What do you think?
Rate this book
Ei ja veelkord ei
Ingrid ja Jan on abielus olnud veerand sajandit. Nad elavad luksuslikus eramajas ja seal elavad ka nende täiskasvanud pojad, kuid nad käituvad nagu hotellikülalised. Ingridi silmis on sära kaotanud nii pereelu kui ka õpetajatöö. Seevastu äsja ministeeriumis ootamatult osakonnajuhatajaks edutatud Jan unistab oma viisteist aastat nooremast kolleegist Hannest. Ta jätab oma naise tema pärast maha. Reedetud ja hüljatud Ingrid saab närvivapustuse ja peab õppima uuesti elama. Peagi aga jõuab Jan järeldusele, et ta ei naudi enam ametlikku suhet oma noore väljavalituga. Ka Hanne nendib, et see pole see, mida ta endale tahtis.
„Ei ja veelkord ei“ on romaan eksistentsiaalsest raevust ja pettumisest elus tarbimise ja globaliseerumise ajastul, vaadatuna nii kolmekümne- kui ka viiekümneaastaste vaatenurgast.
Nina Lykke (snd 1965) on tänapäeva Norra säravamaid kirjanikke, kes näeb kõiges koomikat. Tema teoseid on tõlgitud üheksateistkümnesse keelde. Eesti keeles on temalt ilmunud „Surmahaigus. Arstiromaan“ (2021, 2024) ja „Ega me siin lõbu pärast ole“ (2023).
„Ei ja veelkord ei“ on romaan eksistentsiaalsest raevust ja pettumisest elus tarbimise ja globaliseerumise ajastul, vaadatuna nii kolmekümne- kui ka viiekümneaastaste vaatenurgast.
Nina Lykke (snd 1965) on tänapäeva Norra säravamaid kirjanikke, kes näeb kõiges koomikat. Tema teoseid on tõlgitud üheksateistkümnesse keelde. Eesti keeles on temalt ilmunud „Surmahaigus. Arstiromaan“ (2021, 2024) ja „Ega me siin lõbu pärast ole“ (2023).
232 pages, Hardcover
First published August 16, 2016
116 people are currently reading
2114 people want to read
About the author
Nina Lykke
13 books231 followersNina Lykke (f. 1965) debuterte i 2010 med den kritikerroste novellesamlingen Orgien, og andre fortellinger. Romanen Oppløsningstendenser (2013) fikk strålende anmeldelser og ble kortlistet til P2-lytternes romanpris. I 2016 fikk Lykke sitt store gjennombrudd med romanen Nei og atter nei (2016), som vant Ungdommens kritikerpris og ble en salgssuksess i Sverige og Tyskland så vel som i Norge. Full spredning. En legeroman er Nina Lykkes fjerde bok og for den vant hun Brageprisen 2019.
Not to be confused with Danish-Swedish gender studies scholar Nina Lykke.
Not to be confused with Danish-Swedish gender studies scholar Nina Lykke.
Ratings & Reviews
Friends & Following
Create a free account to discover what your friends think of this book!
Community Reviews
Displaying 1 - 29 of 362 reviews
April 25, 2019
If you are a bored and grumpy overprivileged woman with a severe case of midlife crisis on your hands, please read this, laugh a little, buy a big car, dump your life and drive to Spain!
If you are a young romantic person about to embark on the adventure of life, read this book and allow yourself to sneer. You are of course not going to step into THAT trap!
If you are somewhere in between, read this and consider the alternatives. Who would you like to be in the triangle turning square and going full circle? Hmmm...
If you are a literary person, don't read this and trash it. It is fast food for tired readers, not literary fiction. It has its place and charm, but it does not compete with Virginia Woolf. So don't compare it to her. It's a well-made burger at the corner shop, not haute cuisine. And I was hungry and tired.
If you are a young romantic person about to embark on the adventure of life, read this book and allow yourself to sneer. You are of course not going to step into THAT trap!
If you are somewhere in between, read this and consider the alternatives. Who would you like to be in the triangle turning square and going full circle? Hmmm...
If you are a literary person, don't read this and trash it. It is fast food for tired readers, not literary fiction. It has its place and charm, but it does not compete with Virginia Woolf. So don't compare it to her. It's a well-made burger at the corner shop, not haute cuisine. And I was hungry and tired.
January 1, 2017
Denne, folkens, denne skal dere lese. Jeg fikk den i hendene tett opptil nyttår, hvor jeg skulle lage jålemat til tolv personer. Maten ble bedre enn jeg fortjente ut fra oppmerksomheten jeg viet den. Hodet mitt var nemlig stort sett inni denne boka.
Middelaldrende ekteskap på rutine blir utfordret når ung kvinne får den grånende mannens oppmerksomhet. Dette er et helt klassisk trekantdrama, lagt til Oslo i vår tid. Nina Lykke er et nytt bekjentskap for meg, men jeg kommer til å lese mer av henne. Hun skriver fram disse tre hovedpersonene overbevisende, og i sum tenker de mye av det samme som meg (og deg). Boka er full av slående enlinjere og resonnementer som ligner på mine egne, bare mye bedre fullført og formidlet.
