From the Bookshelf of Read a book from each country…

”Jag skäms för att visa mig svag, mor min har lärt mig att en kvinna aldrig får visa sig svag. Hon skall vara herre över sina lustar, hon skall inte vara som manfolken.” - Kristina

Gud gav ett par föräldrar ett barn att älska och vårda, och när de hade hunnit första sig vid den lilla tillräckligt djupt, så tog han henne tillbaka. Hur hade de försynta sig, att de förtjänade detta? Vad ont hade han väl hunnit göra under sitt liv, att han en gång blev tvungen att snickra denna kista?

”Jag vet inte om prosten nämnde någonting om den där gången i kalvakätten när Alarumsbonden våldtog en föräldralös fjortonårig tös, som han hade köpt på auktion, men jag tror knappt det. Kanske gick den gärningen med in i allt det andra, som bonden hade gjort för att komma in i himmelriket.” - Ulrika

De män och kvinnor, som denna berättelse handlar om, har för länge sedan lämnat detta livet. Några av deras namn kan ännu läsas på söndervittrande gravstenar, resta tusen mil från den bygd, där de föddes till världen.
I hemorten är deras namn glömda och deras utvandrings äventyr skall snart ingå i sagan och legenden.

Det är detsamma som sche-ljudet i stjäla, stjälk, stjälpa, stjärna, stjärt, sa han, men inte blev jag klokare för det. Stjärt? sa jag. Du menar väl röven? De måste visst kalla den stjärten i skolan. - Arvid

Hon var så gammal, att hon skulle ha legat i graven för längesen, om Djävulen hade skött sin tjänst. Men han var väl också rädd för henne.