Stök på bibliotek: Otryggheten, våldet, debatten och lösningarna

by Gunnar Rensfeldt

De senaste åren har en debatt om stök, otrygghet och våld på Sveriges bibliotek blossat upp på allehanda ställen. Rapporter och utredningar har presenterats, vilket slutligen resulterade i en ny lag om tillträdesförbud 2022.

Men vad menar man när man talar om biblioteksstök? Är det ett växande problem, eller gör politikerna en höna av en fjäder för att plocka enkla poänger? Journalisten Gunnar Rensfeldt försöker med hjälp av en historisk översikt varvad med nutida exempel, rapporter och utredningar besvara dessa frågor. Han presenterar även ett flertal exempel på stökiga situationer som uppstått på olika bibliotek i landet, samt hur man fått bukt med problemen och vänt utvecklingen till något positivt.

Genres: Nonfiction

196 pages, Paperback

First published November 10, 2022

Reviews

[Elin · Rating 4 out of 5]

Bra sammanfattning om tidigare gjorda studier och mediers fokus, definitioner av vad ”stök” kan betyda och vilka åtgärder som har vidtagits. Att bibliotekarie har betraktats som ett lugnt jobb men att ”stök” har orsakat höga stressnivåer hos personalen. Bra flyt i texten med ständiga hänvisningar till källor (i fotnoter längst bak) för att stärka allt som påstås. Intressant hur det vi under utbildningen har lärt oss om ”det fjärde rummet” kan vara så problematiskt på så många sätt.

[Martin Bensch · Rating 3 out of 5]

En ganska bra bok som både lyfter fram många exempel på mycket olämpligt uppförande av en hel massa (och då pratar jag inte enbart om biblioteksbesökare, haha!) och en del exempel på hur många bibliotek har jobbat framgångsrikt med att stävja stök och kriminella handlingar i sina lokaler. Som så ofta med den här typen av böcker så räcker den inte hela vägen fram, men som en ögonblicksbild av hur det kan vara på bibliotek funkar den bra.

[Jonatan Almfjord · Rating 4 out of 5]

En förvånansvärt intressant bok i vilken en journalist presenterar bibliotekens stökproblem och undersöker underlagen för de slagträn som brukats i debatten. Plus för tydlig titel, det är alltid trevligt.

Till en början är det ganska mycket plats som går åt till att redogöra för tidningsartiklar, vilket kanske är förvånande. Men det är ett nödvändigt val för att motivera själva bokens existens, eftersom det finns ganska heta känslor på sina håll.

Jag tycker också det är bra att författaren trycker lite extra på bibliotekariernas trasiga personlarm, en återkommande faktor i flera uppmärksammade fall (s. 145). Oavsett om det tidigare berott på dåliga teknikprylar som köpts in eller på urladdade batterier så kan detta ej accepteras. En bibliotekarie måste i en hotfull situation kunna lita på att om hen trycker på knappen, då kommer hjälp. Vetskapen i ett arbetslag att det hände nåt och kollegan tryckte men ingen kom, torde vara förödande för den upplevda tryggheten på arbetsplatsen.