"Ich war ein empfindliches Kin. Das behauptete meine Mutter immer, und das musste für alles herhalten." Der Vater möchte aus Jim einen Mann machen, die Mutter verzärtelt ihn. Der Junge ist ein Einzelgänger. Seine Klassenkameraden mögen ihn nicht, er ist in ihren Augen ein Streber. Als er in das Alter kommt, in dem er sich für Mädchen interessieren sollte, lernt er Ulf kennen. Und Ulf interessiert ihn mehr, als er selbst verstehen kann. Mit fünfzehn Jahren begreift er, was mit ihm los ist: Mädchen lassen ihn kalt. Er beginnt, sich mit seiner "Veranlagung" auseinanderzusetzen, aber erst als er vier Jahre später bei der Abitursfeier Mats kennenlernt, beginnt die offensive Auseinandersetzung. Durch Mats erkennt er, dass die Liebe zwischen Männern nichts Verwerfliches ist, und Jim wagt den Aufstand gegen die Eltern. "Jim im Spiegel" ist die Geschichte eines ganz normalen Jungen, offen und sachlich erzählt. Das "Außenseiterproblem" wird zu Alltag und verliert seine Exotik.
Inger Edelfeldt (born 1956 in Stockholm) is a Swedish author and translator, as well as the illustrator of many books. She made her debut in 1977 with the book Duktig pojke ("Good Boy"). She has written around 20 books since then, most of which are novels, short stories, poetry books, and books for children and young people. She won the Deutscher Jugendliteraturpreis in 1987.
She is internationally known as a Tolkien illustrator through her paintings for the 1985 Tolkien Calendar. She has also painted the covers of several Swedish editions of J.R.R. Tolkien´s books in the seventies and eighties.
Största anledningen att jag läste den här boken var såklart dess historia. Den anses ju vara den första svenskpublicerade komma ut-romanen, så det känns bra att ha läst den. Personligen blev jag förvånad när jag först upptäckte att det var Inger Edelfeldt som hade skrivit den, och som sin debutroman dessutom! I högstadiet försökte jag verkligen att uppskatta Edelfeldts böcker, men till ingen nytta, tyvärr. Hennes stil passade helt enkelt in med de andra böckerna jag läste då.
Så, vad är då Duktig pojke för slags bok? Jag läste originalutgåvan från 1977, dvs två år innan homosexualitet blev av med sin stämpel som sjukdom i Sverige. Jag kan inte låta bli att undra hur det faktum har påverkat boken. Första halvan är outhärdligt ledsam, Jim är så uppenbart deprimerad långt innan det tydliggörs för läsarna att han är homosexuell. Det gjorde mig ledsen och fick mig att undra, var det verkligen så där? När boken fortsatte så kom Mats in i bilden, Mats som inte alls känns som någon av de andra karaktärerna i boken. Han är humoristisk och sarkastisk och han lyfter Jim från det mörka lilla hål han varit i. På så sätt gjorde den mig glad, att ingen tar livet av sig eller lever i livslång olycka (ribban är hög här), men samtidigt gjorde den mig lite ledsen i alla fall. Som titeln antyder är Jim en Duktig pojke. Han gör allt som förväntas av någon som är Duktig, han har höga betyg och satsar på att utbilda sig så att han kan få en bra lön. När han träffar Mats satsar han istället på att våga vara sig själv och våga vara lycklig. Det är vackert, men det känns jobbigt att lycka och duktighet inte kan gå hand i hand med varandra.
Överlag tyckte jag ändå om boken, den var otroligt dekorerad i sitt språk - vilket jag erkänner var ganska överdrivet för min smak, men jag tyckte om känslan den gav mig efter att Mats kommit in i bilden. För att vara så gammal som den är var det en trevlig upplevelse och jag ser fram emot att se vilka skillnader det är mellan version jag har läst och den som kom senare.
