Oscar Levertins vänner

by Martina Montelius

Borde kulturtanterna knarka mer? Det tycker Boel Märgåker, själv kulturtant tillika manisk bokälskare. Hela sitt liv har hon burit på en uppdämd vrede. Nu är hon 62 år, känslomässigt isolerad och förmodligen olyckligt kär i sin psykolog.

På en litteraturkryssning bestämmer sig Boel för att kasta alla hämningar över bord. Bort med moralen – det är dags för brunstkarneval! Något måste fan hända nu, kanske måste någon dö. Varför ska en tänkande kvinna kröna sin livsgärning med att vara fogligare än hon behöver?

Oscar Levertins vänner är en högst osedlig erotisk thriller, eller lika gärna en universell berättelse om skuld, nåd och längtan efter närhet.

Genres: Fiction, Swedish Literature, Humor

155 pages, Hardcover

First published April 1, 2015

About the author

Martina är en svensk författare, främst dramatiker, och regissör.

Reviews

[Anna · Rating 4 out of 5]

Har nu ett helt annat perspektiv på kulturtanter! Underbar tokig historia.

[Linda Nordgren · Rating 3 out of 5]

Jag har lärt mig väldigt många nya ord!

[Clara · Rating 2 out of 5]

2,5⭐
Karaktärernas livsöden var väldigt sorgliga men det livade upp med skämt/ grova upptåg. Boken var inte förutsägbar men blev ändå lite platt på något sätt?

[Linda · Rating 4 out of 5]

Boel Märgåker has founded the Oscar Levertins friends association, where said author is discussed. The members are going on a literature cruise and Boel decides to loosen up. She is tired of her husband Greger, to control her emotions and comfort other people. The cruise becomes a surrealistic adventure. But an older woman interested in culture, that is expected to smile and be nice all the time, can't have sex and take drogs, can she?

Marina Montelius, dramatist and director, made her novel debut 2013 with Främlingsleguanen. This book is also short, but dense, written in a way that characterizes the author. The tone is comical and entertaining, but shifts abruptly to a darkness with secrets such as sexual assault and violence. The blackness is even more emphasized as the novel alters between light and dark.

Boel needs literature to live, or perhaps to survive. She finds comfort in it. Perhaps it's the way it works for many people that love literature. The novel portrays people struggling with themselves, and how literature helps them with that. But, first and foremost, Martina Montelius honor the mature woman. People has constantly commented on Boel's body and person, as recent as this cruise, when a man mocked her favorite author Joyce Carol Oates and dismissed her admiration for her, or another man being intimate with her stated that it's good that she can't be pregnant. Of course, there are some deeper levels of loneliness and betrayal since she was a child that is the foundation for Boel's depression, and she decides that she has had enough. The novel is plunging into the depths of the mechanisms of psychology. A mature woman that refuses to accept the expectations of society is perhaps viewed with pity by some, but never the less it's relieving. The mature woman is seldom portrayed in neither fiction or reality. How often do we wonder about what they feel? This book makes you wonder about that.

[Marie · Rating 4 out of 5]

Det babyblå omslaget lurade mig. Baksidestexten likaså. "Borde kulturtanterna knarka mer?" börjar den. Coolt, en kulturtant som vill supa, knulla och slåss i tillägg till de djupa diskussionerna om litteraturens alla sidor, tänkte jag. Och jag gillar när stereotyper blir utmanade.

Och första kapitlet fortsätter vagga in mig i den tron. Fast med ett ganska grovt språk. Sedan blir det värre och jag sätter skrattet i halsen och associerar om. Nikanor Teratologens Att hata allt mänskligt liv och Franz Kafkas Processen i kombination med någon True story: min värsta uppväxt-bok börjar kännas som rimligare influenser än feel good-litteraturen för den här berättelsen. Och huvudpersonen Boel är inte ens en stereotyp.

Det är ljuvligt att läsa en välskriven bok som leker med språket. Det är roligt att det till och med finns en gliring mot särskrivningar.

[Sebastian Lönnlöv]

Ekivok, synonymrikt skriven, mörk men rolig. Läste med skräckblandad förtjusning.

[Fanny Ebba · Rating 3 out of 5]

Egentligen en mycket sorglig historia klädd i kvick humor. Boel beskrivs som en mycket intellektuell medelålderskvinna som haft en enormt utsatt uppväxt och sedan dess gjort allt hon kan för att hålla ihop sig.
Författaren är en fantastisk ordkonstnär och det är det som gör boken speciell och något utöver det vanliga.
För mig var de andra karaktärerna i boken lite för underliga vilket gjorde att jag tröttnade något.

