What do you think?
Rate this book
Stadserien (City novels) #3
Minns du den stad
Ett nytt sekel, ett nytt samhälle, en ny under 1900-talets första år blir Stockholm en storstad - gammalt rivs och nytt byggs upp. Kriser och storstrejk påverkar vardagen för alla.Detta är tredje delen i Per Anders Fogelström s älskade romankrönika över arbetarklassens utveckling under dryga hundra år i vår huvudstad.
313 pages, Paperback
First published January 1, 1964
68 people are currently reading
903 people want to read
About the author
Per Anders Fogelström
58 books100 followersPer Anders Fogelström was among the leading figures in modern Swedish literature. He spent his whole life in Stockholm, and the most famous of his many works is a series of novels set in the city he dearly loved.
Ingmar Bergman's taboo-breaking 1953 film Summer with Monika is based on Fogelström's novel of the same name, published in 1951.
The author of more than 40 books in total, Fogelström also served as director of the Swedish Peace and Arbitration Society from 1963 to 1977. He received an honorary doctorate from Stockholm University in 1976. On the day he died, June 23, 1998, a bust of Fogelström was unveiled in Stockholm City Hall.
Ingmar Bergman's taboo-breaking 1953 film Summer with Monika is based on Fogelström's novel of the same name, published in 1951.
The author of more than 40 books in total, Fogelström also served as director of the Swedish Peace and Arbitration Society from 1963 to 1977. He received an honorary doctorate from Stockholm University in 1976. On the day he died, June 23, 1998, a bust of Fogelström was unveiled in Stockholm City Hall.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 30 of 84 reviews
May 11, 2018
Oh Stockholm - you are bursting!
At the end of the First World War, Stockholm's streets are bigger, wider, and named after Nordic gods: Odenplan, Sveavägen and so on. These are the streets we still use to move across the ever expanding city. The Stockholm that the third generation of the Nilsson family inhabits in 1918 is not that different from our present town. How much has happened since the first worker in the clan, Henning Nilsson, came walking into Stockholm in 1860 as a teenager, looking for work that would eventually break him down at the age of 35?
His granddaughter Maj, despite still being poor and suffering from the injustice of inequality, has moved out of the slums and works in an office, where manicure is a new feature in life - unthinkable for her grandmother Lotten, who drowned while washing clothes on the ice in Hammarby Sjö a generation ago. The lake itself has disappeared, as new technology starts shaping not only the streets of the town, but also the geography surrounding the city. Lake and sea now meet. Dynamite shaped the Stockholm we know today: forcing the rock to give way to human needs and wishes.
Socially, Stockholm is on the move as well. The welfare state takes baby steps in the direction of equality and justice. Voting rights change, people can compare their lives to their parents' lives and see a difference.
But the Spanish flu, tuberculosis, alcoholism and unemployment still linger as overpowering threats to progress.
Rarely these days do I engage in family chronicles, and certainly not in "blockbusters" with five installments. But this story of a Stockholm working class family moving through a century of change keeps me captivated. Now finishing the third volume, encompassing the Great War and the political turbulences caused by the Norwegian independence and the Russian Revolution, I can't wait to follow the Nilsson family into the 1930s and 1940s. The closer I get to present times, the more I can appreciate the accuracy of Fågelström's loving descriptions of the city of his dreams and nightmares.
Recommended to those who love Stockholm, who are interested in Swedish history, who like following characters over generations, who just enjoy reading a good piece of literature.
I am hooked!
At the end of the First World War, Stockholm's streets are bigger, wider, and named after Nordic gods: Odenplan, Sveavägen and so on. These are the streets we still use to move across the ever expanding city. The Stockholm that the third generation of the Nilsson family inhabits in 1918 is not that different from our present town. How much has happened since the first worker in the clan, Henning Nilsson, came walking into Stockholm in 1860 as a teenager, looking for work that would eventually break him down at the age of 35?
His granddaughter Maj, despite still being poor and suffering from the injustice of inequality, has moved out of the slums and works in an office, where manicure is a new feature in life - unthinkable for her grandmother Lotten, who drowned while washing clothes on the ice in Hammarby Sjö a generation ago. The lake itself has disappeared, as new technology starts shaping not only the streets of the town, but also the geography surrounding the city. Lake and sea now meet. Dynamite shaped the Stockholm we know today: forcing the rock to give way to human needs and wishes.
