Statens utgifter 2013, underlag för diskussioner om basinkomst

Statens utgifter 2013

I Facebook-gruppen för Medborgarlön tipsade någon om den här grafiken över statens utgifter år 2013, framställd av Sveriges Radio. Den är bra att ha till hands när man diskuterar hur mycket man skulle kunna spara genom att ersätta dagens olika bidragssystem med ett enhetligt, enkelt och rättvist system för garanterad basinkomst.



Observera dock att det här bara är statens utgifter. Kommuner och landsting (som totalt omsätter mer än staten) är inte med.

Därför syns exempelvis inte kostnaden det kommunala försörjningsstödet (som förr kallades för socialhjälpen). Det kommunala försörjningsstödet kostar runt 11 miljarder, men finns alltså inte med i det här diagrammet.

Men statsbudgeten är förstås också viktig. Några poster att lägga märke till särskilt:

Arbetsmarknad och arbetsliv: 77 miljarder
Ekonomisk trygghet för familjer och barn: 78 miljarder
Ekonomisk trygghet vid sjukdom: 93 miljarder
Studiestöd: 21 miljarder

Nu påstår jag inte att alla de här posterna nödvändigtvis skulle bortfalla i sin helhet. Det beror på hur man utformar ett eventuellt system, och vilka delar av det gamla man i så fall kan skrota.

Men de här posterna ger dels en uppfattning om storleksordningen på pengar hit och dit som vi pratar om, och är dels en startpunkt för att gräva djupare.

Till exempel skulle det vara väldigt intressant att veta hur många av miljarderna i var och en av de här posterna som betalas ut som bidrag, och hur många som går till verksamhet och administration. Någon som vet någon källa?

Däremot skulle jag föreslå att vi bortser från posten ”Ekonomisk trygghet vid ålderdom”, 40 miljarder. Pensionärerna är redan försörjda utan att behöva jobba idag, så vi kan inrikta oss på att diskutera system för yrkesaktiv ålder, alltså 20-64 år.

Om man sedan någon gång i framtiden, när basinkomst är införd för alla upp till 64, vill göra förändringar för att förenkla pensionssystemet kan man förstås göra det, men om vi antar att det görs på ett sätt som är kostnadsneutralt kan vi bortse från ålderspensionärerna när vi försöker uppskatta kostnader.

Läs mer på Facebook