En latere forfatter ville brukt handlingen til å skape komikk på figurenes vegne, for eksempel når tekstmeldingene mellom gamle Jan og unge Hanne pendler mellom håp, desperasjon og trygling. Nina Lykke går ikke for de billige poengene, men fikk meg til å kjenne sympati for både den kyniske lektoren Ingrid, den selvbevisste eksteskapsbryteren Jan og ikke minst 34 år gamle Hanne. Nina Lykke skriver ikke bare ekstremt medrivende, historien tar også overraskende vendinger.
Hvis folk i framtiden vil forstå hvordan ressurssterke middelklassefolk i Norge tenkte (og strevde, vi snakker om i-landsproblemer av første klasse her), må de lese denne. Scenen med Jan hos psykologen er noe av det morsomste og mest presise jeg leste i 2016 og første dag av 2017.
Sterkt anbefalt!
Middelaldrende ekteskap på rutine blir utfordret når ung kvinne får den grånende mannens oppmerksomhet. Dette er et helt klassisk trekantdrama, lagt til Oslo i vår tid. Nina Lykke er et nytt bekjentskap for meg, men jeg kommer til å lese mer av henne. Hun skriver fram disse tre hovedpersonene overbevisende, og i sum tenker de mye av det samme som meg (og deg). Boka er full av slående enlinjere og resonnementer som ligner på mine egne, bare mye bedre fullført og formidlet.
En latere forfatter ville brukt handlingen til å skape komikk på figurenes vegne, for eksempel når tekstmeldingene mellom gamle Jan og unge Hanne pendler mellom håp, desperasjon og trygling. Nina Lykke går ikke for de billige poengene, men fikk meg til å kjenne sympati for både den kyniske lektoren Ingrid, den selvbevisste eksteskapsbryteren Jan og ikke minst 34 år gamle Hanne. Nina Lykke skriver ikke bare ekstremt medrivende, historien tar også overraskende vendinger.
Hvis folk i framtiden vil forstå hvordan ressurssterke middelklassefolk i Norge tenkte (og strevde, vi snakker om i-landsproblemer av første klasse her), må de lese denne. Scenen med Jan hos psykologen er noe av det morsomste og mest presise jeg leste i 2016 og første dag av 2017.
Sterkt anbefalt!
June 3, 2018
Heja Ingrid! Dra något gammalt över dig Jan. Hanne vem är du och vad vill du? Rapp och saklig. Hade gärna fått vara lite längre.
February 16, 2022
No tengo nada claro como puntuar este libro. La prosa es ligera, ágil, desenfadada... No tiene nada de especial pero yo tengo debilidad por esta autora así que, como voy a ser objetiva?
En cuanto a la historia...
Tomamos decisiones que tienen consecuencias que a veces no somos capaces de prever, que incluso no somos capaces de enfrentar. Jan no quiere tomar ninguna decisión pero no tomándola también está decidiendo...
A Ingrid no le ha quedado otra que aceptar esa decisión y lo que parece una locura al final no es más que otra forma de vida, según ella esa forma de vida es justamente lo contrario a la enfermedad que vendría a ser algo así como esas vidas esquemáticas que nos hacen creer que nos convienen, una casa, una pareja, unos hijos, un trabajo, respirar y morirse. Hay otras alternativas e Ingrid opta por lo que a todas luces parece una locura.
Hanne es ese tipo de persona que se pasa la vida persiguiendo objetivos que cuando los consigue ya no los quiere o tiene que incorporar nuevos objetivos en su vida para tener un motivo por el que vivir... De lo contrario todo vuelve a ser un drama.
Esto es mas o menos un resumen de las tres figuras principales de la novela.
Lykke nos presenta una sociedad que todos conocemos, una crisis de la mediana edad a la que no somos indiferentes, unas vidas que se desvían del camino marcado por decisiones que hay que tomar... O tal vez no habría que tomar y vivir como vive Julie buscando lo mejor en cada momento sin ir más allá.
Y como he dicho al principio no soy objetiva con este libro. Lo he disfrutado, las páginas se pasaban solas, tengo unos cuantos subrayados y un montón de preguntas que los protagonistas dejan en el aire. 4 estrellitas por lo bien que me lo paso con las lecturas de esta mujer.
En cuanto a la historia...
Tomamos decisiones que tienen consecuencias que a veces no somos capaces de prever, que incluso no somos capaces de enfrentar. Jan no quiere tomar ninguna decisión pero no tomándola también está decidiendo...
A Ingrid no le ha quedado otra que aceptar esa decisión y lo que parece una locura al final no es más que otra forma de vida, según ella esa forma de vida es justamente lo contrario a la enfermedad que vendría a ser algo así como esas vidas esquemáticas que nos hacen creer que nos convienen, una casa, una pareja, unos hijos, un trabajo, respirar y morirse. Hay otras alternativas e Ingrid opta por lo que a todas luces parece una locura.