Socially, Stockholm is on the move as well. The welfare state takes baby steps in the direction of equality and justice. Voting rights change, people can compare their lives to their parents' lives and see a difference.
But the Spanish flu, tuberculosis, alcoholism and unemployment still linger as overpowering threats to progress.
Rarely these days do I engage in family chronicles, and certainly not in "blockbusters" with five installments. But this story of a Stockholm working class family moving through a century of change keeps me captivated. Now finishing the third volume, encompassing the Great War and the political turbulences caused by the Norwegian independence and the Russian Revolution, I can't wait to follow the Nilsson family into the 1930s and 1940s. The closer I get to present times, the more I can appreciate the accuracy of Fågelström's loving descriptions of the city of his dreams and nightmares.
Recommended to those who love Stockholm, who are interested in Swedish history, who like following characters over generations, who just enjoy reading a good piece of literature.
I am hooked!
January 8, 2022
Min nya addiction? Försökte hålla mig lite med att påbörja trean, läste nåt annat mellan (vad var det ens?), och nu är man på’t igen. Rekommenderar varmt ljudboken också, hela serien gör sig otroligt väl i ljud och Helge Skoog är perfekt som inläsare. Brb ska börja på fyran.
March 2, 2022
Mycket starkt och bra!
October 1, 2017
"Minns du? Minns du husen, händelserna, människorna? Allt detta som nu är borta och som inte tycks lämna några spår efter sig. Allt som är glömt, så glömt att man måste fråga sig om det var helt betydelselöst."
I Stadsseriens tredje del får via följa nästa (och nästnästa) generation Nilsson och deras strävan mot en bättre och drägligare tillvaro under utvecklingen av det moderna Stockholm - en tid då enorma framsteg görs på otaliga fronter, men då krig, depression, och strejker också sätter sin prägel på människors liv. Det är, likt seriens tidigare verk, en stark emotionellt laddad och gripande historia om värdet av familj och samhörighet, kampen mellan kärlek och hat, och turerna mellan hopp och uppgivenhet.
Styrkan i 'Minns du den stad', i likhet med de övriga delarna i serien, är inte bara att Per Anders Fogelström lyckas förmedla ett intressant perspektiv av hur Stockholm utvecklades runt sekelskiftet, utan hur han behandlar universala teman och känslor som hopp, sorg, stress, glädje och smärta, på ett sätt som överskrider klassgränser.
Trots att Stadserien i mångt och mycket handlar om arbetarklassens kamp för bättre förutsättningar och en ljusare framtid är "klassikerstämpeln", i mitt tycke, en följd av hur mycket man kan relatera till de olika karaktärerna och deras tankar och sinnesstämningar (som beskrivs på ett nästan "introspektions-artat" sätt) oavsett klass, religion, kön, ålder, och etnisk bakgrund. För mig är det dessa karaktärscentrerade perspektiv som utgör styrkan i inte bara 'Minns du den stad' utan i serien som helhet.
Empati är ett ord som slängs runt nästan utan eftertanke nu för tiden. En tid då vi kanske behöver vår empati mer än någonsin tidigare. Jag vill mena att om man vill bli en mer empatisk människa (som vi alla nog innerst inne vill) - lära känna med andra människor och förstå deras tankar, känslor, och handlingar - är Stadsserien ett utmärkt ställe att börja!
I Stadsseriens tredje del får via följa nästa (och nästnästa) generation Nilsson och deras strävan mot en bättre och drägligare tillvaro under utvecklingen av det moderna Stockholm - en tid då enorma framsteg görs på otaliga fronter, men då krig, depression, och strejker också sätter sin prägel på människors liv. Det är, likt seriens tidigare verk, en stark emotionellt laddad och gripande historia om värdet av familj och samhörighet, kampen mellan kärlek och hat, och turerna mellan hopp och uppgivenhet.
Styrkan i 'Minns du den stad', i likhet med de övriga delarna i serien, är inte bara att Per Anders Fogelström lyckas förmedla ett intressant perspektiv av hur Stockholm utvecklades runt sekelskiftet, utan hur han behandlar universala teman och känslor som hopp, sorg, stress, glädje och smärta, på ett sätt som överskrider klassgränser.
