När Ericas sambo Tom berättar att han vill ta en paus i deras förhållande, rasar hela Ericas värld. // Hon som trodde att deras liv tillsammans var perfekt! Sent en kväll när Erica tröstat sig med några glas vin, ringer det på dörren. Utanför står en stilig man som presenterar sig som Döden. Och utan att Erica riktigt har förstått hur det gått till, har hon bjudit in honom. // Döden visar sig vara en charmerande man som gärna lagar fantastiska middagar och vet att uppskatta ett glas gott vin. Dessutom är han en bra lyssnare och beter sig alltid som en oklanderlig gentleman. Inte konstigt Erica låter sig charmas. // Men att inleda en relation med Döden får alltid oanade konsekvenser...
Vad som verkligen dödade (höhö) den här boken var språket. Det är formellt och sakligt på ett opersonligt sätt som gjorde att alla karaktärer lät som att de var en beige vägg med en pinne i röven. Allt var alldagligt. Döden är någon random snubbe i polotröja och jeans som bara vill ha någon att umgås med. Han babblar om kosmiska gudar och istället för att Erica får lite känslor så har hon en känsla av att allt är som det ska, eller snarare att hon är otroligt matt, när det gäller Döden. Men vad hade jag egentigen väntat mig av en person som myser ner sig i soffan med en filt och ORDBOKEN?! Det får i sin tur mig att känna mig matt.
The major letdown of this book is the heroine/narrator is not a likable character, even though at first she's understandable: a middle age woman whose life was thrown out of balance and she is under a lot of stress, then she met Death, in the flesh.
But later, the narrator became increasingly dull and overly trusting, then I started to dislike her, still I like how the author made Death and Devil as her characters, and how she mentioned/described God, Jesus and angels without making all those supernatural figures look dull and out-of-character.
Alas, I got bored while reading this work... There was minimal plot development, no "action" and I didn't feel it. Everything is somehow standard, dim and monotonous. I never judge a book by its cover or name. I always pay attention only to its "relationship" with the reader which is generously presented on our beloved website... But here, unfortunately, I was wrong.
В меру увлекательно. Page turner. Но диких восторгов не было. Снова религиозная тема вписана в сюжет, чего я не люблю. Как самолетное, отпускное и пляжное чтиво вполне себе 👌🏻
If it was possible I would have given this 2 1/2 as I actually couldn't make my mind up if it was any good or not. Sometimes thought provoking and sometimes boring. I very could have lived with not having the section on the story of Jesus and Death. At times I was a Little irritated over the idea of Death being a Young man who didn't seem to work very hard considering how many people must die ever day. I also had a sinking feeling that it was all going to turn out predicatable so I was very glas when it didn't. I was also a little irritated with the main character and her desire for revenge and self centred-ness and nearly all of her choices. But again, this was all saved by the ending which was well chosen.
Fantastisk bok om hur livssituationer kan omkullkastas på de mest omvälvande sätt. Där förtvivlan och bestörtning blandas med värme, kärlek, humor och existensiella funderingar. Maria Ernestam använder språket på ett lite underfundigt sätt. Hennes böcker tilltalar mig verkligen!
Jag läste nyligen "Busters öron" och den hade också fått 5 stjärnor om jag hade kunnat betygsätta den här (fanns ej att söka på). Nu väntar jag otåligt på nästa bokpaket från bokus där hennes tredje bok, "Kleopatras kam" finns med.
Hoppas att hon har påbörjat ytterligare böcker, för jag vill se mer av Maria Ernestam!