Hanne es ese tipo de persona que se pasa la vida persiguiendo objetivos que cuando los consigue ya no los quiere o tiene que incorporar nuevos objetivos en su vida para tener un motivo por el que vivir... De lo contrario todo vuelve a ser un drama.
Esto es mas o menos un resumen de las tres figuras principales de la novela.
Lykke nos presenta una sociedad que todos conocemos, una crisis de la mediana edad a la que no somos indiferentes, unas vidas que se desvían del camino marcado por decisiones que hay que tomar... O tal vez no habría que tomar y vivir como vive Julie buscando lo mejor en cada momento sin ir más allá.
Y como he dicho al principio no soy objetiva con este libro. Lo he disfrutado, las páginas se pasaban solas, tengo unos cuantos subrayados y un montón de preguntas que los protagonistas dejan en el aire. 4 estrellitas por lo bien que me lo paso con las lecturas de esta mujer.
May 17, 2018
Är det en trend att skriva om mitt-i-livet-krisande män och kvinnor, eller är det jag som omedvetet väljer böcker om just det ämnet..?
Det senaste året har jag bland annat läst En modern familj, Mannen i mitt liv, Under två timmar, Förlåten, Min bästa väns fru, Finna sig, Allt jag önskade, En enastående karriär, Född på en söndag, Dagar av ensamhet, Vegetarianen, Nötskal. Allihop handlar på olika sätt om livskriser och vägval.
Nej och åter nej är en av de bästa böckerna jag läst i den här genren. Igenkänningen är hög. Visst är det vanligt att som medelålders man eller kvinna fundera över sitt liv, och att ompröva var man står i livet och vart man vill nu, det är bara sunt. Alla de stora stegen i livet är ofta tagna, man har kanske ett arbete, en livskamrat, ett hem och barn. Mindre sunt och sällan särskilt lyckat brukar det vara att bli helt förblindad av det man inte har. Det som ofta hör till åren som ung vuxen, då när så mycket fortfarande är nytt och långt ifrån slentrian. Men det är precis vad de tre huvudpersonerna i den här boken blir, förblindade av det de inte har.
Att skriva en bok om alla de medelålders män och kvinnor som fortfarande vaknar varje morgon nyfikna på vad den här dagen skall föra med sig, vilka nya utmaningar som man skall ta sig an, det skulle självklart inte bli lika intressant och fängslande att läsa om. Det krävs litet svärta för att berättelsen skall beröra. Nu får vi följa det medelålders, gifta paret sedan 25 år, Ingrid och Jan, och Jans femton år yngre kollega, Hanne. Alla tre har egentligen alla förutsättningar för att vara lyckliga och nöjda, men istället ligger missnöjet som en blöt filt över deras liv. De önskar sig mer av livet, men vet inte hur de skall få det.
I första och andra kapitlen skildras livet ur Ingrids respektive Hannes perspektiv. Det börjar litet trevande, och den leda och otillfredsställelse som präglar dem tynger i mitt tycke även läsningen. Men i tredje kapitlet börjar jag ana vartåt det barkar, när Hanne möter Jan på krogen. Då tar berättelsen fart och det är då det blir intressant.
På många sätt agerar de tre personerna så som livskrisande människor ofta gör. Nämligen egoistiskt. Särskilt osympatisk är Jan. Surprise, surprise. Jag retar mig så på honom, att jag nästan är glad att min man är på tjänsteresa när jag läser den här boken. Risken hade varit överhängande att han hade behövt lyssna på ett brandtal om otrogna, svekfulla män som bara vill leva ut sin nyväckta passion, och se vad det leder till. Det behöver ju faktiskt inte leda till skilsmässa med frun, om hon bara har tålamod med honom och väntar tills han lekt av sig.
Det är förstås mycket mer spännande, passionerat och kravlöst att vara älskare/älskarinna i en otrohetsaffär, än att leva i ett förhållande som pågår utan uppehåll dygnet runt, år efter år. Jag skall inte gå närmare in på hur historien utvecklar sig, men – karma is a bitch.
Nej och åter nej, är författarens tredje roman och den första som ges ut på svenska.
Det senaste året har jag bland annat läst En modern familj, Mannen i mitt liv, Under två timmar, Förlåten, Min bästa väns fru, Finna sig, Allt jag önskade, En enastående karriär, Född på en söndag, Dagar av ensamhet, Vegetarianen, Nötskal. Allihop handlar på olika sätt om livskriser och vägval.
Nej och åter nej är en av de bästa böckerna jag läst i den här genren. Igenkänningen är hög. Visst är det vanligt att som medelålders man eller kvinna fundera över sitt liv, och att ompröva var man står i livet och vart man vill nu, det är bara sunt. Alla de stora stegen i livet är ofta tagna, man har kanske ett arbete, en livskamrat, ett hem och barn. Mindre sunt och sällan särskilt lyckat brukar det vara att bli helt förblindad av det man inte har. Det som ofta hör till åren som ung vuxen, då när så mycket fortfarande är nytt och långt ifrån slentrian. Men det är precis vad de tre huvudpersonerna i den här boken blir, förblindade av det de inte har.