Acercándome un poco al azaroso terreno de lo personal, reconozco que, aunque su lectura también me ha venido bien en estos momentos, me habría gustado que este libro hubiese aparecido antes en mi camino, en la etapa en la que fui un adolescente que, hasta cierto punto, se habría podido sentir identificado con buena parte de lo que aquí se atrevió a dejar por escrito la adelantadísima Inger Edelfeldt. Considero necesario destacar el valiente acto que llevó a cabo esta autora con esta creación, la primera de su posteriormente extensa nómina literaria. Con Jim en el Espejo, originalmente publicada –con el título de Duktig Pojke! (“¡Buen Chico!”)– nada más y nada menos que en la Suecia de 1977, su autora realizó una suerte de bildungsroman moderno que, yendo en contra de una estigmatización social bastante más descarnada en aquel entonces, daba voz al autodesarrollo y al aprendizaje vividos por un adolescente homosexual, Jim Lundgren. Por un lado, me ha resultado triste comprobar cómo en la actualidad los prejuicios discriminatorios a los que se enfrenta la homosexualidad siguen siendo prácticamente los mismos, sin que haya influido casi nada la distancia cultural y sobre todo cronológica que, respecto al momento de la concepción original de esta obra, guarda nuestro ya supuestamente avanzado siglo XXI. No obstante, por otro lado, siempre es muy bonito encontrarse con obras que, sin dejar de plasmar un asunto como éste de una manera reivindicativa e impactante, también arrojan definitivamente luz sobre él. Con esto, es todo un intenso y hermoso viaje acompañar al joven Jim en sus procesos personales de autoconocimiento y, sobre todo, autoaceptación. En este último sentido, creo que el iluminador cierre de la obra podría haberse desarrollado con un poco más de complejidad narrativa, aunque no por esto puedo dejar de elogiar a la autora, que, en el resto de su novela, sabe dotar de una considerable profundidad psicológica al personaje de Jim y a los inevitables retrocesos y constantes avances internos que éste vive durante el arduo proceso de llegar a ser él mismo. Por todo esto, puedo decir que me ha gustado mucho descubrir esta obra, que, entre otras muchas cosas, me ha aportado una nueva visión sobre el durísimo y a la vez gratificante proceso que supone la superación de todos nuestros miedos, incluso la de aquellos que, injustamente, en otro tiempo llegaron a tomar lo más hondo de nuestro ser.
Important piece of swedish queer fiction. But nevertheless a bit boring and cute. I liked the set up though. In each chapter you got both the mothers side and the son’s.
Känslomässig omläsning för mig. Den här boken läste jag som mycket ung och den har präglat mig mycket. Jag har ofta under livet tänkt tillbaka på kärleken mellan Jimmy och Mats och nu när jag läser känner jag att jag INTE vill att den ska ta slut! Vill stanna hos dem.
Boken har präglat mig och därför är den viktig för mig. Dock finns det ju numera bättre böcker som tar upp hbtq och relationer, men tror den varit viktig för väldigt många fler än mig. När jag läser den märker jag att det finns mer i den som gjorde att den betytt så mycket för mig, som jag nog inte tänkte på då. Boken handlar väldigt mycket om mobbning i skolan, utsatthet, ensamhet och svårigheten att växa upp och känna att man inte är som alla andra. Vilket ju är något jag verkligen kunde känna igen mig i. Är inte inom hbtq-spektrat själv (vad jag vet) men identifierar mig mycket med ensamhet och utanförskap. Inger beskriver det väldigt bra och därför gör det stundtals ont i mig när jag läser. Kärleken som befriar Jimmy då han också vågar vara sig själv är så underbart beskriven, även om det så klart inte blir problemfritt för dem finns där en värme och hopp inför framtiden. Nu får jag inte följa Jim och Mats vidare i deras liv tillsammans, så får gå vidare. Men boken är en av dem som betytt allra mest i mitt liv, inser jag nu, så det var roligt att läsa om den!
Una preciosa representación del camino que muchos de nosotres recorremos en el transcurso de la aceptación personal. Desde la más temprana edad, cuando aún no comprendemos lo que “homosexual” significa hasta el momento en el que “salimos del armario”, no con el mundo, sino con nosotres mismes, que es más importante.
Teniendo en cuenta que es una novela del 97, me ha parecido muy buena porque ha reflejado la visión de la homosexualidad de esos años (y muy a nuestro pensar, de hoy en dia) y la evolución del personaje de Jim es magnifica.
Läste den här boken första gången när jag gick på gymnasiet och läste allt som stadsbiblioteket i Hedemora hade under ämnesordet homosexualitet. Jag blir lite ledsen när jag läser den idag för jag förstår att jag då kände ungefär likadant som Jim i boken.
En läsvärd och intressant bok som uppvisar ett perspektiv som vi alla borde behöva få förståelse för!
Boken följer den duktiga plugghästen Jim. Jim är en lugn kille som inte känner likadant som andra killar. Han är nämligen homosexuell. Men på grund av sin uppväxt, normen som är inpräglad i honom och skräcken att bli utfryst, hatad och stämplad som äcklig bög, gömmer han sina luster och sina riktiga känslor. Jim visste inte ens om att han var bög förrän lite senare i boken, insikten om att man försöker vara något för det är folks förväntningar resulterar i något annat är väldigt intressant att läsa om i denna bok!
This entire review has been hidden because of spoilers.
Memorable quotes: "I když homosexuál vystoupí na Mount Everest, je to stále homosexuál. Může dělat dobré věci PŘESTO, že je homosexuál, ale nikdy nejsou STEJNĚ dobré. Je to všechno jakoby trochu špinavé, jako posmrkané kapesníky." (s. 121)
Make sure you have someone you Can hug close to you when you read this book. Beacouse although this is a story many Might find a lot alike Their own, it still hurts.
