Patrik Kullebjörk

“Ibland kunde döden läsa tankar.
– När du är död är också dammen borta – åtminstone för dig.
– Är du alldeles säker på det, frågade Anden förvånat.
– Så säker som på någonting annat, sa Döden.
– Det är bra. Då behöver jag inte sörja över den när...
– ...du är död, sa Döden.”
― Wolf Erlbruch, Duck, Death and the Tulip

“Liberalismen har inte någon utopi. Det finns inte något före och efter inbyggt i den liberala idén. Historien rör sig inte framåt mot ett slutmål. Det är den här världen liberalerna intresserar sig för och hoppas kunna bidra till att göra så bra som möjligt, i fullt medvetande om att den ändå alltid kommer att förbli ofullkomlig, farlig och brutal. I antiliberalernas ögon betyder det att medan de själva kämpar för en bättre värld slåss liberalerna för att bevara en dålig. Antiliberalerna betraktar den värld vi lever i som liberalernas utopi och jämför den med sin egen framtida perfekta värld. Detta sätt att föra bok är till stor glädje för antiliberalernas moraliska balanskonto. De kan tycka sig ha råd med det mesta.”
― Per Svensson, Därför hatar alla liberaler. Och därför har alla fel.

“Om du tänker dig ett dike. Det är spadtag efter spadtag och det kan ju se galet ut för ett barn. Men en vuxen vet vart det leder, att det torrlägger marken så det växer bättre. Med varje spadtag tänker man på det kreaturet och på det. Man tänker på ofödda kalvar och på hästen, hur han skall orka bättre. Och när man tänker så, blir inte ett enda spadtag utan sin mening. Visst är det så? Men i Stockholm. Hur någon där kunde se vad för ett dike han stod uti och vad det skulle tjäna till att fäkta - det förstår inte jag.”
― Sara Lidman, Din tjänare hör

“Hela villan, från den vitkalkade terassen till radioantennen, var sådan - prydlig, putsad och på det hela taget oälskad och meningslös. Husets herre betraktade den som ett skämt. Vad beträffar Martha var det varken estetiska hänsyn eller känsloskäl som styrde hennes smak, hon ansåg bara helt enkelt att en tämligen rik tysk affärsman i nittonhundratjugotalets Berlin borde ha ett hem av precis detta slag, det vill säga det skulle vara av precis samma villaförstadstyp som de hus andra personer i hans ställning hade.”
― Vladimir Nabokov, King, Queen, Knave