[KLAR] Lägga till bokserie: Bits & bytes ur Datasaabs historia

[Aron]

hej, fem böcker i samma serie (därav ett inlägg istället för fem) som jag blir glad över om någon lägger till:




* Boktitel: Tema D21
* Författarnamn: Wentzel, Viggo, och Hallberg, Tord-Jöran, red.
* ISBN, ISBN13 och/eller ASIN: 978-91-972464-0-8
* Utgivare: Datasaabs vänner
* Publiceringsår/datum: 1994
* Antal sidor: 94
* Format (pocket/inbunden, e-bok, etc.): kartonnage/storpocket
* Bokbeskrivning:
Med D21 börjar det civila Datasaabs historia.

Tema D21 är också den första boken i ”Bits & Bytes ur Datasaabs Historia”, en skriftserie utgiven av föreningen Datasaabs Vänner.

I en serie uppsatser skildras det dramatiska 1950-talet då beräkningsbehovet på Saab snabbt ökade såväl vid flygplanskonstruktion som operativt i själva flygplanen. BESK-efterföljaren SARA såg dagens ljus liksom den första transistoriserade datorn — ett embryo till såväl flygburna som civila datorer.

Knutsson, Yngvell och Widin berättar hur ny teknik i form av hårdvara och programvara tas i bruk. En modern elektronikproduktion börjar växa fram.
Saab börjar upptäcka den civila datamarknaden, och Lindström, Küntzel och Annerstedt beskriver spännande tillämpningar med Saabs nya dator D21.
Kunderna ställer krav på hög datortillgänglighet och en serviceavdelning organiseras.
Boken avslutas med en historisk kavalkad om Datasaab för åren 1960-1990.

* Omslagslänk: http://www.datasaab.se/Bok_1_5/book_1...




* Boktitel: Tema flyg : flygets datorpionjärer
* Författarnamn: Jiewertz, Bengt, och Hallberg, Tord-Jöran, red.
* ISBN, ISBN13 och/eller ASIN: 978-91-972464-1-5
* Utgivare: Datasaabs vänner
* Publiceringsår/datum: 1995
* Antal sidor: 104
* Format (pocket/inbunden, e-bok, etc.): kartonnage/storpocket
* Bokbeskrivning:
Detta är den andra boken i serien ”Bits & Bytes ur Datasaabs historia” och hur Sverige fick sin första dator i ett stridsflygplan.

I ett par inledande uppsatser berättar Yngvell och Wentzel hur databehandlingen startade i Sverige. och om 1950-talets tekniska genombrott Hallberg intervjuar Börje Langefors, chef för Saabs beräkningsavdelning och senare professor vid KTH, och Sjölund beskriver försöken med numerisk styrning.

I en serie uppsatser ger Hallberg, Sjöberg och Tufvesson bakgrunden till varför Viggen blev Sveriges första datoriserade stridsflygplan.

”Från CNK till CK” skildrar det mödosamma och stundtals dramatiska prototypskedet och i en artikel i Teknisk Tidskrift från 1967 med författarna Jiewertz och Lindqvist beskrivs den slutliga versionen av CK37. Hällberg redovisar Sveriges första konstruktion med integrerade kretsar, och Bergström berättar om ett sällsamt mellanspel med det s.k. biaxminnet.

Hur programvaran till CK37 utvecklades under tre decennier beskrivs av Folkesson, kompletterat med Ahlbergs kapitel om simulering.

Datorns tillförlitlighet i det operativa skedet har undersökts av Jiewertz, och tekniken att göra minnesdumpar från havererade plan beskrivs av Stiernspetz som intervjuas av Hallberg.

I ett par avslutande uppsatser behandlas Datasaabs roll i arbetet med datorerna till jakt-Viggen och JAS.

* Omslagslänk: http://www.datasaab.se/Bok_1_5/book_2...





* Boktitel: Tema bank : Datasaab och bankerna
* Författarnamn: Knutsson, Bertil och Hallberg, Tord-Jöran, red.
* ISBN, ISBN13 och/eller ASIN: 978-91-972464-2-2
* Utgivare: Datasaabs vänner
* Publiceringsår/datum: 1996
* Antal sidor: 104
* Format (pocket/inbunden, e-bok, etc.): kartonnage/storpocket
* Bokbeskrivning:
Den tredje boken i serien ”Bits & Bytes ur Datasaabs historia” behandlar den epok som tog sin början 1968 och som starkt kom att präglas av tillämpningar inom banksektorn.
Det nya produktområdet behandlas av Knutsson, Magnusson och Hallberg.

Nordiska terminalprojektet var en gemensam upphandling för de nordiska sparbankerna. I tre uppsatser av Forslund, och Bergström skildras hur Saab och Facit i förening blev leverantörer i detta jätteprojekt.

Datorn D5, programspråket DIL, terminalnät med slingteknik och bankskrivare var tekniska innovationer av avgörande betydelse. Ergonomiskt utformade arbetsplatser blev ett viktigt försäljningsargument. Övergången från ett fåtal stordatorer till tusentals minidatorer ställde radikalt nya krav på produktion och service. Malmgren och Pettersson minns och berättar.

