Hål i huvudet

by Jenny Jägerfeld

Tjugotreåriga Stockholmstjejen Minou är på kant med tillvaron. Pojkvännen Isak har dumpat henne och ingenting blir som hon vill. För att fly och för att finna mening reser hon till Spanien.

Genres: Young Adult, Contemporary, Swedish Literature

Paperback

First published January 1, 2006

About the author

Jenny Jägerfeld made her literary debut in 2006 with a hole in my head. Her second novel, Me on the Floor, Bleeding, was in 2010 rewarded with The August Prize for best youth novel in Sweden. It’s her first novel translated to English.

Originally a child psychologist, she now runs her own psychologist practice in Stockholm. She also works for the Swedish national radio, in a radio show about psychological matters.

Reviews

[Kokonöt · Rating 4 out of 5]

Egentligen kanske snarare 3 stjärnor för vad den faktiskt var... men jag ville så gärna tycka om den av ngn anledning och det var mys att läsa om string o carmen o kvarnen år 2000. Och huvudpersonen har lite popstil och skriver sms och mejl och brev och det är roligt att läsa. Men samtidigt svagheter som att hon var besatt av en hund??? Hennes relationer kändes överlag inte helt trovärdiga... Bra skriven. Önskar att jag hade läst när jag var i alla fall liiite yngre.

[Vizzena Peverell · Rating 3 out of 5]

Fiction doesn't have to be 100% realistic, but how can a student afford to go to Spain for more than a month?!
Not sure what I thought of the book. I prefered the second half of the book. The beginning was pretty slow, but I liked certain things (like how she named the guy she met Satan). It was hard to relate to the main character though. I felt like she was very confused and did confusing things?!?

[Alba Bjellebeck · Rating 3 out of 5]

Helt okej, gillade den. Fick mig att skratta högt.

[Merkurius · Rating 4 out of 5]

Jag tyckte boken var rolig och den hade en hög igenkänningsfaktor, och jag fastnade verkligen för karaktärerna. Den var sådär... ärlig. Brutalt ärlig. Och jag gillar sådana böcker. Underbar!

[Tommie Haag · Rating 4 out of 5]

http://www.tomfury.se/wordpress/2017/...

[Maria Don · Rating 4 out of 5]

“Sådant har alltid gjort mig sårbar, eftersom det bekräftar en gammal misstanke, en nästan uråldrig känsla, av att ingen någonsin minns mig.”

[Freja · Rating 3 out of 5]

Väldigt eh. Ganska tråkig handling och irriterande huvudkaraktär. Snitsigt språk dock. Lite för mycket tyska. Innehåller queer-bating. Fint slut.

[Amanda · Rating 2 out of 5]

300 sidor av alkoholdränkt självömkan. En svag tvåa endast för att språket är fint. I övrigt känns det mest som jag slösat bort tid på att läsa.

[Ell Eastwood · Rating 3 out of 5]

I had a very hard time relating to the main character. I can't think of anything worse than going off to Spain randomly to try to find myself and if any of my friends try to handle their problems that way ... sorry, I'm not gonna come visit you. I just get stressed. How are you affording this? You have rent to pay! You dropped out of school! Do you have any sort of plan!? At least the rent-thing was explained, but still ... ugh, no.

With like 80 pages left I had some hopes that I would like the direction the book was going, but sadly we ended up with the predatory lesbian trope and no real commitment from the MC, so I'm not too happy about it. In some way the ending could've been hopeful - had it been with a boyfling I definitely would've thought so - but there was that whole 'let's keep it platonic' speech before that ... so I don't know.

The MC is also totally weird and rude. Who takes someone else's phone and sends "I love you" to a random number? Just ... wtf!? Like, just because you're sad and your life is shit doesn't mean you get to ruin it for everyone else. Now, I never got the impression that the book was endorsing these kinds of behaviour, but it did make me feel more annoyed about the main character, rather than feeling sorry for her.

Oh well. Just goes to show that an author's first book isn't necessarily their best one. I also found it weird how it was set in 2000 but published in 2006, because it took me quite a while to get that. But it did make more sense with the technology used in the book then!

[Ellen · Rating 3 out of 5]

Min första bok av Jenny Jägerfeld är också hennes debut. Jag ville läsa något av henne för att jag lyssnat på hennes podd Superältarna och tyckt att hon verkar smart, rolig och med ett eget språk. Och jag gillar att hon är psykolog och skriver delvis utifrån det.
”Hål i huvudet” är förmodligen inte hennes bästa bok, men ändå läsvärd. Den saknade lite röd tråd/dramaturgi, men jag gillade den. Språket var eget, klyschfritt och charmigt. Förmodligen min favoritgrej med boken. Jag gillade också huvudpersonen som trots oberäknelig och självdestruktiv boken igenom, är självständig och sympatisk, uppfriskande på något sätt.
Jag vill läsa mer av Jenny Jägerfeld!

[Pia · Rating 5 out of 5]

När allt känns meningslöst och när ens verklighet går i tusen bitar hjälper Minou en att acceptera och helt enkelt gå vidare. Men först måste man gräva sig ner i det där ondskefulla mörka, djupa hålet, som man själv sedan får klättra upp för. Man gråter, skrattar och känner sig mindre galen när man har Minou att känna sig galen med. Läs den! (Speciellt alla ni där ute som blivit dumpade och känner att hela världen svajar!) "I ditt eget huvud kan ingen höra dig skrika. Om man inte har hål i det vill säga."

[Jack]

Blir förstås i jämförelse med underbara "Här ligger jag och blöder" (också av jägerfeld). Denna förlorar den jämförelsen på mindre självdistans, mer pretentioner och banalare intrig. Känns väldigt chic-lit. Vass, rolig, genuin och en tidsresa till 2000. Kassettband!

[Johanna · Rating 5 out of 5]

Jag vill också skriva böcker om relaterbara huvudkaraktärer. Jag vill också skriva böcker där huvudkaraktären inte beskriver sig själv som den intetsägande, medelmåttiga kompisen. Jag vill också skriva böcker där huvudkaraktären är en impulsiv, jobbig fuck-up.

[Frida · Rating 2 out of 5]

Jag förstår konceptet, men tyvärr får jag ingen känsla för karaktärerna. Bra dock att det slutade med ett välmående utan att det behövde vara i och på grund av en relation.