Bidragsbyråkratin är inte fullt så dyr för staten som man tror

Många överskattar grovt hur mycket byråkratin kostar jämfört med bidragen som betalas ut av system som a-kassan och sjukkassan.

”Stämmer det att byråkratin kostar 10 gånger så mycket som de utbetalda bidragen?” frågade någon i Facebook-gruppen för basinkomst. Själv hade jag den allmänna känslan innan jag tittade på de faktiska siffrorna att det åtminstone skulle kunna vara samma storleksordning på kostnaderna för byråkratin jämfört med vad som systemen betalar ut. Men så är det inte.

6% i omkostnader på de utbetalda bidragen är snittet för a-kassan, Försäkringskassan och CSN. Men det varierar mellan de olika myndigheterna.

Om vi tittar på 2013 års kostnader för a-kassa, försäkringskassa och studiemedel ser de ut så här i tabellform:

Transfereringar
Byråkrati
Totalkostnad
% byråkrati


Arbetsförmedlingen
55,4
8,4
63,8
13,2%


Centrala studiestödsnämnden CSN
21
0,8
21,8
3,7%


Försäkringskassan
212
8,5
220,5
3,9%









Summa
288,4
17,7
306,1
5,8%

Alla belopp är i miljarder kronor, så totalen för de här tre systemen var 306,1 miljarder kronor år 2013.

Det som jag kallat för ”byråkrati” i tabellhuvudet är det som kallas ”verksamhetens kostnader” i respektive myndighets årsredovisning. Förutom löner till alla handläggare täcker det även lokaler och alla andra kostnader som är förknippade med verksamheten.

Det är alltså inte så att man skulle kunna fördubbla utbetalningarna eller något liknande bara för att man tar bort alla reglerna runt bidragen, och därmed kan ta bort bidragsbyråkratierna. Totalt över de här tre systemen finns det bara 6% att tjäna om man skulle lyckas eliminera precis all byråkrati.

Men en del pengar finns det trots allt att spara om man kan bygga ett basinkomstsystem som inte behöver tiotusentals handläggar för att administrera det hela.

Speciellt Arbetsförmedlingens kostnader (13,2%) sticker ut, om man jämför med Försäkringskassan och CSN, som bägge ligger straxt under 4%.

Får vi verkligen valuta för de 8,4 miljarder som Arbetsförmedlingens har i administrativa kostnader? Jag tror inte det, med tanke på att knappt någon ens längre orkar låtsas att Arbetsförmedlingen förmedlar några jobb.

De här pengarna skulle antagligen göra mycket mer nytta i ett system för garanterad basinkomst, än för att avlöna handläggare som har till uppgift att neka folk pengar för att det inte har navigerat rätt i snårskogen av regler som en arbetslös måste följa för att behålla sina bidrag.

Det kommunala försörjningsstödet (socialbidrag) har jag inte tagit med i den här tabellen. Utbetalningarna av kommunalt försörjningsstöd ligger runt 11 miljarder per år, men jag har inte några siffror på hur mycket det kostar med alla socialassistenter ute i kommunerna som detaljgranskar alla som ansöker om försörjningsstöd.

Det är inte omöjligt att det kommunala försörjningsstödet kanske har ännu högre kostnader för byråkratin än Arbetsförmedlingen, så det skulle vara mycket intressant om någon vet var man kan få fram en siffra totalt för hela landet.

Men för de tre stora statliga bidragssystemen kostar administrationen alltså runt 6% av de utbetalda beloppen. Långt ifrån så mycket som många borgerliga väljare skulle gissa spontant. Men ändå ett antal miljarder som vi åtminstone delvis kan använda för att hjälpa till med finansieringen av garanterad basinkomst för alla.