Bottenskrap var det här

Halv sex vaknade den här Ahrnstedt.

Det hade väl inte varit hela världen om jag inte tog en sömntablett vid tolv.

Jag var så slut igår, slutare än slutast.

Tömd och uppvarvad på samma gång.

Så, ja, jag tog ett piller.

Och nu är jag vaken.

Och jag är trött.

Och grinig.

Och uppgiven.

Och alla andra synonymer på slutkörd misströstande medelålders kvinna.

Obs. Inte pepp i kommentarerna, jag blir bara ännu ledsnare av sånt.

Berätta nåt kul istället. Eller tyck synd om mig.

(Det vänder snart, jag måste få vältra mig ett tag, ok?)