Offentlighetsprincipen är inte till för att hänga ut privatpersoner som hotas av våld

Offentlighetsprincipen används som argument för att förvägra kvinnor skyddad adress när de försöker gömma sig från hotande ex-partners. Aftonbladet skriver:

Ylva gömde sig efter att exsambon knivskurit henne över halsen på gatan mitt på ljusa dagen. Han är fortfarande kriminell och letar efter henne. Nu kan hon förlora skyddet.

Skyddet som Ylva och omkring 700 svenska kvinnor har kallas kvarskrivning och innebär att de är skrivna på sin gamla adress, fast de har flyttat. Bara några få personer på skattemyndigheten vet var de egentligen bor, och skickar deras post dit.

Nyligen fick Ylva veta i ett brev från skattedirektör Klas Nilsson att hennes kvarskrivning inte kan förlängas utan vidare. Han kräver bevis för aktuella och konkreta hot. Först blev hon “fruktansvärt rädd”, därefter även arg.

– Det finns en åsikt om att offentlighetsprincipen som grundlag väger tyngre än kvinnornas behov av skydd. Vilket jag tycker är barockt, säger Ylva. Hur stort hot är jag och andra våldsutsatta kvinnor för offentlighetsprincipen?

Fullständigt barockt är precis rätt ord. Om privatpersoner (kvinnor eller män) behöver få sin adress skyddad genom att skattemyndigheten tar på sig att eftersända deras post utan att avslöja vart, då finns det ingen anledning att vara snål med att bevilja det.

Offentlighetsprincipen är till för att granska makten, inte för att lämna ut privatpersoner.

Jag blir inte bättre på att upptäcka eventuellt myndighetsmissbruk inom skattemyndigheten för att jag vet var Ylva bor på riktigt.

Det finns ingen anledning alls att Ylvas nuvarande adress ska vara en offentlig handling. Den uppgiften bidrar inte till granskningen av någon myndighets eller domstols arbete.

Det är möjligt att någon jurist som ser frågan helt inom-juridiskt, utan att reflektera det minsta över lagstiftarens intentioner, kanske kan få för sig att offentlighetsprincipen skulle lägga hinder i vägen för Ylvas rätt till privatliv och säkerhet.

Men när man tillämpar en lag måste man alltid se till dess syfte. Offentlighetsprincipen är till för att medborgare och journalister ska kunna kontrollera hur myndigheter och domstolar utövar sin makt.

Offentlighetsprincipen är inte till för att det ska vara omöjligt för en vanlig privatperson att dölja sin riktiga adress från någon som hotar en, kanske till livet.

Offentlighetsprincipen är inte heller till för att företag som Lexbase ska kunna sammanställa ett privat brottsregister och lägga ut det till allmän beskådan.

Rätten till privatliv och skydd krockar tyvärr med offentlighetsprincipen i många fall. Då får man göra en avvägning.

I fallet med skyddad adress för människor som lever under hot känns den avvägningen mycket lätt. Där ska rätten till skydd självklart väga tyngre.

Uppgiften om var den hotade personen bor är ingenting som någon behöver för att kontrollera om någon myndighet eller domstol har gjort rätt. Den är mycket känslig privat information (i det läge som råder).

Därför hamnar all tyngd i vågskålen för privatliv det här fallet.

Att säga att offentlighetsprincipen kräver att Ylva blir av med sitt skydd är bara ytterligare ett försök att dra offentlighetsprincipen i smutsen.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet i maj och riksdagsvalet i september.

Vi slåss för att medborgarna ska ha privatliv, och makten vara utsatt för granskning.

…………

Läs också om Lexbase-fallet och offentlighetsprincipen