Att skriva en bok om alla de medelålders män och kvinnor som fortfarande vaknar varje morgon nyfikna på vad den här dagen skall föra med sig, vilka nya utmaningar som man skall ta sig an, det skulle självklart inte bli lika intressant och fängslande att läsa om. Det krävs litet svärta för att berättelsen skall beröra. Nu får vi följa det medelålders, gifta paret sedan 25 år, Ingrid och Jan, och Jans femton år yngre kollega, Hanne. Alla tre har egentligen alla förutsättningar för att vara lyckliga och nöjda, men istället ligger missnöjet som en blöt filt över deras liv. De önskar sig mer av livet, men vet inte hur de skall få det.
I första och andra kapitlen skildras livet ur Ingrids respektive Hannes perspektiv. Det börjar litet trevande, och den leda och otillfredsställelse som präglar dem tynger i mitt tycke även läsningen. Men i tredje kapitlet börjar jag ana vartåt det barkar, när Hanne möter Jan på krogen. Då tar berättelsen fart och det är då det blir intressant.
På många sätt agerar de tre personerna så som livskrisande människor ofta gör. Nämligen egoistiskt. Särskilt osympatisk är Jan. Surprise, surprise. Jag retar mig så på honom, att jag nästan är glad att min man är på tjänsteresa när jag läser den här boken. Risken hade varit överhängande att han hade behövt lyssna på ett brandtal om otrogna, svekfulla män som bara vill leva ut sin nyväckta passion, och se vad det leder till. Det behöver ju faktiskt inte leda till skilsmässa med frun, om hon bara har tålamod med honom och väntar tills han lekt av sig.
Det är förstås mycket mer spännande, passionerat och kravlöst att vara älskare/älskarinna i en otrohetsaffär, än att leva i ett förhållande som pågår utan uppehåll dygnet runt, år efter år. Jag skall inte gå närmare in på hur historien utvecklar sig, men – karma is a bitch.
Nej och åter nej, är författarens tredje roman och den första som ges ut på svenska.
September 18, 2023
4.5
Simpatično pisano bez obzira što govori o ozbiljnim životnim temama pa je čitanje u tu ruku ritmično i tečno. Rijetko to kažem, ali ovdje mi se čini da ćemo se svi moći prepoznati, barem u nekoj temi. Svi! I jako me zanimalo gdje nas ova ideja o Ingrid koja u svemu slijedi zov dužnosti i Jan njen muž, neambiciozan i kolebljiv čovjek, nesklon odlukama, kome slučajno napredovanje obilježi posao, vode.
Tu imamo i Hanne, da u priču uvede malo „zabave“. Ona je vječno ljuta, uvijek u nemiru, nezadovoljna partnerima pa napokon poželi nešto promijeniti i mene je zanimalo što će to točno biti. Sigurna sam da će i vas zainteresirati!
Više o utiscima pročitajte klikom na link: https://knjige-u-svom-filmu.webador.c...
Simpatično pisano bez obzira što govori o ozbiljnim životnim temama pa je čitanje u tu ruku ritmično i tečno. Rijetko to kažem, ali ovdje mi se čini da ćemo se svi moći prepoznati, barem u nekoj temi. Svi! I jako me zanimalo gdje nas ova ideja o Ingrid koja u svemu slijedi zov dužnosti i Jan njen muž, neambiciozan i kolebljiv čovjek, nesklon odlukama, kome slučajno napredovanje obilježi posao, vode.
Tu imamo i Hanne, da u priču uvede malo „zabave“. Ona je vječno ljuta, uvijek u nemiru, nezadovoljna partnerima pa napokon poželi nešto promijeniti i mene je zanimalo što će to točno biti. Sigurna sam da će i vas zainteresirati!
Više o utiscima pročitajte klikom na link: https://knjige-u-svom-filmu.webador.c...
April 19, 2020
Hanne jobbig. Jan urjobbig!!! Heja Ingrid!
