Vilda Rosenblad's Blog, page 49

Hur mycket väger ett moln?

Min son var länge ett fan av att säga ”forskare säger…” och sen hitta på något han själv tänkte. Som ”Forskare säger att det finns sex miljoner gator i vägen”, eller fråga saker som ”Vad händer om man inte rensar öronen, tappar man dom då?” Nu är han för stor för denna bok (eller kanske inte, för när vi har suttit med de mindre och läst i vardagsrummet har han spetsat öronen) men den skulle passat honom så bra för några år sedan.

Vi andra har haft väldigt roligt i alla fall. Som när vi lärt oss vilket djur som bajsar fyrkantiga pluttar. Eller vilken dyrbar metall som finns i ens hår. Vad som lever i våra ögonfransar. Vi fick också bli förvånade över hur snabb en gräsklippare kan vara, och skratta åt bilden av vilka djur som var de första som reste upp i en luftballong.

Superfina bilder och ett bra sätt att få barnens tankar och fantasi att sätta igång.

Titel: Hur mycket väger ett moln?
Författare: Jane Wilshner
Illustratör: Louise Lockhart
Förlag: Bokförlaget Hedvig

#hurmycketvägerettmoln #theencyclopediaofunbelievablefacts #bokförlagethedvig #janewilshner #louiselockhart

Naket - det mest intima

För att fortsätta på temat kvinnor, efter boken "Power women" och främst temat kvinnors sexualitet, kommer här en inblick i 21 kvinnors sexliv. Inför författaren Åsa Kalmér talar de om allt mellan hur de upplevde sin första mens, till vad de tycker om det manliga könsorganet, om otrohet, övergrepp, orgasmer, graviditet och förlossning, äktenskap, skilsmässor, sexuella fantasier, vad de tycker om i sängkammaren och hur de pratat om sex och med vem.

De intervjuade är kvinnor från Sverige, Danmark, Turkiet, Taiwan m.fl. Den yngsta är 40 och den äldsta 94. De flesta heterosexuella, många bisexuella och en lesbisk. De skiljer sig åt i erfarenheter och åsikter men liknar varandra också. Sorgligt nog har en majoritet t.ex. erfarenheter av sexuella övergrepp och rentav våldtäkt. 

Mest är det ändå positivt, eftersom de alla är i medelåldern (som jag själv som nyss fyllt 42) har de kommit över den sexuella ambivalensen från yngre år och lärt sig leva med sin sexualitet och med sin kropp. Kvinnorna ser mönster i sina egna relationer. En kvinna ser att många attraherats av henne men ingen kunnat älska henne. En annan har stött på narcissister när hon varit som allra mest utsatt. 

Sy, 43, berättar vackert om sin inte särskilt vackra man som har ett vackert könsorgan och gör henne så lycklig. Hennes föräldrar dog innan de fått träffa honom, de dog i sömnen tillsammans på resande fot för att fira sin bröllopsdag. Det tycker Sy är vackert. Att de dog mitt i ungdomen och mitt i firandet av kärleken.  

Jag hade hoppats läsa mer om hur bra nästa fas är, hur 50 är det nya 30 och att allt blir så mycket skönare när man är äldre. Det är tyvärr inte budskapet som når fram. Kanske har man redan passerat sin "prime". Men hur som helst är det befriande att läsa om alla dessa kvinnors tankar och erfarenheter av att leva i en kropp som kvinna och allt vad det inneburit.