Trots att Stadserien i mångt och mycket handlar om arbetarklassens kamp för bättre förutsättningar och en ljusare framtid är "klassikerstämpeln", i mitt tycke, en följd av hur mycket man kan relatera till de olika karaktärerna och deras tankar och sinnesstämningar (som beskrivs på ett nästan "introspektions-artat" sätt) oavsett klass, religion, kön, ålder, och etnisk bakgrund. För mig är det dessa karaktärscentrerade perspektiv som utgör styrkan i inte bara 'Minns du den stad' utan i serien som helhet.
Empati är ett ord som slängs runt nästan utan eftertanke nu för tiden. En tid då vi kanske behöver vår empati mer än någonsin tidigare. Jag vill mena att om man vill bli en mer empatisk människa (som vi alla nog innerst inne vill) - lära känna med andra människor och förstå deras tankar, känslor, och handlingar - är Stadsserien ett utmärkt ställe att börja!
January 16, 2019
Fortsätter att vara lika bra. Personbeskrivningarna är lysande. Nyttigt att få kött på benen om arbetarrörelsens historia. Namn som Branting och Per Albin Hansson blir levandegjorda och det klargörs hur hård kampen för bättre villkor var. Går vidare med #4.
December 8, 2018
Allt för mkt av boken kretsar kring den sjukt tråkige Emelie. Hon porträtteras förvisso ganska bra men hon spelar en för stor roll i boken.
May 3, 2021
Jag får inte nog!
March 2, 2022
Inte lika bra som de förra böckerna, tyckte att det var för många karaktärer att hålla reda på och man kunde inte komma nära dem på samma sätt. Jag gillade speciellt Bedas utveckling som visade tydligt hur starkt man blir påverkad som barn av skräck och förtryck. Det är även intressant att se hur August fortsätter att stå som symbol för klasskiftningar i samhället och hur Tummen fortfarande kunde hålla sig fast vid känslor av svek medans August med tiden bygger upp relationerna med sitt ursprung på nytt. Det visar hur samhället, om än splittrat, långsamt försöker laga sig självt.
September 23, 2022
4.5. Han gjorde det igen. Melankoli utan fars. Vackerhet i nostalgi och fattigdom
February 8, 2020
Långt sämre svung i den här jämfört med de tidigare två i serien. Antagligen för att det var mer handling och mindre fokus på världens bästa stad, Stockholm.
April 1, 2020
Vilken upplevelse - igen. Vilken glädje att följa Emelie vidare, få se henne bli så mycket äldre än när hon som 28-åring började spara undan till sin begravning. Få se dem hon givit sin kärlek växa upp, gå ut i världen, världen som är så annorlunda nu.
Och såklart få se henne stå vemodig kvar.
Sverige är i politisk tumult i den här boken. Folk har fått det tillräckligt bra för att gå ut på gator och torg, strejka, strida. Och någonstans lyckas de reformatoriska krafterna vinna och Sverige blir inte som Ryssland, Sverige blir inte som de oroliga länderna i Afrika/Mellanöstern idag. Saker blir bättre. Det stora lidandet, som jag vande mig vid, från de första två böckerna, har liksom försvunnit. Svälten utbytt mot hunger. Missförhållanden utbytta mot missnöje.
Mot slutet av boken känner man nästan igen sig. Stockholm börjar bli Stockholm. Sextiofem år har gått sedan Henning kom hit och plötsligt är kontrasten så tydlig. En generation räckte för att gå från att dö i tuberkulos 35 år gammal, till att bygga upp en trevlig tillvaro som håller långt upp i femtioårsåldern. Tillbakablicken ger mig gåshud. Svindel. Och klyftorna har krympt så pass att August och Emelie kan hitta varandra igen, långsamt, trevande. Kan säga du till varandra. Kan minnas ihop.
Som läsare kan jag känna att jag saknar det svarta lite. Men samtidigt är det ju såhär det blev. Och jag förundras fortsatt över Fogelströms förmåga att skildra alla med sådan respekt, sådan förståelse för deras situation. Som Tyra. Som Beda. Som Bärta. Ja, kvinnorna främst, kanske. På ett sätt som många skulle må bra av att kunna idag.
