Magnus Callmyr ger Kai Knudsen svar p�� tal om spice-statistik

Magnus Callmyr har skrivit en lysande replik p�� sin blogg till g��teborgsl��karen Kai Knudsens debattinl��gg p�� SVT Opinion om de syntetiska n��tdrogerna Spice. ��ven jag deltar i den debatten. Tyv��rr valde SVT Opinion att inte ta in Callmyrs replik, men jag ��terpublicerar den h��r med hans tillst��nd:

Magnus Callmyr skrev p�� sin blogg:

Om man i svensk narkotikadebatt vill underminera och misskreditera n��gon tar en del g��rna till det som blivit ett sk��llsord, drogliberal. Kai Knudsen f��rs��ker sig p�� n��got liknande n��r han svarar p�� min tidigare debattartikel. Jag skrev att vi i debatten om spice beh��ver utg�� fr��n ���forskning, verklighet och fakta���, tyv��rr gl��mde jag att l��gga till hederlighet ocks��. Ingenstans i mina debattartiklar kring spiceproblematiken har jag argumenterat f��r en legalisering, inte heller p�� min blogg, varf��r Knudsens replik ��r lite sv��rf��rst��elig.

L��t vara att Knudsen vill debattera med hj��lp av koppla samman mig med n��got jag inte har framf��rt, han ber��r trots allt de viktiga fr��gorna om vad som driver spiceanv��ndning och vad vi kan g��ra ��t det. Det f��rtj��nar ett par kommentarer. Jag avst��r dock fr��n att bem��ta den utvalda statistik kring Holland som Knudsen tar upp d�� det ��r allt f��r komplex fr��ga f��r att ber��ra i en replik som handlar om spice och svensk narkotikapolitik.

Kai Knudsen skriver att ���en restriktivitet med spice medf��r f��rre ��verdoseringar och f��rre sjuka ungdomar���. Som bel��gg f��r det anger han en studie fr��n Australien (nr 163 i denna PDF). Den visar att de efter att ha f��rbjudit ett antal varum��rkesnamn f��tt en minskning fr��n 70 till 20 sjukhusbes��k under en femm��nadersperiod ��r 2013. Hur antalet sjukhusbes��k ser ut beror sannolikt en hel del p�� vilka syntetiska cannabinoider som f��r tillf��llet ing��r i det som s��ljs som spice snarare ��n varum��rkesnamnet. Ett nytt varum��rke g��r att etablera och det har sedan 2013 blivit allt vanligare att anv��ndare och langare framst��ller eget spice ��n k��per varum��rken. Olika syntetiska cannabinoider har dessutom olika toxitet och ger d��rmed varierande bel��ggning i sjukv��rden. Det som sker i Sverige just nu har med stor sannolikhet en koppling till att en s��rskilt farlig variant (MMB-CHMINACA) har kommit ut p�� marknaden. Vi som f��ljer NPS-omr��det har ��ven kunnat notera allt fler och allt mer allvarliga skaderapporter i takt med att tidigare syntetiska cannabinoider har f��rsvunnit fr��n marknaden och nya tillkommit till f��ljd av narkotikaklassningen.

Knudsen skriver ��ven att det inte f��refaller som att laglighet har betydelse f��r anv��ndning. Som bel��gg f��r det anges dels Global Drug Survey 2014 och dels n��gra ber��ttelser fr��n G��teborg. Tyv��rr redovisar Knudsen inte GDS korrekt d�� han i sin uppr��kning av l��nder med mest spice-anv��ndning enligt GDS utg��tt fr��n stapeln som m��ter spice tillsammans med ��vriga Nya Psykoaktiva Substanser (NPS), f��r att f�� fram korrekt rangordning m��ste man subtrahera stapeln som m��ter NPS fr��n den stapel som Knudsen trodde m��tte syntetiska cannabinoider. Det ger en annan problembild ��n den Knudsen anger, ��ven om man kan dra slutsatsen att ett lands legala status f��r cannabis inte ��r det enda som p��verkar i vilken grad spice anv��nds.

Ber��ttelserna fr��n G��teborg beh��ver systematiseras genom vetenskapliga metoder f��r att kunna ge n��gra slutsatser som kan ha betydelse f��r vilka ��tg��rder som vi b��r f��reta oss och inte. Studerar vi forskning (ex 1, ex 2, ex 3) i st��llet f��r anekdoter framg��r att just en ��nskan att undvika lagf��ring ��r en mycket viktig anledning till varf��r spice, och andra NPS, brukas. Det m�� vara en obekv��m sanning, men vi m��ste f��rh��lla oss till den, allt annat ��r att lura oss sj��lva.

Jag menar att l��sningen ��r inte att legalisera n��gra droger f��r att motverka NPS, men l��sningen ��r inte heller att forts��tta i de gamla hjulsp��r som driver fram nya farligare substanser. Det finns andra ��tg��rder som vi kan vidta, och vi m��ste b��rja en diskussion om vilka dessa kan vara. Riktm��rken f��r den debatten b��r vara forskning, fakta, verklighet samt hederlighet. Och g��rna en dos nyt��nkande!