resultat.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Sexualiteten har länge varit något man har betraktat som biologiskt och fast. Man föds in i en viss sexualitet och i en viss kropp. Under de senaste decennierna har detta till viss del förändrats. ... I dag är vi väl medvetna om att det går att modifiera, ändra och skulptera kroppen ... . Detta gäller även sexualiteten. Det finns studier som visar att ungdomar ser sexualitet som något man väljer [sic!]. Det går alltså rent teoretiskt att växla mellan hetero-, bi- och homosexualitet. Även om det är få individer som faktiskt iscensätter något sådant handlar det om ett nytt sätt att tänka på kropp och sexualitet. Homosexualitet är inte något man "drabbas av" utan snarare uttryck för ett val. Neb dessa påståenden får inte stå oemotsagda. Både homo- och heterosexuella menar att detta är fel; man väljer inte sin sexualitet utan föds med den. Vi vill här poängtera att denna typ av diskussioner handlar om hur vi i grunden betraktar vår omvärld och vilken kunskapssyn vi är anhängar av. Den här diskussionen och förändringen handlar om hur vi ska se på den sociala verkligheten. Är den socialt konstruerad eller snarare fast och ett uttryck för naturlagar?”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Trots att den akademiska forskningen om kön ofta är kritisk till den typ av budskap och könstänkande som Gray står för [att "Män är från Mars, kvinnor är från Venus"] tenderar den att hamna i samma fälla som Gray, det vill säga den reproducerar en tvåkönad värld. En stor del av litteraturen om sexualitet och ungdom, speciellt den anglosaxiska, visar på stora könsskillnader och på helt olika sexuella mönster för pojkar respektive flickor. Samtidigt äger det idag rum en förändring både i vardagslivet och i forskningen. Allt fler forskare försöker undvika att återge polariserade bilder av kön, och att istället kritiskt undersöka och granska de komplexa mönster som växer fram i dagens samhälle.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Vår uppfattning är att det låga intresset för partipolitik sannolikt kan förstås med hänvisning till förändringar i ungdomskulturen och olika individualistiska och kosmopolitiska ideal som gör det svårt för den unge att oproblematiskt gå in i politiska ungdomsförbund. Vi menar dock att denna skepsis mot partipolitik inte behöver vara negativ. Snarare kan det ses som ett sundhetstecken att unga människor inte blint dansar efter politikernas pipa [sic!]. Dessutom växer det fram en rad aktionskollektiv som inte använder sig av det parlamentariska systemet [min kursivering].

[I kapitlet har författarna just diskuterat våldsbejakande rörelser som nynazister, antifascister och militanta miljö- och djurrättsaktivister.]”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Under frigörandeprocessen tar många ungdomar avstånd från vuxnas ideal och värderingar. ... Många personer i 20-årsåldern kan bli mer och mer lika sina föräldrar i fråga om värderingar och ideal, även om de tidigare har gjort revolt mot dessa.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Vi lever i ett samhälle där många unga människor visserligen längtar efter social gemenskap - efter att ingå i en eller flera sociala grupper och ta del av den närhet, intimitet och acceptans som är möjlig att finna i kollektiva sammanhang. I första hand är de dock intresserade av att odla sin individuella stil, av att bli något unikt och speciellt.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“I jämförelse med de resenärer vi nämnt tidigare, såsom till exempel backpackers, är dessa ungdomar och barns [s k ensamkommande flyktingbarn] resor långt farligare, då de inte kan resa som turister, eftersom de saknar de identitetshandlingar, som krävs för att erhålla giltiga färdhandlingar. ... De saknar också, till skillnad från andra resenärer, de välladdade "VISA- eller Mastercards" som kan användas för att hantera olika situationer som kan uppstå under resan. ... Backpackers däremot, har alla dessa handlingar. ... Den ifrågasatta resenären måste dessutom, till skillnad från backpackers och vanliga turister, iaktta en speciell typ av försiktighet under sin förflyttning. ... De olika typerna av resande indikerar sociala orättvisor. Man kan inte välja på vilken plats på jorden, eller under vilken tid man ska födas.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“En kategori unga, som blivit alltmer uppmärksammade och omtalade under senare tid, utgörs av dem som kallas ensamkommande flyktingbarn. (...) En dominerande föreställning om hur "ensamkommande" kommer till Sverige eller andra länder är att deras föräldrar formulerar en plan för att sedan, med hjälp av flyktingsmugglare, "skicka" dem till andra länder. De antas, enligt den mytiska föreställningen, skicka sina barn för att sedan själva kunna komma till Sverige genom så kallad återförening. ... Denna myt används av högerpopulistiska grupper, men har även använts i dokument av Migrationsverket, för att misstänkliggöra och diskreditera de "ensamkommande", deras föräldrar och flyktingar i allmänhet genom att utmåla dem som ekonomiska profitörer när de egentligen flyr från krig, terror och utsatthet för att skapa en framtid i Sverige.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Som vi redan har konstaterat skapar gruppen upplevelser av frihet, makt, trygghet och bekräftelse, men den har också en begränsande inverkan genom att den gör andra handlingsalternativ än de som tillåts i gruppen mindre lämpliga, och ibland till och med otänkbara. Människan behöver gruppen för att hantera ambivalens och ovisshet, men när hon alltför mycket "går in" i gruppen kan det individuella ansvaret sättas ur spel och ansvaret inför medmänniskorna upphävas.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik

“Raven framstod som en farlig stil som, om man inte försökte göra något åt den, skulle leda till förfall och social oordning. ... Enligt bland andra etnologen Elisabeth Tegner (1993) finns det dock kreativa och innovativa inslag i ravekulturen. Tegner ser till exempel dansen i rave som mer jämlik än traditionell diskoteksdans.”
― Philip Lalander, Ungdomsgrupper i teori och praktik