Besökaren möts av samma doft - både i de fina salongerna och på de sjaskiga syltorna. Opiumrökens söta arom fyller rum och lungor. Hos de sittande kring borden, eller liggande på schäslongerna, inger den först en uppfriskande känsla, en klarhet, nästan som om synen förbättrats. Snart sveps de in i ett lugn och välbehag som övergår i avslappning, sömnighet och ett drömlikt tillstånd där alla bekymmer tycks fjärran.
När Brittiska ostindiska kompaniet använde opiumet som en murbräcka in i den lukrativa kinesiska handeln förvandlades Kina till en nation av missbrukare. Den starkt beroendeframkallande drogen blev så populär och försämrade folkhälsan så till den grad att handeln förbjöds av regeringen. Att beröva britterna en så stor inkomstkälla gjorde man inte ostraffat och svaret gavs med vapenmakt.
I Opiumkrigen berättar Bertil Lintner, expert inom asiatisk historia och politik, om opiumets långa historia och hur den kom att forma det Kina som gick in i 1900-talet. Det är en häpnadsväckande djupdykning i ett stycke asiatisk historia som också innehåller bakgrunden till den speciella relationen mellan Kina och Hongkong, vilken än idag är högst aktuell.
Smått rörig men bra. Opium är centralt i boken och framförallt Kinas historia. Drogen brukades av den breda massan; både den rika eliten och de lågt ställda. Människor var direkt beroende av opium, vilket många menade på gjorde kineserna svaga som folk. Krig bröt ut 1839–1842, 1856–1860 - genom vilka Storbritannien och Frankrike tvingade Kina att acceptera opiumhandeln och ge handelsprivilegier åt segrarna. De betraktas ofta som början till slutet av Kinas historia som kejsardöme. Bönder började odla vallmo mer och mer - antingen som ekonomisk aspekt eller under tvång. Vid vissa tidpunkter fanns det mer opium än ris, vilket skapade en hungersproblematik.
Det fanns många som försökte lösa problematiken med opiumet. Initialt ville man ersätta opiumet med morfin men det ledde till katastrof. Sedan testade man heroin, vilket gav samma usla resultat.
Kinas historia belyses inte speciellt ofta utifrån ett perspektiv från västvärlden. Därför är det intressant att få höra på det.
Anders Ljungstedt var stor i Kina och tjänade mycket pengar, vilket han bland annat använde för att finansiera en skola i Linköping.
It’s colonialism all the way down, huh? Fascinating and informative, though the book is too short and general to amount to much more than a crash course. But a crash course is what I wanted and what I got. Interesting to think about how much of current conflicts have their roots here — did not know most of this and hope I remember it!
The Opium Wars have got to be two of the most openly greedy wars ever on the part of the aggressors. At least nowadays we make up palatable excuses lol we don’t just go alright we’re going to shoot the shit out of you until you let us get your population addicted to expensive drugs that only we are allowed to sell
Helt okej bok. Den hade kanske kunnat avgränsats annorlunda eftersom Bertil egentligen skriver om Kinas historia från 1800-talets början till idag. Men boken är väldigt kompakt vad gäller fakta och jag kan inget annat än att rekommendera den!
Började svagt med rejäl korvstoppning av namn men sen blev det väldigt intressant och lärorikt om en del av historien jag hade dålig koll på. Framförallt intressant om Hong Kongs historia.