Fallstudie 7 i realliberalism: “Organiserat tiggeri”

Röster frÃ¥n regeringspartierna reser nu krav pÃ¥ förbud mot “organiserat tiggeri”. Samtidigt betonar de att tiggeri i sig ska förbli legalt. Det som ska kriminaliseras är organiserandet.

Människorna som det handlar om är i huvudsak romer. Tiggeriet i Sverige gÃ¥r inte att skilja frÃ¥n frÃ¥gan om antiziganismen i Europa (som är en specifik form av rasism med en specifik relation till den moderna nationalstaten). För den som är medveten om dessa sammanhang kan ett ord som “organisera” aldrig vara oskyldigt.

Aaron Israelson lyfter fram en viktig aspekt:

För att överleva utvecklade romerna ett antal överlevnadsstrategier. Utan stark nationell identitet göt romerna i stället starka lojalitetsband till storfamiljen, som kan omfatta uppemot ett 100-tal personer. Det är inom den som de flesta tiggare organiserar sin försörjning.

Med andra ord: Det vi svenskar tolkar som en öststatsmaffia, som bussar ut de halta och lytta, är vanligen stora släkter som fördelar arbetet inom familjen. /…/

att förbjuda organiserat tiggeri är att slå mot den romska familjestrukturen och mot familjernas försörjning.

Varför är detta en frÃ¥ga om realliberalism? Därför att den gängse definitionen av “organisation” bygger pÃ¥ en liberal Ã¥tskillnad mellan privat och offentligt. Familjesfären antas dÃ¥ vara organisk, snarare än organiserad. Liberalismen ger familjen rätt att dela pÃ¥ resurser och fördela sysslor internt utan att detta räknas som “organisation”.

Om dÃ¥ särskilda lagar ska gälla för “organsierad” verksamhet, mÃ¥ste det finnas en övre gräns för hur stor en familj fÃ¥r vara. Strukturer som storfamilj eller klan skär sig ofrÃ¥nkomligen med liberala och borgerliga principer.

Ur ett snävt realliberalt perspektiv blir nu frÃ¥gan: kan 100 personer vara en familj? En kritik av antiziganismen mÃ¥ste emellertid inkludera en kritik av realliberalismen. Varje tal om “organisation” tenderar att förutsätta en normativ “organism”.

(Sen har vi ju den lilla detaljen med medlemsvärvarindustrin, som rimligtvis ocksÃ¥ är en form av “organiserat tiggeri”. Politikerna har säkert tänkt ut nÃ¥got sätt att freda dessa frÃ¥n kriminalisering. Men deras definition av organisering mÃ¥ste skärskÃ¥das ännu djupare.)