August 16, 2019
• Kirja saatu kustantamolta⠀
⠀
Kirja oli mielestäni tukahduttavan ankea ja sävytön, enkä oikein päässyt samoille linjoille lukuisten lukemieni positiivisten arvioiden kanssa. Ehkä koko kirjan idea oli saada lukijakin ovelasti tuskastumaan ja huutamaan EI, ei enää?⠀
⠀
Kirjan henkilöt olivat kaikki ärsyttäviä, mutta etenkin Ingrid kävi hermoilleni rasittavan neuroottisen ja ennenkaikkea lattean luonteensa takia.⠀
⠀
”Kun mikään ei riitä” on aiheena mielenkiintoinen ja hyvin ajankohtainen maailmassa, jossa kaikki on saatava heti. Silti odotin kovasti juonen kliimaksia, jossa päähenkilö pistäisi jarrut pohjaan ja päättäisi ravistella velvollisuudet ja vaatimukset harteiltaan.⠀
⠀
Petyin pahasti kun kirja ei mennytkään omien toiveitteni mukaan (kun mikään ei riitä, heh) ja kyllästyin sietämättömiin henkilöhahmoihin, joista yhtäkään en kokenut samaistuttavaksi. Herää taas kysymys, oliko kirjailijan tarkoitus luoda tällainen kauhukuvaelma selkärangattomista ihmisistä herätelläkseen lukija näkemään, kuinka nykyihminen ei teoriassa osaa olla onnellinen vaikka kaikki olisi käsillä ja saatavilla?⠀
⠀
Kirja ei tosiaan ollut minun makuuni, koin sen lukemisen raskaaksi ja pitkävetiseksi. Kirjan painava, tyytymätön tunnelma tarttui ja teki lukukokemuksesta ikävän.⠀
⠀
Not my cup of tea 🤷🏻♀️
⠀
Kirja oli mielestäni tukahduttavan ankea ja sävytön, enkä oikein päässyt samoille linjoille lukuisten lukemieni positiivisten arvioiden kanssa. Ehkä koko kirjan idea oli saada lukijakin ovelasti tuskastumaan ja huutamaan EI, ei enää?⠀
⠀
Kirjan henkilöt olivat kaikki ärsyttäviä, mutta etenkin Ingrid kävi hermoilleni rasittavan neuroottisen ja ennenkaikkea lattean luonteensa takia.⠀
⠀
”Kun mikään ei riitä” on aiheena mielenkiintoinen ja hyvin ajankohtainen maailmassa, jossa kaikki on saatava heti. Silti odotin kovasti juonen kliimaksia, jossa päähenkilö pistäisi jarrut pohjaan ja päättäisi ravistella velvollisuudet ja vaatimukset harteiltaan.⠀
⠀
Petyin pahasti kun kirja ei mennytkään omien toiveitteni mukaan (kun mikään ei riitä, heh) ja kyllästyin sietämättömiin henkilöhahmoihin, joista yhtäkään en kokenut samaistuttavaksi. Herää taas kysymys, oliko kirjailijan tarkoitus luoda tällainen kauhukuvaelma selkärangattomista ihmisistä herätelläkseen lukija näkemään, kuinka nykyihminen ei teoriassa osaa olla onnellinen vaikka kaikki olisi käsillä ja saatavilla?⠀
⠀
Kirja ei tosiaan ollut minun makuuni, koin sen lukemisen raskaaksi ja pitkävetiseksi. Kirjan painava, tyytymätön tunnelma tarttui ja teki lukukokemuksesta ikävän.⠀
⠀
Not my cup of tea 🤷🏻♀️
January 21, 2023
Jeg skjønner ikke hvorfor jeg har tenkt så lenge at denne boken bare er en hype. At jeg har sett «Nina lykke-bøker» og vist null interesse fordi de bøkene ikke er noe som interesserer meg.
Det var nærmest en tilfeldighet som gjorde at jeg begynte å høre 'Nei og atter nei' på lydbok. Jeg måtte bare finne en litt raskt. Orket ikke å bruke tid på å scrolle. Også sto den der på anbefalt, og jeg tenke “jaja, så blir det vel den da”.
Først var jeg overrasket over hvor lett jeg ble dratt inn i den. Så klarte jeg ikke å slutte. Over halvveis var jeg frelst og begynte å fortelle verden om hvor genial Nina Lykke var. Jeg ville plutselig lese alt hun hadde skrevet.
Den er enkel. Boken er det. Men den tar opp følelser som nok veldig mange har, på en så fin og god måte. Boken er smart, uten å være pretensiøs smart. Den var sånn smart på et nivå hvor du som leser føler deg på lik linje. Den prøver ikke å være noe bedre enn leseren, men den undervurderer deg ikke heller. Den var rett og slett akkurat sånn bok jeg vil kalle komplett.
Jeg er så glad for at jeg valgte å lese Nina Lykke, og jeg gleder meg til å oppdage hva mer hun har å by på.
Det var nærmest en tilfeldighet som gjorde at jeg begynte å høre 'Nei og atter nei' på lydbok. Jeg måtte bare finne en litt raskt. Orket ikke å bruke tid på å scrolle. Også sto den der på anbefalt, og jeg tenke “jaja, så blir det vel den da”.
Først var jeg overrasket over hvor lett jeg ble dratt inn i den. Så klarte jeg ikke å slutte. Over halvveis var jeg frelst og begynte å fortelle verden om hvor genial Nina Lykke var. Jeg ville plutselig lese alt hun hadde skrevet.
Den er enkel. Boken er det. Men den tar opp følelser som nok veldig mange har, på en så fin og god måte. Boken er smart, uten å være pretensiøs smart. Den var sånn smart på et nivå hvor du som leser føler deg på lik linje. Den prøver ikke å være noe bedre enn leseren, men den undervurderer deg ikke heller. Den var rett og slett akkurat sånn bok jeg vil kalle komplett.
Jeg er så glad for at jeg valgte å lese Nina Lykke, og jeg gleder meg til å oppdage hva mer hun har å by på.
December 2, 2024
raspad obitelji opisan na ležeran način, tragedija okrenuta na sarkazam, banalizirana slojevitost.
priča ima potencijala, ali pisano kritično lošim stilom.
priča ima potencijala, ali pisano kritično lošim stilom.