Och såklart få se henne stå vemodig kvar.
Sverige är i politisk tumult i den här boken. Folk har fått det tillräckligt bra för att gå ut på gator och torg, strejka, strida. Och någonstans lyckas de reformatoriska krafterna vinna och Sverige blir inte som Ryssland, Sverige blir inte som de oroliga länderna i Afrika/Mellanöstern idag. Saker blir bättre. Det stora lidandet, som jag vande mig vid, från de första två böckerna, har liksom försvunnit. Svälten utbytt mot hunger. Missförhållanden utbytta mot missnöje.
Mot slutet av boken känner man nästan igen sig. Stockholm börjar bli Stockholm. Sextiofem år har gått sedan Henning kom hit och plötsligt är kontrasten så tydlig. En generation räckte för att gå från att dö i tuberkulos 35 år gammal, till att bygga upp en trevlig tillvaro som håller långt upp i femtioårsåldern. Tillbakablicken ger mig gåshud. Svindel. Och klyftorna har krympt så pass att August och Emelie kan hitta varandra igen, långsamt, trevande. Kan säga du till varandra. Kan minnas ihop.
Som läsare kan jag känna att jag saknar det svarta lite. Men samtidigt är det ju såhär det blev. Och jag förundras fortsatt över Fogelströms förmåga att skildra alla med sådan respekt, sådan förståelse för deras situation. Som Tyra. Som Beda. Som Bärta. Ja, kvinnorna främst, kanske. På ett sätt som många skulle må bra av att kunna idag.
August 26, 2019
Våndas lite med vad jag tycker så mycket om denna serie. I mångt gillar jag den för Fogelströms förmåga att skildra den lilla människans känslor och kval. Samtidigt uppskattar jag att man får följa med den helt vanliga människan i dess vardag.
Trots att jag inser att Fogelström vinklar Stockholm stads utveckling i förhållandet till uppbyggnaden av folkhemmet tycker jag man förlorar lite perspektiv denna bok. Berättelsen blir lite väl fokuserad på den misär vissa upplevde snarare än de tekniska framstegens bidrag till den förbättrade vardagen.
Sen tycker jag att just denna bok i serien kanske saknade lite utav de fina människoskildringar Fogelström brukar ha, och mer upprepade samma situationsbeskrivningar om och om igen.
Trots att jag inser att Fogelström vinklar Stockholm stads utveckling i förhållandet till uppbyggnaden av folkhemmet tycker jag man förlorar lite perspektiv denna bok. Berättelsen blir lite väl fokuserad på den misär vissa upplevde snarare än de tekniska framstegens bidrag till den förbättrade vardagen.
Sen tycker jag att just denna bok i serien kanske saknade lite utav de fina människoskildringar Fogelström brukar ha, och mer upprepade samma situationsbeskrivningar om och om igen.
November 23, 2024
Jag gillar att följa karaktärerna och vill veta vad som händer. Jag tycker också om att få följa hur Stockholm successivt växer fram men stundtals tycker jag det blir lite ”samma, samma”. Det är också många namn, karaktärer och platser att hålla reda på. Men som helhet tycker jag att stad-serien är en superfin skildring av historien, mycket väl värd att läsa. Pausar bara lite nu innan jag ger mig bok nummer 4.
February 5, 2020
De här böckerna är helt magiska! Det händer så lite och så mycket. Och det som händer är fullständigt ointressant och otroligt fängslande på samma gång. Jag tror inte det finns en enda karaktär jag inte bryr mig om och vill följa för evigt när jag läser. I den här boken börjar också Stockholm ta en form som jag känner mer och mer igen vilket ger boken ett extra lyft på spännandehetsskalan.
December 21, 2021
De är så fantastiskt bra, de här böckerna. Nu slitningen mellan det gamla och det nya. Mellan vem man var och vem man är. Om nostalgin över det förflutna, även om det förflutna var fattigt och jävligt. Tagen och tacksam.