I read this book as part of my research for a lit project. It is actually fun to find such a lovely and progressive book written in Sweden in the late 70s/early 80s (depending on which version you find). I’m pleasantly surprised by it.
Jim is a good boy, as his father has always said. His mother on the other hand has always seen him as a sensitive boy. He's always done well in school, always been the brightest student...and always been picked on by his classmates. He’s never been happy, and he’s always been quiet and guarded, knowing that there’s something deep inside him that he should hide from everyone. When he’s older he finally realizes what it is. He’s gay. Afraid of showing his true self he keeps feigning interest in girls and acting like a real “dude”. He keeps his head in books and strays from social gatherings. His life is pretty planned out: graduating, going into the army, and then on to University studies. Following his father’s plans for him; he’s a good boy, he’s going somewhere. The fact that his reasons for keeping good grades, and going down the straight and narrow road in life is more out of fear than any sense of achievement doesn’t seem a factor in his life at all…until he meets Mats, a slightly older man with an out-and-proud lifestyle and painted glasses (really a hipster before they even existed) that completely steals his heart away. Suddenly Jim has a chance to be truly happy, if he can only let himself.
The book is written so that each chapter has a starting paragraph that appears to be from Jim’s mother’s journal or something similar, and then the rest of each chapter is a present time first person story telling by Jim himself. I don’t really adore the mother’s paragraphs, even though they serve the purpose of giving a wider perspective of what’s going on, the tone in those paragraphs make the mother seem like a bit of a caricature.
With Jim’s story we get to follow his struggles as he grows up. Most of the time he feels wrong and like he doesn’t fit in, but he has no idea why. He moves with his family to Stockholm from the countryside and his classmates seem adamant to taunt him even before he has set his foot in class. He soon shows off his book smarts and any chance of gaining their friendship seems lost. Kids are cruel, that’s nothing new. It’s good to see that Jim’s “problems” don’t all stem from his sexuality though, even though it may have affected his feelings of not belonging from the very beginning. As he grows up we get to see how he tries to adapt to his reality, struggling to find himself. When he finally realizes his sexuality he feels ashamed, not so strange given that his classmates fling Swedish equivalences of “faggot” and similar “insults” around on the school yard, and everyone keeps asking him if he’s found a girl to score with yet.
This is a book about survival and accepting yourself, more than it is about love or sexuality. It’s about bullying and the cruel ways of society. The fact that the most accepting reaction regarding Jim’s sexuality in this book comes from a Horse-addicted prostitute on a late night subway train is tragically fitting. Very thought provoking book. It doesn’t say anything new or unheard of, but it’s good to know it’s out there possibly making a difference in the world!
"Tenía el presentimiento de que uno debe ocultar siempre aquello que más valora. Pues lo más agradable suele ser lo más prohibido, y uno es bueno si renuncia a ello. Esto lo había aprendido pronto. Así que guardaba silencio. Velaba en mi interior como si fuera un tesoro. Yo mismo no sabía qué era lo que debía ocultar. Pero era algo allá dentro, algo muy importante, algo que constituía el mismo núcleo de mi yo. Si lo perdía, me perdería, realmente, a mí mismo".
Kniha o jednom coming-outu. Na to, že má 200 stran se na prvních 140 nic moc nestane a Jim Lundgren - Šikovnej kluk - se pořád něčeho bojí. Není to špatný, protože to obsahuje dobré postřehy, ale příběh je zároveň předvídatelný a nijak oslnivě vylíčený. Je znát, že autorkou je žena, protože se nevyžívá v popisech sexuálních eskapád, ale zameřuje se čistě na vztahy. Není to špatná kniha, ale čekal jsem víc.
This entire review has been hidden because of spoilers.
Celkově kniha je velmi dobrá a některé psychické projevy coming-outu jsou velmi dobře popsány; dobře zachycují daný strach z odlišnosti, hledání sama sebe. Pouze začátek knihy mi přijde trochu přepjatý. Dobře, Jim se snaží někde zapadnout, ale ta část na základní škole je, podle mého názoru, trochu přitažená.
Boken känns verklig och trovärdig. Även om inte alla delar tilltalade mig förstår jag vikten av den och då speciellt för de som den tilltalar. De jag kände igen mig i var mycket bra skrivet och förklarat, verkligt som sagt. Alla kan hitta något att lära av eller ta styrka från.
Spíš tři a půl, ale zaokrouhluju nahoru. Knížka je to dobrá, i když k ní mám pár menších výhrad. Ale rozhodně bych doporučovala její přečtení, protože je vážně zajímavá...