Med statistiken över inkomstfördelning kan vi räkna på vad basinkomst kostar

Kostnaden för att införa basinkomst beror på hur många det är som ska få utbetalningar. Som vi redan har konstaterat blir 8.333:- per månad lika med 100.000 per person och år. Basinkomst till 100.000 personer kostar då 10 miljarder. Till 200.000 personer blir det 20 miljarder, och så vidare.

För att få en känsla för storleksordningen kan vi jämföra med vad dagens system kostar. Arbetsförmedlingen kostade 64 miljarder kronor år 2014. De pengarna skulle alltså räcka till att istället betala ut basinkomst till 640.000 människor. Så många arbetslösa har vi inte.

Enligt Ekonomifakta hade vi ca 370.000 arbetslösa i december 2015 efter utjämning av säsongsvariationer, vilket motsvar en arbetslöshet på 7%.

Så här långt ser kalkylen för basinkomst extremt lovande ut. Arbetsförmedlingen kostar idag 64 miljarder. Basinkomst till 370.000 personer skulle bara gå på 37 miljarder. Strålande!

Men riktigt så billigt blir det inte. Det tillkommer ett antal hundratusen personer som visserligen saknar inkomst och skulle vara berättigade till basinkomst, men som inte finns med i den officiella statistiken över arbetslösa.

För att göra en mer realistisk skattning av vad basinkomstsystemet skulle kosta, behöver vi statistik över hur många som saknar inkomst, och hur inkomsterna för dem som har jobb är fördelade.

Den statistiken finns att få tag på från Statistiska Centralbyrån SCB. SVT Pejl har gjort en snygg infografik som visar hur inkomsterna är fördelade, uppdelat på hundradelar av befolkningen. Där kan man också se hur inkomstfördelningen ser ut i olika åldersgrupper, inklusive gruppen 20-64 år som vi är intresserade av. SVT Pejls diagram visar bruttoinkomster, alltså inkomster före skatt.



Här jag jag ritat om diagrammet så att man också ser hur mycket människor får behålla netto (blått), och hur mycket av inkomsterna som går bort i skatt (rött). Det har jag räknat ut genom att slå upp var och en av bruttoinkomsterna i  Preliminärskattetabell 33 (som ligger närmast snittet för riket). Jag har också ritat in med gult var nivån 8.333 kronor ligger, som referens för diskussionerna här.

Fördelningen av månadslöner för befolkningen 20-64 år. Blått är nettolön och rött är skatt. Varje stapel motsvarar en hundradel av befolkningen.

FIG 1. Brutto och nettoinkomster

Varje stapel motsvar en hundradel av befolkningen mellan 20 och 64 år. Eftersom det totalt finns 5,6 miljoner människor i de åldrarna, representerar varje stapel 56.000 människor.

Jag har använt det här kalkylarket  för att ta fram diagrammet, och för att räkna på kostnaden för olika delar av basinkomstförslaget.

I diagrammet (och kalkylarket) ser vi att den översta procenten i snitt har en månadslön på 120.000 kronor, medan alla andra tjänar betydligt mindre. Men nu är det inte dem som tjänar mest vi är intresserade av, utan dem som tjänar minst.

Vi ser att 7% av befolkningen i de här åldrarna helt saknar inkomst. Det motsvarar de 7 helgula staplarna längst till vänster i diagrammet. De är 390.000 personer. Att ge dem 8.333 i månaden, alltså 100.000 om året, skulle kosta 39 miljarder.

Dessutom finns det 500.000 personer som tjänar lite grand, men inte tillräckligt för att komma upp i 8.333 netto. Med hjälp av kalkylarket kan vi räkna ut vad det skulle kosta att ge dem så mycket som var och en av dem behöver för att komma upp i 8.333. Det visar sig kosta ytterligare 26 miljarder. I diagrammet motsvarar det den gula triangeln närmast till höger om de 7 helgula staplarna.

Hittills är vi alltså uppe i 39 + 26 = 65 miljarder, för att göra så att alla i diagrammet får minst 8.333 kronor i månaden.

Men då har vi inte räknat med de arbetslösa som idag är försörjda av Arbetsförmedlingen. I diagrammet över inkomstfördelningen räknas de som försörjda, och arbetslöshetsersättningen ser ut som lön från ett riktigt jobb. Det är missvisande i det här sammanhanget. Om vi lägger ner Arbetsförmedlingen och de bidrag som den betalar ut, måste vi ta med de människor som idag är försörjda av arbetslöshetsersättningarna i kalkylen för basinkomst. Det blir en ytterligare kostnad för basinkomstsystemet.