August 27, 2019
Blandning mellan historiebok och skönlitteratur. Bra fortsättning på historien om familjen. Mycket politiksnack, men det får väl gå än 😊
February 5, 2022
”Tillvaron var inte tom. Något fanns kvar och några av dem hon kände och tyckte om fick hon ha omkring sig i denna obegripliga värld med alla tekniska under som man inte kunde förstå men möjligen ha någon glädje av ändå.”
January 11, 2023
Den här läsningen har fått stå tillbaka för massa annat piss men herregud den här bokserien är såååå comforting i love it
February 17, 2024
bästa boken i serien!
August 8, 2024
Jag hänvisar bara till min förra recension av ” Barn av sin stad” . 10/10, PAF vet vad han gör när han skriver och skildrar Stockholm 🤗
July 10, 2020
Stadserien är beroendeframkallande! Jag vill bara höra mer om dessa människors öde ackompanjerat av berättelsen om framväxten av ett allt modernare Stockholm. Denna bok sträcker sig över första världskriget och en tid fylld av strejk och revolutionsanda. Jag imponeras av Fogelström, porträtten av både staden och människorna är både detaljerade och övergripande på samma gång. Boken ger en bra inblick i hur livet kan ha sett ut i Stockholm i början av 1900-talet.
August 15, 2024
Fantastiskt bra! jag tror att detta kan vara min favorit, hittills, i serien. Beror det på karaktärerna? Ja, delvis gör det ju det. Men tiden som skildras - början av 1900-talet - är så oerhört intressant att det inte är svårt att gå igång. Vi har: Storstrejk 1909, socialdemokratins genombrott, alla fraktionsstrider inom partiet, splittring inom vänstern, Första Världskriget. Ja, ni fattar, det händer en hel del. Och allt detta skildrat genom Emelie, Gunnar, August och de andra. Klart att det blir bra då!
September 14, 2023
Inte samma klass som första två, tyvärr.. Men fortfarande väldigt gripande. Karaktärerna växer.
July 16, 2023
I den tredje delen av Fogelströms roman, som utspelar sig mellan 1900 och 1925, får vi se hur livet börjar förändras och bli mer drägligt för några av karaktärerna. Kriget blir en central del av handlingen, och vi följer de fattiga tiderna under själva kriget och krisen som följer efter det. Trots de svåra omständigheterna, avslutas boken på 1920-talet med en viss framtidstro, och Emelies reflektioner över sina föräldrars liv ger en stark kontrast till det liv hon upplever nu - något som de aldrig hade kunnat drömma om.
Det som verkligen slår mig när jag läser är hur otroligt verkliga Fogelströms karaktärer är. Deras tankegångar, styrkor och svagheter känns så genuina och mänskliga. Detta är förstås något som är genomgående i hela berättelsen, men det blir särskilt tydligt här. Vi ser det i Augusts rädsla för sitt förflutna med Bärta, i Emelies känsla av trötthet över ansvar samtidigt som hon är rädd att släppa det, i Tummens förskönande av minnen om Henning och i allas längtan efter kärlek och gemenskap. Fogelström använder sig också av olika språkstilar beroende på vilken karaktär som är i fokus, vilket bidrar till att karaktärerna framstår som ännu mer autentiska.
I slutet av boken återstår endast Emelie som kan minnas sina föräldrar Henning och Lotten, och detta ger en sorgsen ton då hon inser att de gamla generationerna sakta glöms bort. Det är här som Fogelströms storhet som författare blir tydlig - han fångar och förmedlar den kontinuerliga förändringen och utvecklingen i staden och människornas liv. Generationer kommer och går, staden omvandlas, och den gamla stadsbilden och människornas minnen försvinner gradvis och glöms bort.
"Minns du den stad" illustrerar denna parallell på ett särskilt tydligt sätt. De äldre generationerna hamnar i skuggan av de nya, och staden genomgår en omvälvande förvandling där den gamla stadsbilden försvinner och blir bortglömd. Det är i denna kraftfulla skildring av livets eviga flöde och den ständiga förändringen som Fogelströms verk verkligen blir en tidlös och rörande berättelse om mänsklighetens resa genom tid och rum. Romanen blir en påminnelse om att vi, precis som städerna vi bor i, är en del av en större och evigt föränderlig historia.
