SvD har helt rätt, datalagringen underminerar källskyddet

Svenska Dagbladets chefredaktör Fredric Karén skriver en mycket bra krönika under rubriken Datalagringen äntligen under lupp. Han skriver:

För oss som arbetar i journalistiska verksamheter har datalagringsdirektivet varit ett bekymmer redan från början. De kontrollmöjligheter som lagen medger riskerar att åsidosätta källskyddet.

Det har han alldeles rätt i, och jag vill påstå att det till och med är en underdrift. Själv betraktar jag källskyddet som i praktiken avskaffat i Sverige, även om det finns kvar på pappret i grundlagen.



Vitsen med källskydd är att den som funderar på att lämna uppgifter till en tidning ska kunna känna sig helt trygg att han eller hon inte kommer bli uppspårad av myndigheterna. Men ingen potentiell källa som har följt med i övervakningsdebatten kan känna sig det minsta trygg i sina kontakter med en journalist.

Datalagringsdirektivet tvingar ju alla telefon- och internetoperatörer att spara uppgifterna om alla som journalisten har varit i kontakt med de senaste sex månaderna. Det räcker med en knapptryckning för att ta fram den listan, och har man väl listan är det normalt inte särskilt svårt att lista ut vem som kan vara källa till en viss story.

Vare sig myndigheterna faktiskt använder de kontrollmöjligheter som lagen ger eller inte, innebär datalagringsdirektivet att det räcker med en knapptryckning för att upphäva källskyddet. Den som har en blind tilltro till att staten alltid är god kanske känner sig säker på att ingen någonsin kommer trycka på den knappen för att ta reda på vem källan är.

Men de allra flesta visselblåsare är (dessbättre) inte så godtrogna. Och ett källskydd som källan inte litar på är ju i praktiken detsamma som inget källskydd alls.

Att skrota datalagringsdirektivet är den enkla och rimliga lösningen på det här problemet. Inte i något EU-land har det lett till någon stor förbättring av antalet uppklarade brott. En utvärdering som gjordes i Tyskland kom fram till att hela datalagringen höjde framgången hos brottsutredningar med endast 0,006 procent. Omräknat gav det lika mycket resultat som om man istället skulle ha anställt en och en halv ytterligare polisman som gjorde riktigt polisarbete.

Som Karén skriver i SvD tillkom datalagringsdirektivet i all hast efter terrordåden i Madrid 2004. Det har hela tiden varit mycket kontroversiellt. Konstitutionsdomstolarna i flera EU-länder har dömt ut direktivet för att det strider mot de fundamentala rättigheterna som finns inskrivna i Europakonvention. Och nu har alltså EU’s högsta domstol kommit med ett preliminärt utlåtande som säger samma sak.

Det finns alltså goda chanser att datalagringsdirektivet kommer upp till förnyad behandling i EU-parlamentet nästa mandatperiod. Vad som händer då kommer bero på vilka politiker som blivit valda att representera medborgarna.

Piratpartiet ställer upp i EU-valet den 25 maj. Vi tycker att källskyddet är viktigt och värt att försvara. Vi vill skrota datalagringsdirektivet.

Läs Fredric Karéns krönika i SvD