Status Updates From Ljusnan du mörka

Det här är verkligen ingen favorit. Gud vilken tid det tar.

Lyktgubben: Ja... vad ska man säga? 4 av 5.

Tableau vivant: Uppfriskande med en sån osympatisk huvudkaraktär. 4,5 av 5.

Gåvan: Ja men gud vad bra att jag läste just den här precis innan jag ska försöka sova. 4,5 av 5.

Höstsådd: Och den här, däremot, hade kunnat vara tjugo sidor kortare. Om inte mer. 1,75 av 5.

Ravnevall: Hade gärna sett lite mer detaljer. Tjugo sido längre. 3,5 av 5.

Gröntjärn: Känns klassisk på något vis. 3 av 5.

Bergets hjärta: Intressant, men läskig vet jag inte. 3 av 5.

Saten: Ytterligare en berättelse jag kommer ihåg från Creepypodden, dock en jag inte tycker lika mycket om. 2 av 5.

Avfolkning: Började snällt. Fortsatte intressant. Slutade helt absurt. 1 av 5.

Skuggspel: Nja. Nä. 1,5 av 5.

Bulleribock: Fruktansvärt uppfriskande. 5 av 5.

Brudstenen: Och där fick jag en klump i magen av de inre synerna. Fantastiskt. 4,75 av 5.

Spel opp: Ge och ta, ta och ge. 4 av 5.

Avholmsberget: En av mina favoriter som dröjt sig kvar i minnet sen första gången jag hörde den i Creepypodden. 4,5 av 5.

Iråk: Inget speciellt, tyvärr. 2,5 av 5.

Småfolket: Obehaglig på det sätt bara det riktiga livets skräck kan vara. Kombinerat med magisk realism blev det riktigt effektfullt. 4 av 5.

Proveniens: 2,5 av 5. Lovande men brast två tredjedelar in.

Satan i gatan så bra!

Fattar ingenting? Typ alla noveller är nästintill obegripliga? Eller så är jag bara dum men tvivlar faktiskt på det

Åter igen gillade jag en historia som jag redan hört.

Måste erkänna att jag börjat skumläsa nu.

Ravnevall gillade jag fram till slutet. Och det är bara en personlig smakfråga, inget "fel" i hur historien är skriven. Jag har bara svårt för att finna obehag i historier där huvudpersonen verkar finna ro i vad som händer dem, oavsett hur obehagligt deras nya situation kan förefalla för utomstående.

En till berättelse jag hört som podcast redan.

Mer vanligt mänskligt lidande.

Två historier jag faktiskt gillade, hurra!

Misstänker att jag kommer bli sådär arg igen här. Vilket är synd, för det är inte historiens fel, det är jag som gett mig in med fel idé om vad det här var för novellsamling/bok.

Ännu en historia som gjorde mig mer arg än rädd. Tror tyvärr att jag bara inte riktigt klickar med den här sortens skräck - historierna är välskrivna, det är jag som hade "fel" förväntningar.

Jag har aldrig varit så inne i historier där "monstret" pratar. Inget fel på själva berättelsen, det är bara att jag läser det här boken för att känna kalla kårar längs ryggen inte brännande ilska. Jag vill utmana trolljäveln på holmgång, är vad jag menar.

Gillade spökelementen av detta :)