Det som verkligen slår mig när jag läser är hur otroligt verkliga Fogelströms karaktärer är. Deras tankegångar, styrkor och svagheter känns så genuina och mänskliga. Detta är förstås något som är genomgående i hela berättelsen, men det blir särskilt tydligt här. Vi ser det i Augusts rädsla för sitt förflutna med Bärta, i Emelies känsla av trötthet över ansvar samtidigt som hon är rädd att släppa det, i Tummens förskönande av minnen om Henning och i allas längtan efter kärlek och gemenskap. Fogelström använder sig också av olika språkstilar beroende på vilken karaktär som är i fokus, vilket bidrar till att karaktärerna framstår som ännu mer autentiska.
I slutet av boken återstår endast Emelie som kan minnas sina föräldrar Henning och Lotten, och detta ger en sorgsen ton då hon inser att de gamla generationerna sakta glöms bort. Det är här som Fogelströms storhet som författare blir tydlig - han fångar och förmedlar den kontinuerliga förändringen och utvecklingen i staden och människornas liv. Generationer kommer och går, staden omvandlas, och den gamla stadsbilden och människornas minnen försvinner gradvis och glöms bort.
"Minns du den stad" illustrerar denna parallell på ett särskilt tydligt sätt. De äldre generationerna hamnar i skuggan av de nya, och staden genomgår en omvälvande förvandling där den gamla stadsbilden försvinner och blir bortglömd. Det är i denna kraftfulla skildring av livets eviga flöde och den ständiga förändringen som Fogelströms verk verkligen blir en tidlös och rörande berättelse om mänsklighetens resa genom tid och rum. Romanen blir en påminnelse om att vi, precis som städerna vi bor i, är en del av en större och evigt föränderlig historia.
This entire review has been hidden because of spoilers.
April 4, 2018
Jag lyssnade på Minns du den stad. Den är lika fint skriven som de tidigare böckerna i serien. Jag förväntade mig nästan att inte orka läsa ut boken - hur skulle den kunna bidra med något nytt? Det kändes som att börja om på exakt samma bok för tredje gången!
Men så blev det inte. Karaktärerna är så fina. Miljöbeskrivningarna är fantastiska. Jag ser Stockholm på ett nytt sätt varje gång jag läser Per Anders Fogelström. Absolut läsvärd för dig som har tid.
Men så blev det inte. Karaktärerna är så fina. Miljöbeskrivningarna är fantastiska. Jag ser Stockholm på ett nytt sätt varje gång jag läser Per Anders Fogelström. Absolut läsvärd för dig som har tid.
July 15, 2023
Helt fantastisk
July 28, 2021
För mig, det intreassantaste i denna delen är att se hur staden lever och vad den har för problem under första världskriget. Det är ett ämne som inte pratas om särskilt ofta, de flesta dokumentärerna fokuserar på länderna som var icke-neutrala och säger inte så mycket om dem som inte var med i kriget. Visst påverkas dessa länder med av kriget och här får vi ett skymt om hur Sverige/Stockholm hade det under de åren: ransonering, produktionen fokuserar på att stödja krig-relaterad handel med andra länder, företag som går i konkurs, arbetslöshet, det finska inbördeskriget m.m.
Andra moment och karaktärer som nämns som jag skrivit ner (det finns mycket mer än dem, det finns några kapitel på slutet där varje paragraf är en sån referens):
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fabian_...
http://www.mordkartan.se/stockholm/ra...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Leon_La...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amalthe...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetar...
https://en.wikipedia.org/wiki/Georges...
Tillbaka till huvudkaraktärerna så är det inte så mycket skillnad jämfört med den andra delen i serien. Det största som händer är försoningen mellan Gunnar och August som märkligt nog händer utanför berättelsen på en otillfredsställande sätt. Emelie är fortfarande sig själv fast hon byter jobb, Augusts familj utvidgas, Jenny fokuserar på sitt skådespelarjobb (varje bok har en karaktär som tycks vara där för att representera "konsten", Jenny är den i denna delen och hon bär med sig början av kinematografi).
Återigen har sista kapitlet meningen att staden är en levande sak som går igenom ändringar hela tiden och drivs av krafter som verkar vara större än summan av dess delar/invånare. Ett sätt att läsa boken på vore att inte fokusera på individuella händelser i karaktärernas liv utan att försöka lägga allt i perspektiv och förstå hur de förhåller sig till staden.