[Annasara · Rating 4 out of 5]

En bok om äckliga män som vägrar att skämmas och en kvinna som har bestämt sig för att våga ta plats. Det finaste med Martina Montelius böcker är att de är ett stort f*ck you - finger till finlitteraturen.

Ps. Skulle också kunna beskrivas som tantporr.

[Stéphanie Jurzysta · Rating 3 out of 5]

Svårbedömd bok. Det är en ganska fin historia gömd bakom allt snusk. Men heder åt huvudpersonen Boel, kulturtanten som vill supa, knulla och knarka (med de orden...) Montelius har ett roligt språk och gör en historia som skulle gå att berätta på ett helt annat sätt med det här greppet till helt sin egen.

[Alekz · Rating 4 out of 5]

Så sanslöst jävla hysteriskt rolig. Minst sagt en uppfriskande och oförutsägbar bok, med skönaste protagonisten ever. Dock även otroligt sorglig - när skrattet lagt sig.

[Teolinda Stark · Rating 5 out of 5]

Vilken kvinna, denna Boel!
Som grundare till den lilla föreningen, Oscar Levertins vänner, ordnar hon så att de kan åka på litteraturkryssning och träffa namnkunniga författare. Gruppen består förutom av Boel själv av Margaretha - en collieuppfödare som ägnar sig åt swingsex tillsammans med mannen och som har en kropp som Boel dyrkar, Leif - en hustrumisshandlare som inte ångrar vad han gjort mot frun utan mest tycker synd om sig själv och Jörgen - som är på jakt efter en ny Mimmimamma. Utanför gruppen men ständigt i Boels tankar är psykologen Raisa som hon är hemligt förälskad i.

Jag skrattar mig igenom stora delar och ja, bilderna som flödar fram medan Martina själv läser för mig, är kanske inte de vackraste bilderna men jag älskar dem.
Men i bakgrunden lurar det sorgliga, Boels uppväxt med en mamma som går på piller och en pappa som förgriper sig på henne.

Boken är snuskig, erotisk, pervers och språket kan vara för mycket för vissa. För mig är det helt perfekt!

[John Carlsson · Rating 3 out of 5]

Boel Märgåker får nog av allt och låter alla regler och begränsningar fara och flyga när hon och det Oskar Levertin-sällskap hon leder åker på en författarkryssning. Jag kan inte bestämma mig om de hejdlösa utsvävningarna blir tröttsamma eller om de mestadels är underhållande. En rolig bok som ändå bär på ett djup och ett mörker. Lite osäker på om detta är en 3 eller 4. Sätter 3 för säkerhets skull så länge!

[Paulina Jonsson · Rating 5 out of 5]

Bästa boken jag har läst. Det som beskrivs i början tycks vid första anblick vara simpelt, men allt klarnar och komplexiteten i Boel är så tydlig, ändå är hon så enkel. Jag älskade språket, hur gamla uttryck färgar boken, hur det formar hemsk fakta i kontext. Inte en enda sida var tråkig, jag skrattade, grät och fick nya insikter. Alla borde läsa denna bok!!!

[Åsa Svensson · Rating 3 out of 5]

Kul idé och jag brukar vara svag för Montelius knäppheter, men jag saknar något.... lite hjärta? Tycker mest om partierna som beskriver de andra karaktärerna i sällskapet, men Boel förtjänar lite mer kärlek.

[Anna Larsdotter · Rating 2 out of 5]

2,5. Författaren njuter av att hantera språket, det är uppfriskande och ofta kul, men det är också en så kall skildring, hjärtlös. För mig ter sig huvudpersonen dessutom orimlig med alla sina motsägelsefulla karaktärsdrag.

[J · Rating 2 out of 5]

Jag tror nog att jag var lite för långt bort från målgruppen i detta fallet. Jag upplevde den som mycket tråkig och kände inte att den gav mig något över huvud taget.

[Katarina Parneby · Rating 4 out of 5]

Boel... vilken kvinna! :-)

[Adéle Jordan · Rating 2 out of 5]

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den här boken eller hur jag ska recensera den. Antingen är jag för snål eller för generös med betyget, jag vet i fan!

