Internet är det största sedan tryckpressen

Internet är det största som har hänt mänskligheten sedan tryckpressen, troligen ännu större. Det är inte konstigt att det ger upphov till ett antal nya politiska frågor som är av genomgripande betydelse för samhällsutvecklingen. Som jämförelse kan vi titta på vad som hände förra gången.

Gutenbergs tryckpress såg dagens ljus i mitten av 1400-talet. Gutenbergs vision (förutom att starta en verksamhet som han kunde tjäna pengar på) var att kunna trycka högkvalitativa biblar på latin. Det var någonting som det fanns ett skriande behov av. Den som lyckades knäcka den teknologiska nöten skulle med all sannolikhet kunna se fram emot många lukrativa kontrakt med den katolska kyrkan, som vid den här tiden var den kanske mäktigaste och rikaste organisationen i hela den kända världen.

Fram tills Gutenberg hade alla exemplar av biblar (och de få andra böcker som fanns) framställts av munkar som skrev av texten för hand. De handkopierade biblarna var för det första ofantligt dyra. Hur många timmar skulle du själv behöva för att skriva av hela Bibeln för hand i vacker frakturstil, och vad skulle det kosta till en timpeng som du kunde överleva på? Den järnhårda lönelagen (alltså att man inte kan betala mindre i lön än priset för mat och hyra) gällde även på 1400-talet. Varje handskrivet exemplar av den heliga skrift representerade en produktionskostnad motsvarande miljoner i dagens penningvärde.

Ett ännu allvarligare problem (med den tidens sätt att se det) var att de handkopierade biblarna innehöll ett antal felaktigheter som uppstod vid kopieringen. Munkarna som skötte kopieringen tillhörde den tidens absoluta intellektuella elit. De kunde inte bara läsa och skriva (vilket bara en mycket liten del av befolkningen kunde), de kunde också latin och hade en mångårig utbildning i teologi för att förstå innebörden i Skriftens ord.

Men hur välutbildade munkarna än var, var de trots allt inte mer än människor, så här och där blev det fel. Och eftersom avskrifterna de gjorde i sin tur användes som förlagor för nya avskrifter, kunde felen som smög sig in spridas vidare.

I en tid när dogmen sa att Bibeln var den yttersta sanningen och att varje ord var dikterat av Gud personligen, var det här allvarliga grejer. Blev Guds ord tillräckligt förvanskat skulle det i värsta fall kunna äventyra hela mänsklighetens möjlighet till frälsning. Det var (med den tidens sätt att se det) ett skräckscenario som får dagens allra mest dystra klimatprofetior att förblekna i jämförelse.

Gutenberg såg framför sig en tid då Guds ord kunde predikas på exakt samma sätt överallt, utan några felaktigheter eller variationer.

Men tji fick han på den punkten. Själva teknologin fungerade utmärkt och spreds som en löpeld över Europa. Inom några decennier fanns det hundratals boktryckerier i Europa, som producerade böcker i aldrig tidigare skådad mängd, både religiösa texter och annat.

Men målet att Guds ord i framtiden skulle predikas överallt på exakt det sätt som den romersk-katolska kyrkan hade bestämt centralt, det gick fullständigt åt pipan.

Den 31 oktober 1517 spikade en katolsk präst vi namn Martin Luther upp 95 religiösa tester på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg. Det blev början till protestantismen, som inte bara tyckte att Bibeln skulle översättas till språket som folk talade, utan också menade att det var möjligt för människan att finna Gud direkt genom Bibeln, utan att nödvändigtvis behöva den katolska kyrkan och det katolska prästerskapet som mellanhand.

Aldrig mer i historien skulle kristna gudens ord predikas så likformigt som det hade gjort innan Gutenberg tryckte sin första latinska bibel. Bara för att Gutenberg var genialisk nog att uppfinna boktryckarkonsten betydde inte att han hade en chans att förutspå hur den skulle komma att påverka samhället.

De politiska förändringar som skedde som en direkt följd av den nya revolutionerande informationsteknologin, boktryckarkonsten, blev minst sagt omfattande. Fram till boktryckarkonstens genombrott hade den romersk-katolska kyrkan haft ett nästan totalt informationsmonopol i hela Europa. I princip de enda tankar och nyheter som nådde ut till byarna där folk bodde var de som lästes upp från predikstolen på söndagen.

Men med boktryckarkonstens hjälp kunde även andra tankar spridas. Den romersk-katolska kyrkans makt över informationen var hotad. Det tänkte kyrkan inte låta ske utan vidare.

Följden blev 200 år av krig i Europa mellan protestanter och katoliker. Miljontals människor dog i vad som i grunden var en informationspolitisk diskussion. Krig är det i särklass sämsta sättet att få till stånd politiska förändringar som behövs för möta en förändrad verklighet, men det fungerar.

När det mesta av den katolsk-protestantiska krutröken hade lagt sig några århundraden efter Gutenbergs uppfinning, var det över ett helt nytt informationspolitiskt landskap.

Den romersk-katolska kyrkan hade gått från ett närmast totalt informationsmonopol till att bli en kanal av många. I takt med att dogmen kunde ifrågasättas kunde den moderna vetenskapen börja spira, för att sedan (med boktryckarkonstens hjälp) växa upp till det kunskapens träd som är grunden för världen vi lever i idag. Och parallellt med vetenskapen växte upplysningstidens politiska idéer fram om demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter.

Internet är minst lika revolutionerande som boktryckarkonsten var på sin tid. Boktryckarkonsten gjorde det flera storleksordningar lättare att sprida information. Istället för en sändare (kyrkan i Rom) fanns det tusentals. Det fick världen att förändras i grunden.

Internet gör det också flera storleksordningar lättare att sprida information. Istället för tusentals bokförlag och nyhetsredaktioner, som var situationen på 1900-talet, är det nu för första gången möjligt för miljontals enskilda människor att göra sin röst hörd och få ut ett budskap.

Det är ofrånkomligt att det kommer leda till att vårt samhälle förändras. Hur vi ska möta den förändringen, och i vilken riktning vi vill att förändringen ska gå, är politiska frågor.

Piratpartiets mål är att vi ska klara av de informationspolitiska diskussionerna som behövs med anledning av internet på ett billigare och snabbare sätt än vad som skedde med boktryckarkonsten. Vi vill inte bara slippa fullskaliga krig mellan dem som vill behålla eller tillskansa sig informationsmonopol å ena sidan, och dem som vill se en annorlunda och bättre värld å den andra. Vi hoppas också kunna lösa den politiska knuten på lite snabbare tid än flera hundra år.

Piratpartiet anklagas ibland för att vara ”bara ett internetparti”. Det är i och för sig inte sant, men även om så vore, vad är det för ”bara” med det? I så fall är hela upplysningstidens idétradition om demokrati och frihet ”bara en boktryckningsfilosofi”.

Det finns inget ”bara” med frågan om vem som har makten över informationen. Det avgör i mycket hög grad i vilken riktning samhället utvecklas. Som en följd av den teknologiska utvecklingen är de informationspolitiska frågorna mer aktuella just nu än de varit på de 500 år som förflutit sedan Gutenberg, eller kanske någonsin.

Piratpartiet tar de här frågorna på allvar.