Titel: Naket - det mest intima
Författare: Åsa Kalmér
Förlag: Romanus & Selling

#naketdetmestintima #naket #åsakalmer #romanusochselling #romanus&selling

Från världskrig till nätkrig

Min meddebutant Jonathan Lundberg kommer alltid att finnas nära mitt hjärta, dels för att det var han och jag som var "de nya på jobbet" samtidigt, men också för att vi delar intresset för nätkultur och högerpopulism (på rätt sätt ;-)). Så det har varit riktigt kul att läsa hans nya bok.
i "Från världskrig till nätkrig" drar Lundberg en rak linje mellan första världskriget till idag för att diskutera yttrande- och tryckfrihet, censur och propaganda, xenofobi och terrorism. Jag är väl bekant med den senare delen av historien, från lite före Gamer Gate till Qanon, men Lundberg knyter skickligt samman 1900-talets tvivelaktiga censurhistorik med hippierörelsen till Silicon Valley och sedan vidare på nätet via Otakus, Furries och Anonymous.  
För inte så längesedan var jag själv av uppfattningen att vi behöver en stark "hets mot folkgrupp"- lag som kunde begränsa skadorna som hatet som sprids på nätet (och i kyrkorna då, som med Åke Green) gör. Jag vet inte om jag helt ändrat mig, men jag har definitivt blivit med uppmärksam på nyanserna och på farorna med #nodebate.
Det är inte heller enkelt att veta hur man ska göra. Det finns absolut en poäng i att påpeka de bakomliggande orsakerna som gör att människor radikaliseras; ensamhet, ekonomisk press, pandemier, och att begränsningar i hur man får uttrycka sig online endast är ett plåster på symptom av en djupare sjukdom. Men om dessa symptom orsakar folkmord, som i Myanmar, eller terrordåd, som i Christchurch, är det inte ändå viktigt att plåstra på? Det finns inget sätt att lösa unga mäns utanförskap så snabbt och effektivt att vi inte också behöver remediera tekniken bakom budskapen som levereras till dem.
Samtidigt är det precis som Lundberg säger: om vi inte har tydliga definitioner av vad som utgör hat blir censuren hos teknikjättarna godtycklig. Otaliga feminister har fått sina Twitterkonton nedstängda då de velat definiera ordet kvinna på ett sätt som idag inte anses PK, samtidigt som kvinnohat får härja fritt.
Boken är i alla fall en utmärkt historik över den moderna tidens relation till de fria ordet och väcker många tankar.
Titel: Från världskrig till nätkrigFörfattare: Jonathan LundbergFörlag: Piratförlaget
#Frånvärldskrigtillnätkrig #Jonathanlundberg #piratförlaget 

Draken

Den bok jag tidigare läst av författaren Laetitia Colombani var en av fjolfjolårets bästa. "Krigarinnor", hette den och handlade om en ensam, utbränd kvinna som tog hand om andra utsatta kvinnor. "Draken" har ett liknande upplägg om än i annan miljö. 

Léna har förlorat sin man och åker själv till Indien, ett land hon velat besöka tillsammans med honom. Nu åker hon dit för att komma bort från den mardrömslika verkligheten som utgörs av livet i Frankrike utan honom vid sin sida. 

Hon hinner knappt landa förrän hon nästan drunknar, dras ut av strömmarna och klarar inte av att sig in, dumma turist. Léna räddas av en liten flicka som ser det hela och springer efter hjälp. 

Léna lär känna flickan och de som räddat henne, ett gäng orädda kvinnor som för en feministisk kamp i ett land där gruppvåldtäkter avlöser varandra och där flickor behandlas som valuta på äktenskapsmarknaden och som något man helst inte vill föda. Laetitia Colombani skriver om de orättvisor Indiens kvinnor utsätts för, men också om kastsamhällets orättfärdighet och hur de kastlösa inte ens kan beröras av övriga kaster, av fruktan för att de ska bli smittade av deras smuts. 

 Precis som "Krigarinnor" är "Draken" en kort roman och går att läsa väldigt snabbt. Jag tycker mycket om Colombanis sakliga, rättfram prosa, som tar berättelsen framåt på ett fängslande sätt. Men jag tycker inte riktigt lika bra om den nya boken, kanske för att jag hade skyhöga förhoppningar på grund av min fascination för den tidigare. Därmed inte sagt att "Draken" inte är väl värd en läsning. Även den har ett gäng färgglada och levande karaktärer vars öde man vill veta mer om. Men skulle jag rekommendera någonting, är det nog att läsa denna innan "Krigarinnor", så att förhoppningarna inte är så höga.

