Kryptering duger inte som ersättning för nätneutralitet, tyvärr

Kari Lantto skrev i en kommentar till min förra bloggpost om nätneutralitet:

Net neutrality skulle följa av allmän kryptering! ISP skulle inte kunna skilja på olika användningar. De måste kunna veta vilka som använder tjänsten och hur mycket, men inte innehållet. Med allmän kryptering skulle de inte känna till innehållet. Alltså skulle net neutrality uppstå.

Jag håller inte med, tyvärr. ”Kryptering av allt” är ett vanligt förslag som alternativ till lagstiftning, men fungerar dessvärre inte. Allmänt utbredd kryptering skulle inte lösa problemet.

Antag att alla vettiga människor krypterar, men att vi tillåter att internet är uppdelat i en gräddfil och ett vanligt internet:

Då ligger all den vanliga trafiken på det vanliga internet, och är krypterad och (säger vi) omöjlig att diskriminera emellan.

Men Netflix (exempelvis) – eller Telias egen videotjänst om de väljer att starta en – ligger i gräddfilen. Där funkar det alltid klockrent för alla konsumenter att titta på film.

Allt annat, inklusive allting krypterat, ligger på det vanliga internet. Det går enligt principen ”best effort”. Så har det alltid varit. Men tyvärr har volymerna på video på det vanliga internet ökat exponentiellt, så numera hackar video över det vanliga internet mycket mer än det gjorde tidigare. I praktiken inte går att titta på strömmad video på det vanliga internet längre. Telia beklagar verkligen det, men det är ju bara att titta på ett diagram över hur mycket trafiken har växt för att förstå varför.

Så trots att alla vettiga människor krypterar, är det i praktiken så att om man vill titta på strömmad video, då kan man bara göra det på de tjänster som Telia har släppt fram i gräddfilen. Endera deras egna, eller de som marknadsförs av de företag som betalat för och blivit beviljade gräddfil.

För konsumenterna leder det till att internet slutar vara en plats där man kan titta på precis vilken strömmad video man vill i hela världen. Istället är man hänvisad till de kanaler som ens internetleverantör (Telia) har bestämt sig för att ha med i sitt sortiment i gräddfilen. Internet förvandlas till ett ”Kabelteve+”, där utbudet beror på vilken leverantör man valt.

För nystartade företag blir det ännu värre. Någonstans i en källare kanske en entreprenör har tagit fram det som kommer bli nästa decenniums Youtube eller Netflix eller vad som helst. Men det kommer vi aldrig få veta, för hon kommer aldrig kunna konkurrera med de videotjänster som redan är etablerade i gräddfilen. Endera för att inte Telia känner för att sälja gräddfil till henne. De kanske har lovat de etablerade spelarna att inte släppa in fler nykomlingar. Eller också helt enkelt för att hon inte har råd att betala inträdesavgifterna innan hon ens har fått snurr på sin verksamhet.

Utan nätneutralitet förlorar alla vi konsumenter mångfalden och friheten att titta på vad vad vill, utan att vara hänvisade till det utbud som någon mellanhand har bestämt. Och det blir mycket svårare, eller i värsta fall omöjligt, för nya aktörer och nya tjänster att slå sig in på marknaden och konkurrera.

Nätneutralitet är vår tids näringsfrihet. Det är en förutsättning för att vi ska få behålla internet som vi känner det. Förlorar vi nätneutraliteten blir internet en upphottad kabeltevetjänst, och den digitala allmänningen en inhägnad gård som ägs av ett litet antal stora mediaföretag.

Det finns mycket goda skäl att uppmuntra till mycket mer användning av kryptering på internet. Den som inte har förstått det efter Edward Snowdens avslöjanden har nog inte riktigt följt med i debatten. Jag hoppas verkligen att vi kommer få mer kryptering rent allmänt, och det är bra.

Men kryptering kan inte ersätta nätneutralitet. Den kan vi bara få genom lagstiftning.

Därför är det en stor seger att EU-parlamentet (preliminärt) röstade ja till nätneutralitet i första läsningen nu i veckan. Och därför är det otroligt viktigt att Piratpartiet får vara med i nästa parlament och se till att nätneutraliteten verkligen blir antagen i andra läsningen som bindande lagstiftning.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet i maj.