Våren 2014 startade Fanna Ndow Norrby kontot @SvartKvinna på sociala medier. Hon var trött på den sexism och rasism som svarta kvinnor i Sverige möter. Gensvaret blev massivt - på bara en dag fick kontot över 10 000 följare och inom ett par månader läste och diskuterade mer än 40 000 personer kontot. I Svart kvinna samlar Fanna Ndow Norrby den bredd av berättelser som ett stort antal svarta kvinnor i Sverige delat med sig av. Tillsammans med nyskrivna texter är boken en djupdykning i det som så oskyldigt kallas vardagsrasism, men som berör grundläggande frågor om existensberättigande och ojämlikhet.
Med texter av Amie Bramme Sey, Amira Diallo, Alle Eriksson, Yodit Girmay, Tatiana Håkanson, Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström, Tyson McVey, Marilyne Ntumba Mabambu, Bilan Osman, Adam Tensta och Salem Yohannes.
Jag som själv har tyckt att jag är woke blev chockad över en del innehåll, det är så otroligt viktig läsning. Väldigt snabbläst, kraftfull och enkel att ta till sig.
Jag är tacksam för att dessa kvinnor, flickor, män och pojkar (hen, icke-binära, queer, vad man än identifierar sig som) berättat sina historier och publicerat dem för allmänheten att läsa. Jag är privilegierad nog att inte ha upplevt ens 90% av det som berättats, men det är inte ett privilegium jag trivs med. Det är så sjukt att veta att folk beter sig så rasistiskt och sen påstår att vi lever i ett post-rasistiskt samhälle.
Under våren 2014 startades ett Instagramkonto, som kallades SvartKvinna, av Fanna Ndow Norrby som ett resultat av den trötthet och frustration hon kände över hur svarta kvinnor behandlades i Sverige – trött på den sexism och rasism svenska svarta kvinnor dagligen möter av sin omgivning. Det tog endast några månader för kontot att få cirka 40 000 följare; där följarna läste, berättade och diskuterade kring just detta. Det handlade om allt från vardagsrasism till rasistiska uttalanden av främlingar på gatan till rädslan för att bli utsatt för våldsbrott just på grund av att vara en svart kvinna. Den här boken är en sorts samling av dessa berättelser och upplevelser samt ett antal nya kortare texter om rasism i Sverige och hur den visar sig men även hur den gömmer sig.
Jag kommer ihåg när instagramkontot först skapades, och jag kommer även ihåg de liknande som strax efter följde. Men just SvartKvinna kändes viktig att följa. Vi svenskar, speciellt vi som är vita (det går att applicera detta till cispersoner, heterosexuella och dylikt men det är av mindre betydelse i en diskussion om just anti-svart rasism), har en tendens att skryta om hur jämlikt och inkluderande Sverige är. Som HBTQ-person vet jag själv hur mycket detta inte stämmer alls – men samtidigt... när det gäller rasism har jag faktiskt ingen jävla aning. För rasism är ingenting som påverkar mig, jag är vit. Även om jag försöker så är det omöjligt för mig att snappa upp all vardagsrasism i min omgivning, lika omöjligt som det är möjligt att jag själv bidrar till den.
Därför lånade jag den här boken direkt när jag såg den på hyllan i biblioteket. Jag vill vara bättre. Jag vill lära mig att inte bidra till vardagsrasism och kränkande fördomar. Det är inte acceptabelt men det är tyvärr en sanning för en person som är vit. Samtidigt är det definitivt inte svarta människors ansvarighet att se till att jag lär mig vad som är rasistiskt och vad som inte är det – eller hur rasistiskt det svenska samhället faktiskt är även om jag tror att det inte alls är så rasistiskt.
Den här boken var definitivt en ögonöppnare. Jag kände igen många scenarion; som hur min familj tar i mina kusiners hår utan att fråga och förtjust utbrister hur fint deras hår är eller hur familj, vänner och bekanta inte är nöjda förrän de får reda på inte vart personen kommer från i Sverige utan vilket land de eller deras föräldrar eller deras far- eller morföräldrar kommer ifrån. Men det fick mig även att inse att det här är Sverige, mitt Sverige. Det här är inte USA – ett land vars rasism vi konstant suckar över. Visserligen finns det stora skillnader i rasismen i USA och Sverige men det tar inte bort det faktum att båda är rasism. Det är inget vackert Sverige men vad är värre? Att medge att det svenska samhället är genomsyrat av rasism eller att låtsas som att det inte är det för att hålla uppe någon sorts fin fasad om ett idealt samhälle?
Ett idealt samhälle är ett samhälle där alla är lika mycket värda. Ett samhälle utan rasism. Jag mår illa av att tänka på hur icke-vita svenskar behandlas och hur de känner inför sitt eget land, sitt eget samhälle. Det är dags att ändra på det nu. Börja med att läsa denna bok, alla vita svenskar – och kämpa sedan emot vardagsrasismen. Krossa den. För det finns ingen ursäkt till varför en del människor ser händelserna i denna bok som en del av sin vardag.
I Svart kvinna visar Fanna Ndow Norrby rasismen som finns i Sverige; på skolor, på arbetsplatser, på stan, överallt. Boken är en blandning av korta och lite längre texter som är skrivna av svarta personer, främst kvinnor, som delar med sig av sina berättelser.