Andra moment och karaktärer som nämns som jag skrivit ner (det finns mycket mer än dem, det finns några kapitel på slutet där varje paragraf är en sån referens):
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fabian_...
http://www.mordkartan.se/stockholm/ra...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Leon_La...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Amalthe...
https://sv.wikipedia.org/wiki/Arbetar...
https://en.wikipedia.org/wiki/Georges...
Tillbaka till huvudkaraktärerna så är det inte så mycket skillnad jämfört med den andra delen i serien. Det största som händer är försoningen mellan Gunnar och August som märkligt nog händer utanför berättelsen på en otillfredsställande sätt. Emelie är fortfarande sig själv fast hon byter jobb, Augusts familj utvidgas, Jenny fokuserar på sitt skådespelarjobb (varje bok har en karaktär som tycks vara där för att representera "konsten", Jenny är den i denna delen och hon bär med sig början av kinematografi).
Återigen har sista kapitlet meningen att staden är en levande sak som går igenom ändringar hela tiden och drivs av krafter som verkar vara större än summan av dess delar/invånare. Ett sätt att läsa boken på vore att inte fokusera på individuella händelser i karaktärernas liv utan att försöka lägga allt i perspektiv och förstå hur de förhåller sig till staden.
April 20, 2023
STOCKHOLM! (Enskede!) Jättesvårt att ranka den här serien, är det femmor allihop? Tror typ det.
”Sovande, drömmande bakgathus. Kvarter som glömt sig kvar, rester från en försvunnen stad. Men från det fria berget strax intill var utsikten vid över nuets stad.
Minns du?
Minns du husen, händelserna, människorna? Allt detta som nu är borta och som inte tycks ha lämnat några spår efter sig. Allt som är glömt, så glömt att man måste fråga sig om det var helt betydelselöst.
Ändå hade väl varje handling och varje val sin betydelse, utstakade vägen till nuet, skapade grund och förutsättning för dagens stad och liv.”
”… vagnen rullade ut på rena landet, for genom grönskan kring Fredriksdal, nedför gamla galgbacken och kolerakyrkogården, uppför sluttningen mot Johanneshov. Stannade intill det stora slakthuset som blivit klart några år före kriget, fortsatte mellan villorna vid Södertörnsvägen. När den kom fram till Sockenvägen svängde den österut, mellan kyrkogårdarna. Emelie skulle följa med till ändhållplatsen nära Tyresövägen.”
”Tidningarna fyllde flera sidor med dödsannonser varje dag. På apoteken tog lagren av acetylsalicylsyra och aspirin slut. Många klagade över de ständiga begravningsringningarna i kyrkorna, det blev extra svårt för de sjuka med denna evinnerliga påminnelse om deras dödlighet.”
”Sovande, drömmande bakgathus. Kvarter som glömt sig kvar, rester från en försvunnen stad. Men från det fria berget strax intill var utsikten vid över nuets stad.
Minns du?
Minns du husen, händelserna, människorna? Allt detta som nu är borta och som inte tycks ha lämnat några spår efter sig. Allt som är glömt, så glömt att man måste fråga sig om det var helt betydelselöst.
Ändå hade väl varje handling och varje val sin betydelse, utstakade vägen till nuet, skapade grund och förutsättning för dagens stad och liv.”
”… vagnen rullade ut på rena landet, for genom grönskan kring Fredriksdal, nedför gamla galgbacken och kolerakyrkogården, uppför sluttningen mot Johanneshov. Stannade intill det stora slakthuset som blivit klart några år före kriget, fortsatte mellan villorna vid Södertörnsvägen. När den kom fram till Sockenvägen svängde den österut, mellan kyrkogårdarna. Emelie skulle följa med till ändhållplatsen nära Tyresövägen.”
”Tidningarna fyllde flera sidor med dödsannonser varje dag. På apoteken tog lagren av acetylsalicylsyra och aspirin slut. Många klagade över de ständiga begravningsringningarna i kyrkorna, det blev extra svårt för de sjuka med denna evinnerliga påminnelse om deras dödlighet.”
Displaying 1 - 30 of 84 reviews