Titel: Draken
Författare: Laetitia Colombani
Förlag: Sekwa

#draken #laetitiacolombani #sekwaförlag #lecerfolant #sekwa

Den uppgrävda jorden

Var det för två år sedan jag läste boken "Innan ni tog oss"? Det var en av de starkaste läsupplevelser jag haft på väldigt länge, det var så lätt att ibland råka sätta sig in för mycket i storyn och tänka att det var jag som var den som förlorade alla mina barn, och att jag också har ett barn som är envist och svårt och inte har någon impulskontroll och att det hade gått illa med henne om hon blivit stulen ifrån mig. 
Nåväl. Vilken tur då att barnstölderna ägde rum på 30-talet, på andra sidan Atlanten och att sånt inte händer längre, tänkte jag. Så fel jag hade. Inte nog med att barn stulits från fattiga mammor under min livstid, det gjordes också med svenska statens goda minne för att gynna svenska barnlösa par. Under militärdiktaturen i Chile stals uppskattningsvis 20.000 barn från sina föräldrar för att adopteras bort till svenska familjer!
"Den uppgrävda jorden" är en seriedokumentär, likt "När vi var samer", om adopterade Maria som söker sanningen bakom sin egen, sin brors och många andra chilesvenskars adoptioner. Den är baserad på hundratals timmar av intervjuer med både de adopterade barnen och deras biologiska föräldrar som de stals ifrån. 
Jag läste boken snabbt, den är väldigt engagerande och berör starkt. Berättelserna om hur mammor fått höra att deras barn dött och begravts utan att de ens fått säga adjö, eller om hur de tillfälligt lämnat bort barnen de inte haft råd att förse med mat för att sedan upptäcka att barnhemmet slagit igen sina portar. De pappor som misshandlats då de försökt ta tillbaka barnen och senare dött av konsekvenserna. De som dött av sorg. Det går inte att föreställa sig. 
En intressant sak var att min tioåring plockade upp boken innan jag ens var färdig och läste den lika snabbt själv. Från början till slut på en enda kväll. Inte för att jag skulle säga att boken riktar sig till barn, men uppenbarligen är den så pass spännande, intressant och enkel i sin utformning att hon drogs till den och läste från början till slut utan problem.
Det känns som att jag borde ge henne fler serieromaner att läsa!
Titel: Den uppgrävda jorden
Författare: Lisa Wool-Rim Sjöblom
Förlag: Ordfront förlag/ Galago
#Denuppgrävdajorden #lisawoolrimsjoblom #ordfronsförlag #galago #stulnabarn #adoptioner #chileadoptioner

De kom från öar

Jag är så sen på att recensera denna! 

Det är 1945. Dagmar är 18 och jobbar på hotell. Hon bor tillsammans med sin sinnesförvirrade mamma, sin hårt arbetande pappa och sina systrar i Slite, på Gotland, och har så alltid gjort. Till Slite kommer många sjömän och det är inte ovanligt att öns flickor blir förälskade. Ibland är männen i fråga ärbara, men oftare mindre så. När sjömannen Holger, från en annan ö på andra sidan Sverige, dyker upp på hotellet hoppas Dagmar att han är en av de ärbara. Men alltmedan deras förälskelse utvecklas far andra omkring henne illa och snart är det bara kärleken som känns självklar.

"De kom från öar" är en fin och lågmäld berättelse. Den påminner en hel del om "Att föda ett barn" och hela Maj-trilogin. Lågmäldheten gör sig kännbar på olika sätt. Det hinner t.ex. aldrig bränna till riktigt ordentligt förrän problemet löser sig och livet går vidare. Det låter kanske som kritik, men det är det faktiskt inte. Bristen på långvarig drama utgör på något sätt en del av charmen i båda romanerna. Poängen ligger inte i den dramatiska kurvan utan i vardagen som växer fram (Ett annat exempel på liknande upplägg är i serien Mad Men, i synnerhet de första säsongerna).

Missförstå mig inte, det händer massor i boken, en del som är ganska dramatiskt. Men det motsäger inte min upplevelse. Ibland dyker en olycksbådande, smått poetisk, berättarröst som upp, särskilt i de senare delarna av boken, som gör att boken skiljer sig lite från berättelsen om Maj och hennes Thomas. Men spriten kommer nog att spela en roll även för Dagmar och Holger i de böcker som kommer. 