Med det nya sortimentet expanderade Datasaab till nya marknader. Knutsson, Senneberg, Holmberg och Lien redogör för marknadsföringen i Europa och USA.
”Pengar på Minuten”, ”Stella” och ”Beagle” var tre synnerligen ambitiösa och dramatiska bankprojekt med Sparbankerna och SEB som kunder.

Datasäkerhet i samband med betalkortterminaler blev en specialitet under 1980-talet och Holmberg berättar om produktserien 2700.

Boken avslutas med att Norman redogör för kvarvarande bankprodukter 1996.

* Omslagslänk: http://www.datasaab.se/Bok_1_5/book_3...






* Boktitel: Tema D22–D23 : tunga linjens uppgång och fall
* Författarnamn: Yngvell, Sven och Hallberg, Tord-Jöran, red.
* ISBN, ISBN13 och/eller ASIN: 978-91-972464-3-9
* Utgivare: Datasaabs vänner
* Publiceringsår/datum: 1997
* Antal sidor: 112
* Format (pocket/inbunden, e-bok, etc.): kartonnage/storpocket
* Bokbeskrivning:
I den här boken skildras utveckling och marknadsföring av de stordatorer som följde på D21, Datasaabs första civila dator. Vi förflyttar oss tillbaka till perioden 1965-75, en tid då datoriseringen lämnade pionjärtiden och radikalt förändrades.

I tre artiklar beskriver Magnusson, Magnhagen och Lawson utformningen av centralenheterna i D22 och D23. Under den här perioden föddes skivminnet under ledning av IBM. Widin skildrar hur D22 försågs med skivminne och förbättrade bandminnen. Boström skriver om övrig kringutrustning såsom hålkort och radskrivare.

Datakommunikation gjorde sitt insteg, och Hagström beskriver hur minidatorn D5 utnyttjades som kommunikationsdator till D22. Operativsystem var något nytt och till D22 utvecklades MK-Dirigent. Arbetet genomfördes av en 15-mannagrupp och beskrivs av Nordling.

Asker redogör för de olika programspråken i D22 samt berör även hur Algol-Genius implementerades i Univac 1100.

Danielsson, Ekholm och Johansson skriver om utbildning och dokumentation, medan några tillämpningar presenteras av Tuvlind och Olsson.

Ingelsson m.fl. skildrar det omväxlande och ofta dramatiska säljarbetet, och tre f.d. D22-kunder ger sin syn på relationerna med Datasaab.

Nyman minns hur diskussionerna med Sperry Univac ledde till en kontrollerad avveckling av Datasaabs tunga datorlinje och en koncentration av resurserna till den växande minidatormarknaden.

Gunnar Lindström är Datasaabs grundare. Wentzel skriver om Gunnars banbrytande gärning på Saab.

* Omslagslänk: http://www.datasaab.se/Bok_1_5/book_4...





* Boktitel: Tema gudar
* Författarnamn: Johansson, Conny och Hallberg, Tord-Jöran, red.
* ISBN, ISBN13 och/eller ASIN: 978-91-972464-4-6
* Utgivare: Datasaabs vänner
* Publiceringsår/datum: 2002
* Antal sidor: 104
* Format (pocket/inbunden, e-bok, etc.): kartonnage/storpocket
* Bokbeskrivning:
I mitten på 1970-talet tar Datasaab klivet från centraliserade datahallar till små system. Minidatorer med programvaruprodukter inom området affärssystem lanserades och gavs namn efter de gamla asagudarna. Programmen har i olika former levt kvar ända in på 2000-talet.

Johansson ger en översikt över produkter och händelser, följt av Nyman som redogör för Datasaabs köp av Facit-Addos dataverksamhet. Denna transaktion var själva upphovet till Guda-produkterna.

Fernius m.fl. beskriver hur tillämpningsprogram utvecklades på flera datorgenerationer, och Eriksson ger en bild av gudaprogrammens rötter och födelse. En artikel om ordbehandling har skrivits av Laestadius.

Samarbetet med Computer Automation i Kalifornien skildras av Olsson i”Go west”.
Att sälja system med gudaprogrammen var som att sälja en ny livsstil hävdar Sigvall och Jagerfelt, och Anderö minns 21 år på Saab-Scania med D16—E2500.

Gudaprogrammens öden under de nya ägarna Ericsson, Nokia och ICL beskrivs av Johansson i två artiklar, och Pettersson m.fl. samtalar omkring produktionen av minidatorer.

Boken avslutas med fyra artiklar utan direkt samband med huvudtemat Gudar:
Magnus Johansson samtalar med gamla Datasaabare om datateknikens utveckling i Sverige under efterkrigstiden och Datasaab som ett kompetenscentrum.
Wentzel skriver om hur ”Bits & Bytes ur Datasaabs historia” kom till, vilka som medverkat och hur det stora Datasaab-arkivet räddades undan förstörelse.
Hallberg porträtterar Viggo Wentzel.

* Omslagslänk: http://www.datasaab.se/Bok_1_5/book_5...

[Kal]

Tillagda: Tema D21, Tema flyg : flygets datorpionjärer, Tema bank : Datasaab och bankerna, Tema D22–D23 : tunga linjens uppgång och fall och Tema gudar

[Aron]

stort tack!