June 19, 2019
Eksistentiaalinen kirja itsensä etsimisestä ja omien tekojen seurausten kestämisestä ja kestämättömyydestä. Ja vastuun kantamisesta ja kyvyttömyydestä kantaa sitä.
June 24, 2019
Sellainen 3,5 tähteä. Puolenvälin jälkeen tuntui, että tämä vähän junnaa paikallaan, mutta loppu toimi.
June 22, 2020
Betyg: 4 av 5.
Jag läste boken Nästa! – En läkarroman av den norska författaren Nina Lykke för en månad sedan. Jag tyckte att den var riktigt bra, så nu tog jag tag i boken Nej och åter nej, som jag har haft stående här hemma i nästan två år.
Jag tycker att även Nej och åter nej var bra, men inte lika bra som Nästa! – En läkarroman.
Boken är rolig på ett ironiskt och satiriskt sätt. Den har hög igenkänningsfaktor och är välskriven och lättläst. Och den är inte bara rolig, utan även berörande.
Rekommenderar boken Nej och åter Nej, men ännu mera boken Nästa! – En läkarroman.
Jag läste boken Nästa! – En läkarroman av den norska författaren Nina Lykke för en månad sedan. Jag tyckte att den var riktigt bra, så nu tog jag tag i boken Nej och åter nej, som jag har haft stående här hemma i nästan två år.
Jag tycker att även Nej och åter nej var bra, men inte lika bra som Nästa! – En läkarroman.
Boken är rolig på ett ironiskt och satiriskt sätt. Den har hög igenkänningsfaktor och är välskriven och lättläst. Och den är inte bara rolig, utan även berörande.
Rekommenderar boken Nej och åter Nej, men ännu mera boken Nästa! – En läkarroman.
May 27, 2018
Utmärkt! Lättsam, humoristisk men otroligt allvarlig.
Om relationer och hur omogna vi vuxna är och hur vi luras igen och igen av de stereotyper vi har med oss. Kan läsas på flera olika sätt. Rekommenderar varmt.
Om relationer och hur omogna vi vuxna är och hur vi luras igen och igen av de stereotyper vi har med oss. Kan läsas på flera olika sätt. Rekommenderar varmt.
November 20, 2017
En sånn roman som gjør at du ikke har lyst til å være voksen likevel.
June 10, 2018
Gillade. Blev arg på Jan, fick lite Erlend Loe-vibbar ("Doppler") på slutet pga Ingrid, fattar inte riktigt vad Hanne ville uppnå. Rapp, oväntad men gillar som skrivet.
December 2, 2018
Det enda jag har att säga om den här boken är att Jan är en röv och att ingen kvinna borde behöva tvätta sina vuxna söners bajsiga kallingar.
January 21, 2023
Blabla middelklassen buhu
August 26, 2018
Vilken höjdare! En hejdlöst rolig och skarpsynt analys av den välbärgade medelklassens existensiella medelålderskris. Vem är egentligen den minst rubbade av de tre huvudpersonerna i detta triangeldrama? Finns det några vinnare/förlorare? Jans terapisession hos psykologen är något av det festligaste jag läst på länge. Rekommenderas!
June 6, 2018
3,5 kanske. Jag tyckte att det var lite för mastigt och kompakt innehåll för en så kort roman, plus att jag tyckte att den var lite tråkig ibland. Att blanda berättarperspektiv är ofta ganska kul/givande men här tyckte jag att det mest resulterade i att ingen karaktär blev komplett. Jag gillar dock samhällsskildringen och flytet, men nja, inte tillräckligt.
June 20, 2019
Iskipä tämä Nina Lykken Ei, ei ja vielä kerran ei johonkin sopivaan lukuhermoon. Se viihdytti, koukutti, nauratti ja itketti. Pystyin samaistumaan kirjan tyyppeihin ja siihen onnellisuuden oravanpyörään, jossa onnea on vaikea tuntea, koska on niin suuri vapaus valita. Onhan tässä jotain peräti tragikoomista, ja sen juuri Lykke osaa kertoa herkullisesti.
April 8, 2020
Er det lov å si at denne skuffet meg litt? Etter alle lovord forventet jeg mye, men kanskje det er jeg som ikke helt finner tonen med karakterer som dette, karakterer som jeg opplever som passive. Kan også være jeg som er litt lei denne sjangeren. Men det skal sies: Jeg liker hvordan Ingrids reise ender og boken får deg til å tenke.
December 31, 2016
Til tross for ubehagelige gjenkjennelser (Ingrid) er dette en fryd å lese. Her blir det borgerlige livet brettet ut i all sin navlebeskuenhet. Jeg humrer godt flere steder og kan ikke dy meg for å le noe ondskapsfullt av Jan der på slutten...
January 15, 2018
Jeg skjønner ikke poenget med denne boka, med mindre det er en manual i hvordan ikke leve livet sitt. Og kapittelet med Ingrid som mister livsgnisten i en endeløs, grå hverdag truet med å suge meg ned i en eksistensiell krise.
December 1, 2018
Nej och åter nej.