Titel: De kom från öar
Författare: Malin Haawind
Förlag: Piratförlaget

#dekomfrånöar #malinhaawind #piratförlaget #dagmarochholger

Bilderboksmakare

Jag kunde bara inte motstå "Bilderboksmakare" när jag såg vilka illustratörer boken lyfter fram. En av mina absoluta favoriter är med, Beatrice Alemagna, och så underbara Shaun Tan med sina surrealistiska skapelser, Eva Lindström, som skriver och ritar så fint och lågmält om relationer, Kitty Crowthers förtrollade och expressiva bilder, och Jon Klassen med sina fabler i triadiska färgskalor... men även en del konstnärer jag inte själv stött på förr, som franske Blexbolex, koreanska Suzy Lee och spanske Manuel Marsol.
"Bilderboksmakare" är egentligen en bok för sådana som mig, sådana som vill bli en av dom. I den får illustratörerna prata om processer och tankar kring en av deras böcker och det är guld värt om man själv känner att man trevar lite i mörkret och behöver guidning. Men bokens faktiska syfte är mer som ögongodis. Som ett litet paket man packar upp när man vill få le, eller ta en stunds respit från verkligheten och låta sig slukas in i världar skapade av mästarna själva. 
Jag hoppas att jag lyckas fånga känslan på bilderna som följer, och att jag så småningom själv kommer att kunna förtrolla andra med mina egna bilder. De enda jag saknar i boken är Baek Heena och så Adbågesystrarna, kanske också Anna Höglund. Och Carson Ellis. Okej då, det finns massor av andra underbara bilderboksmakare, kanske kan @lillapiratforlaget göra ett par volymer till?
Titel: Bilderboksmakare
Författare: red. Sam McCullen
Förlag: Lilla piratförlaget
#bilderboksmakare #lillapiratförlaget #jonklassen #kittycrowther #beatricealemagna #shauntan #evalindström #blexbolex #chrishaughton #suzylee #bernardopcarvalho #isol #manuelmarsol #johannaschaible

Lunch hemma - snabba solorätter utan svinn

Konceptet för "Lunch hemma - snabba solorätter utan svinn" är enkelt. Om nu fler och fler av oss jobbar hemifrån är det väl vettigt att vi lär oss det mest effektiva sättet att laga vår egen lunch, både tidsmässigt och råvarumässtigt, samtidigt som vi inte tappar i inspiration eller i smak. 
Cina Risberg har delat upp recepten i kokboken i olika avsnitt. De första handlar om att använda rester, såsom brödkanter, ostkanter och gamla trötta grönsaker. Efter det ger hon tips på rätter som "praktiskt taget lagar sig själva" följt av ännu lättare recept, sådana som tar hjälp av lite halvfabrikat. På vägen får vi recept på röror, tillbehör och såser och en lista med supersmaksättare och så tips på en fin knytkalasig lunch med vänner i trädgården.

Jag har lagat en del ur boken. Väldigt lite är veganskt (men mycket vegetariskt), så jag har veganiserat det jag själv lagat :) 
Jag har lagat:- Ungsfrittata med bröd och broccoli (förvånansvärt gott!)- Risoni- och grönkplssallad med smaksatt brödsmul- Rödbetspesto med gnocchi- Morotspesto med pasta- Majssoppa med jalepenos- Sötpotatissoppa med röd curry- Kimchitoast- Tapenadeish på svarta bönor- Snyggrostade morötter med hummus
Det finns fortfarande en hel del för mig att veganisera i boken, men en del är svårt. För er som inte är veganer kommer här ett urplock av rätter jag inte kommer att kunna laga men som jag nog hade uppskattat tidigare ;-):
- Inte en helt vanlig macka (med äggröra, skinka och picklade senapsfrön)- Belugalinser med sparris och pocherat ägg- Krispig brödsmulefeta med avokado- och gurksallad- Spetskåltomelett med tonkatsusås- Tomatsoppa med mac & cheese-topping- Tuna melt quesadilla- Svartkålssallad med ägg, rågbrödskrutonger och dilldressing
Och vet ni vad, denna fina kokbok ska snar lottas ut här på kontot, så häng kvar och kolla in då och då...
Titel: Lunch hemmaFörfattare: Cina RisbergFörlag: Ordfront
#lunchhemma #snabbasolorätterutansvinn #cinarisberg #ordfrontförlag #ordfront #kokböcker