Hur många är då försörjda av Arbetsförmedlingen idag? Som vi konstaterat har vi 370.000 arbetslösa, men det betyder inte att alla de är försörjda av Arbetsförmedlingen. Ett av de stora problemen med dagens system är ju just att inte alla som är arbetslösa har rätt till ersättning som de kan leva på.

Statistiska Centralbyrån har svaret på hur många i åldrarna 20-64 år som försörjs av de olika bidragssystemen:

Personer


Sjukpenning
144299


Sjuk- och aktivitetsersättning
292905


Arbetslöshet
87575


Arbetsmarknadsåtgärder
184476


Försörjningsstöd (”ekonomiskt bistånd”)
100035






Totalt:
809290

Om vi summerar dem som försörjs av arbetslöshetsersättning och av arbetsmarknadsåtgärder är det alltså ca 270.000 personer. Att ge var och en av dem en basinkomst på 100.000 skulle kosta 27 miljarder om året. De ska vi lägga till de 65 miljarder som vi fick fram ur diagrammet och kalkylbladet. 65 + 27 = 92.

Då återstår bara en sista post, nämligen de 10 miljarderna som vi tidigare kom fram till att det skulle kosta att ge alla 19-åringar basinkomst. Uträkningen här inkluderar ju bara åldersgruppen 20-64 (eftersom det är en åldersgrupp som ofta används i statistik, inklusive den statistik som fanns tillgänglig för de beräkningarna om basinkomst).

92 miljarder + 10 miljarder = 102 miljarder, så:

En generell inkomstgaranti på 8.333 kronor i månaden skulle kosta 102 miljarder om året.



Till skillnad från dagens försörjningsstöd skulle det här vara ett mycket enkelt och lättfattligt trygghetssystem. Alla i yrkesaktiv ålder som inte får ut minst 8.333 kronor i månaden efter skatt, får endera nedsatt skatt eller en utbetalning från Skatteverket, så att de kommer upp i precis den summan.

Inga blanketter att fylla i, inga förnedrande besök på socialkontoret, och inga krav på att man ska göra sig av med allt man äger för att få en nådegåva. Istället plingar det till i mobilen en gång i månaden med ett meddelande som säger att Skatteverket har satt in pengar på kontot så man klarar sig.

Redan det här skulle vara ett mycket bättre system än dagens. Mer robust, mer värdigt och betydligt mindre destruktivt.

Men eftersom marginaleffekten är 100% skulle det fortfarande vara ett dåligt system. Vi slipper de allra mest kränkande och destruktiva inslagen i dagens försörjningsstöd, där den som är i behov av stöd måste göra sig helt utblottad innan stödet börjar betalas ut. Men med 100% marginaleffekt — alltså att bidraget minskar med 100% av vad man eventuellt kan tjäna in själv — blir det fortfarande en bidragsfälla som är svår att ta sig ur.

För den som får basinkomsten i ett sådant här system, lönar det sig aldrig att jobba ihop några tusen om det dyker upp en möjlighet till det. Kommer man inte upp över basinkomstnivån blir det inte ett öre extra kvar i plånboken.

Och ofta blir det en del extra levnadsomkostnader för att gå till ett jobb jämfört med att bara vara hemma. Arbetsresor, lunch på jobbet, kanske lite snyggare kläder. I ett system med 100% marginaleffekt blir det i praktiken mindre kvar i plånboken för den som lyckas få ett påhugg och tjäna några tusen av egen kraft. Och på de nivåer vi pratar om, precis i närheten av existensminimum och socialbidragsnorm, då betyder varje hundralapp plus eller minus otroligt mycket.

Om man inte får en krona extra i plånboken om man lyckas tjäna lite pengar själv, utan i praktiken får mindre att röra sig med, då är systemet en bidragsfälla. Så vill vi inte ha det. Marginaleffekten måste vara lägre än 100%.

Att sänka marginaleffekten gör att systemet blir dyrare, men det kan inte hjälpas. I nästa blogginlägg kommer jag att undersöka hur mycket dyrare det blir med olika marginaleffekter, och var vi realistiskt sett kan lägga oss.

Men kalkylen hittills ser i alla fall hoppfull ut. För 102 miljarder kan vi få ett system som visserligen har 100% marginaleffekt och är en bidragsfälla, men som i vart fall skulle ge alla ett ovillkorat skyddsnät som det inte går att falla igenom, till skillnad mot dagens system. Vi är på rätt väg.

———

Det här är del 9 i en bloggserie om basinkomst. Övriga inlägg i serien.