Missbruksd��den: Om Sverige l��r av Nederl��nderna kan vi r��dda m��nniskors liv

Vi beh��ver inte tycka och tro s�� mycket som vi g��r i narkotikadebatten. En hel del kan vi faktiskt veta. Olika l��nder i Europa har under flera decennier baserat sin politik p�� olika strategier f��r att reducera skadeverkningarna som f��ljer av missbruk av narkotika. D��rf��r har vi en fantastisk m��jlighet att utv��rdera de olika narkotikapolitiska strategierna, och se vilken som har fungerat b��st.

Sverige och Nederl��nderna ��r tv�� l��nder som ��r speciellt intressanta att j��mf��ra. P�� de allra flesta omr��den ��r Sverige och Nederl��nderna ganska lika. Vi ��r b��gge lite lagom stora, lagom sekulariserade protestantiska handelsnationer p�� ungef��r samma v��lst��ndsniv��. I de flesta fr��gor som diskuteras i EU-parlamentet brukar Sverige och Nederl��nderna ligga p�� ungef��r samma linje.

Men det finns en stor skillnad: narkotikapolitiken. Sverige ��r ett av de allra mest restriktiva l��nderna i Europa och v��stv��rlden, med ”nolltolerans mot narkotika” som officiell dogm och riktm��rke. Alla som anv��nder n��gon form av narkotika betraktas som kriminella av samh��llet, och behandlas d��refter. Den missbrukare som ringer efter ambulans n��r en kamrat drabbats av en ��verdos, f��r r��kna med att ambulanspersonalen har s��llskap av poliser n��r de kommer.

Nederl��nderna, �� andra sidan, ��r ett av v��rldens mest liberala l��nder i sin syn p�� narkotika. Amsterdams coffee shops (som bara undantagsvis serverar kaffe) ��r k��nda ��ver hela v��rlden. I hanteringen av tyngre droger styrs den nederl��ndska narkotikapolitiken av tankar om skademinimering. Polisen prioriterar inte att jaga brukare och missbrukare, utan samh��llet f��rs��ker ist��llet m��ta de m��nniskor som f��tt problem med narkotika med olika former av hj��lp och st��d. Sprutbytesprogram f��r att minska spridningen av aids och gulsot, och injektionsrum med tillg��ng till v��rdpersonal, ��r bara tv�� exempel. F��rutom att cannabis ��r avkriminaliserat och s��ljs ��ppet i coffee shops, allts��.

Genom att Sverige och Nederl��nderna ��r hyfsat lika i de flesta andra avseenden, men representerar tv�� olika ytterligheter i fr��gan om narkotikapolitiken, har vi ovanligt bra m��jligheter att g��ra j��mf��relser. B��de Sverige och Nederl��nderna ��r dessutom l��nder med l��nga traditioner av att ha god kvalitet p�� den officiella statistiken, vilket ocks�� ��r en f��rdel.

EU-organet EMCDDA, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, samlar in statistik fr��n de europeiska l��nderna som g��r det m��jligt att j��mf��ra utfallet av respektive lands narkotikapolitik. H��r ��r en s��dan tabell som visar antalet narkotikad��da per ��r per miljon vuxna inv��nare i landet:

(klicka f��r b��ttre bild)

 

I diagrammet kan man se att (med de definitioner som EMCDDA anv��nder):

Sverige hade 267 d��da, vilket motsvarar 40 narkotikad��dsfall per miljon inv��nare, och
Nedel��nderna hade 94 d��da, vilket motsvarar 8 d��dsfall per miljon inv��nare

I Sverige d��r allts�� 5 g��nger s�� m��nga m��nniskor av narkotika som i Nederl��nderna varje ��r.

I Uppdrag Granskning ig��r visades ett mycket gripande reportage, d��r vi fick tr��ffa mammorna till tv�� unga missbrukare som g��tt bort. Det var en p��minnelse om att varje siffra i statistiken ��r en m��nniska av k��tt och blod, och n��gons son eller dotter. Om Sverige hade f��rt en narkotikapolitik som var lika framg��ngsrik som Nederl��ndernas n��r det g��ller att minska antalet d��dsfall till f��ljd av narkotika, d�� ��r chansen stor att de tv�� unga m��nnen som skildrades i Uppdrag Granskning hade levt idag.

Fr��gan vi m��ste st��lla oss ��r: vill vi forts��tta ha det s�� h��r?

Att tala om nollvisioner om ett narkotikafritt samh��lle kanske l��ter fint n��r man h��r det. Men siffrorna talar ett annat spr��k. Efter fyrtio ��r av ”krig mot narkotikan” ��r utopin om ett narkotikafritt samh��lle mer avl��gsen ��n n��gonsin. Den svenska narkotikapolitiken fungerar inte. Tv��rtom, s�� kostar det unga m��nniskors liv att huvuddelen av de svenska resurserna p�� narkotikaomr��det g��r till polis och r��ttsv��sende, ist��llet f��r till v��rd och st��d f��r de utsatta.

Piratpartiet vill se en narkotikapolitik som syftar till att minimera skadorna som missbruk av narkotika st��ller till med. Vi vill avkriminalisera personligt innehav och bruk alla droger — fr��n cannabis till heroin. M��nniskor som fastnat i ett problematiskt missbruk ska f�� v��rd och hj��lp av samh��llet, inte straff.

Vi vill se en medm��nsklig narkotikapolitik som bygger p�� fakta och siffror, och principen om skademinimering. Sveriges narkotikapolitik kan inte forts��tta bygga p�� orealistiska nollvisioner och verklighetsfr��mmande utopier om vad som ”borde” fungera, n��r vi kan se svart p�� vitt i statistiken att den politiken kostar ungdomar livet. H��r har vi mycket att l��ra av Nederl��nderna.