Surdeg - lär dig hantverket

Jag har bakat surdegsbröd i ett par år, ända sedan jag lärde mig på kursen "Livsmedelsförädling för självhushållare" på Holma folkhögskola (rekommenderas STARKT!). Jag bakar hyfsade bröd men inte fantastiska och barnen äter motvilligt av dom. Det var det jag hoppades åtgärda med hjälp av denna bok. Jag ville gå från att baka helt okej bröd, till att imponera på den svåraste målgruppen av alla. Mina egna ungar!

Kenny Jakobsson tar oss igenom processen från början till slut, så man behöver inte gått en kurs innan man sätter igång. Till mesta del är den metod han lär ut även den jag lärt mig på men ett par tricks förbättrar verkligen min metod. Som att mata sin surdeg flera gånger om dagen (!!!) till skillnad från några enstaka gånger i veckan. Eller som att jag bakar brödet i en gryta. Hittills har jag bakat tre omgångar och det blir bara bättre för varje gång. Dessutom har jag uppnått mitt mål. Barnen äter mitt bröd nu!

Såklart handlar boken inte bara om teknik, men jag uppskattar att en så stor del av den är det. För mig är det viktigt att förstå hur allt fungerar. Men för de av er som redan är experter på surdegsbröd bjuder Jakobsson också på en del lockande recept. Förslag på smaksättningar och olika mjölblandningar som ett vörtbröd och ett kaffe-, choklad- och blåbärsbröd (!), ett pumpabröd, ett gäng grövre bröd, och så bröd i form. Till och med ett surdegsrostbröd som kanske är ännu mer barnvänligt? Och så frallor såklart, pitabröd, pizzabotten och så en mumsig foccaccia och en fouguasse! Massor att experimentera med när man väl bemästrar tekniken.

Titel: Surdeg - lär dig hantverket
Författare: Kenny Jakobsson
Förlag: Polaris fakta

#KennyJakobsson #SurdegLärDigHantverket #polarisfakta #surdegsbröd #bakasurdegsbröd #bakamedsurdeg #bakasurdeg #böckerombakning #kokböcker #bakböcker

En liten ateljé i Paris

I "En ateljé i Paris" får vi träffa Madeline, en karaktär från en av Mussos tidigare böcker, då hon reser till Paris för att få lite tid att återhämta sig från en personlig kris. Hon hyr in sig i något som verkar vara en perfekt liten ateljé, tills hon inser att hon inte är den enda som ska bo där. Där har tydligen även författaren Gaspard gjort sig hemmastadd för att skriva på en ny pjäs.

Ateljén har tillhört en konstnär i Banksy-mått och dennes gamla vän och gallerist, tillika den man som hyrt ut ateljén åt Gaspard och Madeline, lyckas få det omaka paret intresserade av konstnärens öde. Plötsligt är de båda på jakt efter saknade tavlor och kanske även andra mysterier som omgärdat konstnärens liv.

Det är egentligen helt galet att jag tycker om att läsa Musso. Det finns så mycket som inte matchar för mig. Så mycket av delarna jag inte är särskilt förtjust i. Dialogerna, karaktärerna, skrivsättet, till och med en del av handlingen. Ja, som sagt, mycket. Ändå slukar jag hans böcker som choklad. Det går inte ihop. Och snabbt går det också. Men efter den fjärde Mussoboken på två år (orättvist att vissa verkar kunna spotta ur sig böcker på detta vis ;-)), har jag nu lärt mig att det är så det går till och jag ser fram emot nästa bok.

Titel: En atlejé i Paris
Författare: Guillaume Musso
Förlag: Nona förlag

#enateljeiparis #guillaumemusso #nonaforlag