h3dda > Recent Status Updates

”Han ville inte tänka så långt fram. Han kan ju dö innan han blir vuxen.” (s. 362) [En tioårig pojke när han får frågan om sina framtida drömmar]

”När gnistan till konflikten sedan tänts, och mord kunnat ske utan fällande domar, har motivet till våldet ersatts av en vilja att hämnas. Den tar tillslut över konflikten och ärvs av en yngre generation som inte ens behöver veta hur allt började.” (s. 361)

”Vet du vad jag har insett? Det är egentligen ingen skillnad mellan kriminella och vanliga människor. Det är bara att de vanliga låtsas som att de inte är en del av problemet.” (s. 331)

”Döden var länge något normalt, så som det är för unga som idag växer upp i vissa svenska förorter.” (s. 330)

”Trygghet utan möjligheter [..] ett liv utan respekt och framgång anses inte värt att leva.” (s. 255)

”Hundragubbarna gör vad som helst för att få ledarnas bekräftelse. De hämtar in droger, förvarar vapen, agerar kurirer. Och mördar på beställning.” (s. 176)

”Det är inte alls ovanligt att det är först på ett av statens särskilda ungdomshem som en utredning görs om det finns en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utredningar skulle behöva göras mycket tidigare för att man ska kunna sätta in rätt stöd menar ansvariga inom skola och socialtjänst” (s. 143)

”Det sägs att vi blir duktiga på det som mäts. Det är det som gör mig orolig.” (s. 62)

”Rappen, klädstilen, vapnen och lyxbilarna blir då ett desperat försök att skapa mening i kaoset. Det blir ett sätt att försöka ta kontroll i en hopplös situation.” (s. 121)

”Oavsett hur mycket tyckarna kritiserar deras våldsförhärligande texter […] förändrar det inga av de underliggande orsakerna. Ju fler människor jag pratar med, ju fler utredningar jag läser, desto tydligare framträder ett orsakssamband med förändringar i samhället, nedläggningar och dåliga skolresultat som resulterar i utanförskapet och den våldsvåg vi ser idag.” (s. 121)

En kille omplaceras gång på gång utan att det får resultat. Han erbjuds då öppen vård men faller tillbaka in i kriminaliteten genom kompisgänget. En annan ber om vård. Någon tackar nej. Socialtjänsten har uppenbarligen inte ett problem utan flera.

”Sedan säger han att Sverige borde vara hårdare mot invandrare som är grovt kriminella. Det här är en åsikt som […] inte är ovanlig att höra i samtal med boende i förorten” (s. 77)

”Alla känner någon som drabbats. Har sett sjukdomen äta engagemanget ur en person som brukade brinna. Tvingats konfrontera sin egen bräcklighet.” (s. 37)

”Telefonerna i fickan har blivit smarta, men vi verkar inte riktigt ha smittats av det.” (s. 27)

”När samhället försvinner lämnas fältet öppet för andra krafter.” (s. 24)

Chauffören beter sig överdrivet skumt