May 17, 2020
Ai että miten nautinnollinen kirja. Rakastin Lykken toteavaa ja näennäisen yksinkertaista kerrontaa, joka on silti niin havainnoista ja tunnistettavista ajatuksista tiivistä, että piti ottaa screencapeja muistiinpanoiksi koko ajan. Aluksi kirja oli melkein sietämätöntä luettavaa keskiluokan keskinkertaisuudesta (koska oli niin totuudellista), mutta lukukokemus muuttui koko ajan vaan riemastuttavammaksi. Kaikkien kolmen keskushahmon kelat olivat raatelevan ja ratkiriemukkaan samastuttavia, vaikka henkilöt olivat ikään kuin hyvinkin eri tilanteissa. Silti jokainen heistä yrittää saada selkoa itsestään ja elämästään ja tyytymättömyydestään. Kukaan ei ole turvassa merkityksettömyydentunteilta, jokainen haluaa paeta jonnekin, itseään.
"Miksi, Ingrid ajatteli joka yö, kun heräsi puoli kahden maissa ja valvoi pitkälle aamuyöhön -- Monta vuotta hän ja Jan olivat vieneet pojat Ekebergin jalkapallokentälle, eivätkä ainoastaan poikia, vaan myös heidän polkupyöränsä, eikä siinäkään vielä kaikki. Ingrid puristi silmät kiinni kuin suojautuakseen kirkkaalta ja selkeältä muistikuvalta, jossa hän kantaa poikien pyörät tila-autoon, Volkswagen Caravelleen, poikien istuessa autossa nenä kiinni kännykässä. Hikinen ja uupunut keski-ikäinen äiti nostaa poikien pyörät auton perään, ja kaksi isoa urosihmistä istuu odottamassa että hän saisi jo asian hoidettua. Hänen synnyttämänsä urosihmiset olivat nyt häntä pitempiä hujoppeja, mutta he eivät osanneet pyyhkiä takapuoltaan. Poikien alushousuissa oli ulosteraitoja, joihin Ingrid suihkutti tahranpoistajaa ennen kuin pesi housut keittopesuohjelmalla. Toisin sanoen hän vaihtoi heille edelleen vaipat. Pojat osasivat puhua puolestaan ja argumentoida, he osasivat seurata pikku osakesalkkunsa kehitystä - hiljattain myös Martin oli saanut töitä leipomokahvilasta ja ryhtynyt sijoittamaan - mutta oli mahdotonta kuvitella, että he pystyisivät kohtaamaan todellisia haasteita, kestäisivät pitkästymistä tai kipua."
Nauroin ääneen läpi kirjan, vaikka paikoin vähän kauhun- ja häpeänsekaisesti, kun Lykke osui jatkuvasti maaliin kuvatessaan tätä länsimaisen, keskiluokkaisen, näennäisesti kunnollisen ihmisen pullavaa räpiköintiä.
"Siellä he istuisivat ja puhuisivat itsestäänselvyyksiä ja kohtelisivat Hannea kuten olivat keskenään sopineet kohtelevansa häntä sen kerhon kokouksissa, jonka nimi oli Kaikki muut paitsi Hanne, varsinkin jos Hanne yrittäisi puhua jostakin, mikä herätti enemmän erimielisyyksiä kuin se, mitä kanavia kunkin televisiossa näkyi tai mikä Kanarian saarista oli aurinkoisin tammikuussa. Aivan kuin tässä valkeassa, kylmässä ja koiranpaskan täyttämässä sunnuntaissa ei olisi jo tarpeeksi kestämistä, hänen pitäisi muutaman tunnin päästä jaksaa kuunnella keskustelua, joka hyppeli aiheesta toiseen eikä viipynyt koskaan yhdessä aiheessa niin kauan että ehtisi muuttua kiinnostavaksi. Jos Hanne yritti pysyä asiassa kaikista keskeytyksistä ja harhautuksista välittämättä, muut katsoivat toisiaan ja sanoivat: No johan nyt. Tai: Olet tainnut ajatella tätä asiaa enemmänkin."
Velvollisuuksien, työn ja perhe-elämän uuvuttaman Ingridin kaari oli kirjan voimauttavin: miten nerokkaan vaivihkaisesti Lykke rakensi kuljetuksen
ihmisiä ja polkupyöriä täpötäynnä olevasta tila-volkswagenista, työpaikan invavessassa vietetyistä lyhyistä yksinäisistä levon hetkistä ja oman tilan kaipuusta siihen, että Ingrid eron jälkeen löytää rauhan ja sen kuuluisan oman huoneen siitä samaisesta perhefarmarista. Se hetki, kun Ingrid päätti muuttaa autoon asumaan, oli yllättävä ja samalla täysin looginen ja itsestäänselvä. Tuli melkeinpä olo, että haluan samaa itsekin: keitellä retkikeittimellä teetä vailla maallisia murheita ja ajaa auringonlaskuun. Kiitos Lykke tästä huojentavasta vanhuudenpäiväin suunnitelmasta!
