En fru. För att man behöver någon som förstår.

I helgen. På kafé med annan familj.

Bekant: …så nu prövar vi att äta väldigt LCHF-inspirerat hemma. Gör ni något speciellt sådär med maten?

Min fru: Hur menar du?

Bekant: Nämen alltså tänker ni på vad ni äter?

(Tystnad)

Min fru: Fredrik tänker väldigt, väldigt, VÄLDIGT mycket på vad han äter. Speciellt på vad han ska äta alldeles strax.

Jag: (Pekar på menyn, möjligen lite för entusiastiskt) De har cheesecake!

Min fru: (Till bekant) Men jag antar att det inte var det du menade?