Att höja basinkomsten över 8.333:- per månad blir ganska dyrt

I förra blogginlägget konstaterade vi att en basinkomst på 8.333:- per månad med 67% marginaleffekt kostar 132 miljarder för staten. Jag presenterade också beräkningar av vad det skulle kosta att välja en lägre marginaleffekt (alltså att de med basinkomst får behålla mer än 33% av vad de lyckas tjäna in själva). Dessvärre visar det sig vara ganska dyrt att sänka marginaleffekten.

Men vad händer om man låser marginaleffekten till 67%, och sätter basinkomsten till en högre summa än 8.333:- per månad? Det kan man också räkna på med hjälp av kalkylarket som ligger till grund för beräkningarna. Här är en tabell:

Basinkomst- nivå per månad
Marginal- effekt i %
Kostnad (miljarder)
Brytpunkt för BI (månadslön)








8000
67
125
17000


8333
67
132
18200


9000
67
149
20000


10000
67
178
22600


11000
67
214
25300


12000
67
256
27900

Ritar man den här tabellen som ett diagram ser det ut så här:

Värdena på x-axlen är basinkomstnivån per månad (från 8.000 till 12.000 kronor). Y-axeln visar hur många miljarder per år det blir i kostnad för staten.

I tabellen och diagrammet kan man se att det blir ganska dyrt för staten att höja basinkomsten. Basinkomsten på 8.333 kronor kostar 132 miljarder. Höjer man basinkomsten till 9.000 per månad (alltså bara 677 kronor i månaden i höjning) kostar hela systemet istället 149 miljarder, eller 17 miljarder mer.

Höjer man till 10.000 kronor i månaden blir merkostnaden 46 miljarder. Skulle man sätta basinkomsten till 12.000 skulle merkostnaden bli 122 miljarder — nästan en fördubbling av totalkostnaden, jämfört med nivån 8.333 kronor.

Att det blir så pass dyrt beror på en kombination av två effekter. Dels får staten betala ut mer pengar till dem som får basinkomst om man höjer nivån. Det är ju själva poängen med att höja nivån, så det är inget konstigt med det.

Men höjer man grundnivån blir det också fler människor som får en skattesänkning till följd av basinkomstsystemet. De ser vi i kolumnen längst till höger i tabellen. Som jag skrev i förra inlägget, är brytpunkten för basinkomst den punkt kurvan för vad en basinkomsttagare får behålla i plånboken möter kurvan för det vanliga skattesystemet.

Alla som tjänar över brytpunkten fortsätter betala precis lika mycket som idag i inkomstskatt. Men alla som ligger under brytpunkten får mer i plånboken än idag. De som tjänar allra minst får utbetalningar av basinkomsten, och får mer i plånboken därför. Och de som har halvlåga inkomster under brytpunkten får en skattesänkning jämfört med idag.

Höjer man nivån på basinkomsten höjs brytpunkten, vilket gör att det är fler människor som får en skattesänkning. Vid basinkomstnivån 8.333 kronor hamnar brytpunkten på 18.200 kronor. Men med en basinkomst på exempelvis 10.000 kronor, hamnar brytpunkten på 22.600 kronor istället.

Det innebär att förutom att vi vid en höjning ska ge mer pengar till alla som tjänar under 18.200 kronor, ska vi dessutom ge en skattesänkning till alla som tjänar mellan 18.200 och 22.600 i månaden. Det vore förstås trevligt, och jag säger inte nödvändigtvis att det vore orimligt.

Men i inkomststatistiken iv kalkylarket kan vi se att det är cirka 725.000 människor som ligger mellan 18.200 och 22.600 i månadslön. Det är inte så konstigt att det kostar en del pengar att sänka skatten får så många människor.

Egentligen skulle jag gärna vilja lägga basinkomsten lite högre än de 8.333 kronor i månaden som jag har föreslagit. Jag tror att det skulle bli ett ännu bättre system, med ännu mer positiva samhällseffekter, om vi kunde lägga basinkomsten på kanske 10.000 eller 12.000 i månaden.

Men eftersom det skulle bli så pass dyrt att göra det föreslår jag inte det, i vart fall inte till en början.

Redan ett basinkomstsystem på nivån 8.333 kronor skulle vara enormt mycket bättre än det system med försörjningsstöd och a-kassa som vi har idag. Det skulle inte nödvändigtvis bli så mycket mer pengar i plånboken för de mest utsatta jämfört med idag. Men en väldig massa negativa bieffekter av dagens system skulle försvinna: otryggheten, godtycket och byråkratin, och destruktiviteten i dagens system som pressar ut människor längre i utanförskap, och sätter dem fast i en bidragsfälla. Det slipper vi med basinkomst.

Min förhoppning är att det kan bli en tvåstegsraket av det hela. Om vi först kan införa en basinkomst på nivån 8.333 är det en enormt bra och positiv reform redan i sig självt. Men när vi väl har gjort det, och vi har kunnat se hur systemet fungerar (och att samhället inte har gått under), då hoppas jag att framtidens politiker gradvis kan höja nivån på basinkomsten.

Även en tusenmilaresa börjar med ett steg, och en basinkomstreform på nivån 8.333 kronor skulle vara ett fantastiskt jättekliv i rätt riktning. Men att förbättra samhället är ett projekt som aldrig tar slut, så jag hoppas att det första basinkomststeget med tiden kan följas av ytterligare steg där nivån höjs, i den takt samhället har råd med.

Men det kan vi prata mera om då, när vi väl har infört den första versionen av basinkomst. :)

———

Det här är del 11 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.