"Miksi, Ingrid ajatteli joka yö, kun heräsi puoli kahden maissa ja valvoi pitkälle aamuyöhön -- Monta vuotta hän ja Jan olivat vieneet pojat Ekebergin jalkapallokentälle, eivätkä ainoastaan poikia, vaan myös heidän polkupyöränsä, eikä siinäkään vielä kaikki. Ingrid puristi silmät kiinni kuin suojautuakseen kirkkaalta ja selkeältä muistikuvalta, jossa hän kantaa poikien pyörät tila-autoon, Volkswagen Caravelleen, poikien istuessa autossa nenä kiinni kännykässä. Hikinen ja uupunut keski-ikäinen äiti nostaa poikien pyörät auton perään, ja kaksi isoa urosihmistä istuu odottamassa että hän saisi jo asian hoidettua. Hänen synnyttämänsä urosihmiset olivat nyt häntä pitempiä hujoppeja, mutta he eivät osanneet pyyhkiä takapuoltaan. Poikien alushousuissa oli ulosteraitoja, joihin Ingrid suihkutti tahranpoistajaa ennen kuin pesi housut keittopesuohjelmalla. Toisin sanoen hän vaihtoi heille edelleen vaipat. Pojat osasivat puhua puolestaan ja argumentoida, he osasivat seurata pikku osakesalkkunsa kehitystä - hiljattain myös Martin oli saanut töitä leipomokahvilasta ja ryhtynyt sijoittamaan - mutta oli mahdotonta kuvitella, että he pystyisivät kohtaamaan todellisia haasteita, kestäisivät pitkästymistä tai kipua."
Nauroin ääneen läpi kirjan, vaikka paikoin vähän kauhun- ja häpeänsekaisesti, kun Lykke osui jatkuvasti maaliin kuvatessaan tätä länsimaisen, keskiluokkaisen, näennäisesti kunnollisen ihmisen pullavaa räpiköintiä.
"Siellä he istuisivat ja puhuisivat itsestäänselvyyksiä ja kohtelisivat Hannea kuten olivat keskenään sopineet kohtelevansa häntä sen kerhon kokouksissa, jonka nimi oli Kaikki muut paitsi Hanne, varsinkin jos Hanne yrittäisi puhua jostakin, mikä herätti enemmän erimielisyyksiä kuin se, mitä kanavia kunkin televisiossa näkyi tai mikä Kanarian saarista oli aurinkoisin tammikuussa. Aivan kuin tässä valkeassa, kylmässä ja koiranpaskan täyttämässä sunnuntaissa ei olisi jo tarpeeksi kestämistä, hänen pitäisi muutaman tunnin päästä jaksaa kuunnella keskustelua, joka hyppeli aiheesta toiseen eikä viipynyt koskaan yhdessä aiheessa niin kauan että ehtisi muuttua kiinnostavaksi. Jos Hanne yritti pysyä asiassa kaikista keskeytyksistä ja harhautuksista välittämättä, muut katsoivat toisiaan ja sanoivat: No johan nyt. Tai: Olet tainnut ajatella tätä asiaa enemmänkin."
Velvollisuuksien, työn ja perhe-elämän uuvuttaman Ingridin kaari oli kirjan voimauttavin: miten nerokkaan vaivihkaisesti Lykke rakensi kuljetuksen
ihmisiä ja polkupyöriä täpötäynnä olevasta tila-volkswagenista, työpaikan invavessassa vietetyistä lyhyistä yksinäisistä levon hetkistä ja oman tilan kaipuusta siihen, että Ingrid eron jälkeen löytää rauhan ja sen kuuluisan oman huoneen siitä samaisesta perhefarmarista. Se hetki, kun Ingrid päätti muuttaa autoon asumaan, oli yllättävä ja samalla täysin looginen ja itsestäänselvä. Tuli melkeinpä olo, että haluan samaa itsekin: keitellä retkikeittimellä teetä vailla maallisia murheita ja ajaa auringonlaskuun. Kiitos Lykke tästä huojentavasta vanhuudenpäiväin suunnitelmasta!
This entire review has been hidden because of spoilers.
April 12, 2020
Denne likte jeg godt
December 27, 2020
Nej men. Hur i helv ska man klara av det här livet är väl det jag tänker efter att jag läst den här. EXTREMT mycket tänkvärt och så djävulskt värd att läsa iallafall.
November 3, 2019
Varför kan vi inte vara tillfreds med det vi har? Varför förpestar vi våra liv mest just när vi blint försöker nå det som vi inte har? Är alla medelålders vänsterprasslande män lika egoistiska? Kan en livskrisande kvinna göra som hon vill utan att framstå som en stolle eller ragata? När blir vi mogna egentligen?
Ja ... många tankar väcktes. Boken är lättsam men allvarlig, samhällsskildringen skarpsynt och rolig, karaktärerna inte alltför sympatiska. Gillade mycket.
Ja ... många tankar väcktes. Boken är lättsam men allvarlig, samhällsskildringen skarpsynt och rolig, karaktärerna inte alltför sympatiska. Gillade mycket.
Displaying 1 - 29 of 362 reviews