Jag blir arg och ledsen över att vårt samhälle har sått alla frön av rasism som blivit träd och till sist blivit skog, en skog av så mycket hat. Visst är det dags att återplantera med ett nytt träslag? Den här boken visar rasism som svarta personer i Sverige har utsatts och fortfarande utsätts för och det är verkligen viktig läsning! Det gör ont att läsa men det är ingenting av hur ont det gör i alla som delat med sig av berättelserna, hur ont det gör i alla som utsätts för rasism dagligen. Det är verkligen sorgligt att material till en sådan här bok finns, att dessa berättelser är verkliga.
Läs Svart kvinna, läs dess 208 sidor och öppna ögonen och se att Sverige är mer än bara oskyldigt och snällt. Lyssna på poddar och radio, läs andra böcker och följ konton som lyfter rasismfrågan och andra viktiga ämnen. Nu måste vi hjälpas åt tillsammans för en framtid av kärlek, utan hat. Det räcker nu!
Hmm svår att ratea. Det jag gillade var de egna korta berättelserna men de längre mellan de olika avsnitten var idk inte i min smak typ. Det var ingen bredd på perspektiv i överhuvudtaget och det var synd.
Bästa boken jag läst som handlar om hur rasismen skadar i Sverige. Otroligt viktig läsning speciellt för alla icke-svarta för att faktiskt förstå, få en djupare inblick och perspektiv för vad svarta personer bär med sig.
Fanna Ndow Norrby created the instagram account @SvartKvinna, that means black woman, in 2014. She was tired of sexism and racism that black women are facing every day. In her book, Fanna Ndow Norrby collects many voices of black women in Sweden.
The book shows how much non-white women, and men, have to face, every day. It is extremely important to talk about it, to give people a voice. In the book, many people tell their stories in different places in Sweden and every one is as horrible. Many parts are beautifully written, almost poetic.
Hemsk men viktig bok om rasismen som fortfarande finns i Sverige. Som vit kvinna är det så mycket som jag inte ser, och det är en anledning till att denna bok är så viktig, för den ger en bra inblick i hur rasistiskt vårt samhälle fortfarande är för oss utomstående som slipper utsättas. Läs!
Viktig, exempelutdragen var det som tilltalade mig eftersom det andra var ren och skär fakta, vilket jag var beredd på och vars relevans jag inte vill nedvärdera!
Ordet som har förslavat flera miljoner människor. Ordet som fortsätter att förtrycka miljoner människor. Ordet som skriks efter mig på gator och torg. Ordet som användes som mitt förnamn. Ordet som avhumaniserar miljoner. Ordet som var det sista många fick höra innan de lynchades. Ordet som inneburit ett historiskt trauma för världen. Ordet som skapat global orättvisa. Ordet som dragit streck på Afrikas kontinent. Ordet som jag hörde innan jag blev misshandlad på gatan. Ordet som skreks samtidigt som en banan kastades mot mig. Ordet som när jag minst anar det kan riktas mot mig för att sänka mig. Ordet som bidrar till fattigdom, hungersnöd och svältande barn. Ordet som uppkom för att förslava, förtrycka och förnedra.
Det är bara ett ord, säger de.
Att såret aldrig läker vet de.
Men det är bara ett ord, säger de. - Tatiana Håkansson
Förmodligen en av de viktigaste böckerna jag läser 2020. Vedervärdigt hur verkligheten ser ut, men otroligt berörande och ack så viktigt som vit. Läs den!
Denna bok är en sammanställning över vad samhället egentligen ser ut för svarta individer. Jag anser att denna bok är den enda boken som faktiskt visar verkligheten för svarta barn,ungdomar och vuxna. Den öppnar upp ögonen för läsarna och visar att samhället inte alls har gjort en stor utveckling. Att det fortfarande finns stora skillnader mellan svarta och vita. Även om man flertals gånger säger att alla människor är lika mycket värda så är det inte alla som följer det. Denna bok visar verkligheten, den visar hur segregerat vår samhälle är och hyr många drabbas av detta. "Det här är en bok om vår om våra liv. Om andras ord. Om Sverige idag"
This entire review has been hidden because of spoilers.
Noen beskrev den som «sjokkerende, men ikke overraskende», og det syns jeg var en bra beskrivelse, men jeg er likevel overraska. Jeg burde sikkert ikke være det, men det er jeg — overraska over hva folk kan finne på å tenke, si og gjøre, og overraska over hva andre må finne seg i og føle på! Altså, jeg vet jo det skjer jævlig mye dritt, men jeg blir alltid overraska over hvor dårlig mennesker kan behandle andre mennesker.
Boka inneholder mange jævlige opplevelser, noen sjuuuhukt bra artikler og dikt. En av favorittekstene ble et av diktene. Lærte masse bra terminologi av denne boka, og det har gjort meg nysgjerrig på om vi har tilsvarende på norsk, er også litt flau over at jeg har mer språk for dette tema på engelsk og nå svensk enn norsk, haha.
Så otroligt viktig bok om rasismen i Sverige. Många gånger riktas blickarna mot USA och att det är "så mycket värre där", men den här boken lyfter upp hur rasismen är etablerad här. Boken berörde verkligen och gjorde mig både arg, ledsen och frustrerad. Hur människor kan behandlas så pass annorlunda bara på grund av sin hudfärg. Jag har svårt att formulera mig om den här boken, men jag vet att det är fler som borde läsa den. Få folk att utbilda sig mer inom ämnet för att öppna upp förståelsen mellan människor. Vill i samband med denna recension även tipsa om Betlehem Isaaks sommarprat i P1 där hon pratar om rasism i Sverige och har hon upplevt det.