[Jack · Rating 3 out of 5]

Nja.. Den var väl lite rolig men den fick aldrig tag i mig.

[Monica · Rating 4 out of 5]

Brutalt, roligt, sorgligt och väldigt rättframt! Montelius är en mästare på att balansera mellan det humoristiska och det outhärdliga.

[Maria · Rating 4 out of 5]

Spännande handling, elegant språk, men ack så äcklig huvudperson, vilket förstås är poängen, men man vill helst skölja munnen efteråt.

[Lina Fahlborg · Rating 3 out of 5]

Rolig och annorlunda bok! Blev bättre mot slutet

[Hanna Lundström · Rating 5 out of 5]

En banger

[Maja R · Rating 1 out of 5]

Väldigt roligt och påhittiga karaktärer, men tyvärr ett evigt staplande av tramsigt snusk. Känns som att författaren försökte slå något slags rekord i vulgaritet

[Jolina · Rating 2 out of 5]

Skrattade visserligen till en gång men det var tyvärr inte värt det höga priset, det vill säga min libidos fortlevnad

[Linda · Rating 3 out of 5]

Inte riktigt säker på vad fan jag just läste, men gillar Montelius sätt att skriva från karaktärer som ofta inte får synas i litteraturen. Och stundtals tjuvrolig var den!

[Bmale · Rating 3 out of 5]

Står mellan svag trea eller stark tvåa, men jag är snäll idag. Den är underhållande och väldigt snabb-/lättläst. Många roliga formuleringar, men också allvarliga och intressanta betraktelser. Känner faktiskt igen mig lite då och då, något min sambo verkade lite förskräckt över. Det jag tycker är starkast i boken är inte huvudpersonen Boels misslyckade "frigörelse" och miserabla uppväxt, utan den välbehövliga beskrivningen av "svinet" Leif, som nästan slagit ihjäl mamman till sina barn för många år sedan, och sedan dess lever ett ensamt och hemligt liv i vetskapen att han är ett svin. Detta är tyvärr en väldigt liten del av romanen. Historien i stort är inte särskilt intressant och man kommer aldrig lika nära personernas psyke som man kommer deras kroppsvätskor m.m. Jag har inte svårt för att läsa om sådant på något vis, men det är varken intressant eller spännande. Det späder bara ut en redan tunn bok. Det kanske är så att denna roman är mest givande för de läsare som har lite svårt för sånt, som är lite reserverade, konservativa och trångsynta. Det bygger liksom på att det är tabu, och det är det inte för mig. Hur som helst blev det ändå många skratt, och allvaret finns där och skulle kunna vara grund för en mer utvecklad roman, vilket förvisso inte verkar ha varit intentionen här, men som skulle ha tilltalat mig desto mer.

[Amanda · Rating 3 out of 5]

Vad jag tyckte om boken? Svårt att sätta fingret på. Boel vill supa och knulla. Härligt för henne! Men inunder finns också en massa ångest. Inte lika härligt för henne! Berättelsen byggs upp ett finkulturellt språk, som ställs i kontrast mot svordomar, könsord och allmän misär. Och ja, jag gillar att läsa med svordomar, könsord och allmän misär. Men jag vet inte. För mig fungerade det inte riktigt i den här historien. Kanske kändes det lite för tydligt i texten att: TITTA-VILKEN-CHOCK! DET-ÄR-HÄR-DU-SKA-SKRATTA. Som att författaren skrivit mer för att roa andra, än för att roa sig själv.

[Anna Björklund · Rating 4 out of 5]

En orgie i ord! Jag hade velat veta mer om Boel, mycket är sagt som inom parentes eller i förbifarten men Boel har inte haft ett lätt liv men berättelsen håller sig stången med humorns fana högt vajande.
Underhållande, lättsam och kanske lite överreklamerad. Lite skjuts har nog Martina av att vara en av kulturelitens döttrar och själv rönt framgångar inom kulturen - det är lättare att tas in i "finrummen" då.

[Eva Lovén · Rating 3 out of 5]

Ganska grund bok om Boel 62 som lever ut sin lusta på en Finlandsbåt fylld med andra litteraturintresserade. Delvis får man klart att hennes barndom och tråkiga äktenskap spelar in i hennes sociala problem, men lite mer hade behövts för mig.
Dock lite upplyftande att en kulturtant inte bara beskrivs som en ordentlig och tråkig person.